This study aims to investigate how participants in a companys traineeprogram describe that the programmes educational tasks has prepared them for their future work. The study also examines how participants perceive that they have developed skills that are specifik to their profession and how they became part of a community. The following questions were formed to make it possible to investigate the purpose further; ”Do the participants feel that the interaction within the trainee group has promoted their learning?”, ”How does the participants describe the training elements in relation to their development of competencies that they use in their professional role?” and ”How does the traineeprogram contribute to the participants becoming part of a community?”. This was examined by taking part of what previous research has highlighted as important for learning and socialization in relation to traineeprograms. Seven semi-structured interviews were conducted with employees of a company in the private service sector. The empirical data was analyzed based on theories of socio-cultural learning. The results show that participants in the traineeprogram early on are able to interact with many different people who work in the company. The training elements consists of both theoretical and practical education, which means that participants receive a broad knowledge that they need to face their future careers. Participants in the traineeprogram also feel that the ability to interact with others within the trainee group has promoted their learning both during training and it is something that they can use after graduation.

Uppsatsen behandlar kvinnor i ledande positioner där de är en marginaliserad grupp. Studien omfattar organisationer inom idrott, bygg, skogsindustrin och IT. Syftet är att undersöka om det ges olika förutsättningar för kvinnor i ledande positioner i organisationer inom näringslivet och idrotten där kvinnor är en marginaliserad grupp. Studien bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor på ledande positioner. Resultatet visar att kvinnorna bryter ett mönster som dominerat olika branscher under en längre tid. De speglar inte stereotypen kvinnligt utan visar egenskaper som förknippas med bra ledarskap, vilket indikerar på att en ledare får med sig hela gruppen och arbetar mot gemensamma mål. Fördelen med att vara kvinnlig ledare, speciellt där gruppen kvinnor är liten, är att hon syns mer och kan på så sätt göra sin röst hörd. Genom att kvinnorna i undersökningen har blivit erbjudna sin ledarposition visar det att organisationer verkar för jämställdhet. Trots arbetet mot jämställt arbetsliv visar studien att kvinnorna stöter på hinder som går att förknippa med de normer som finns kring kvinnor och män och ledarskap. / The essay deals with women in leadership positions where they are a marginalized group. The study includes organizations in sports, construction, forestry and IT. The aim is to investigate if the different organizations give different conditions to their female leaders. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with women in leadership positions. The results show that these women are breaking a pattern that has dominated various industries for a long time. They do not reflect the stereotype feminine, instead they show properties associated with good leadership, indicating that a leader can bring the whole group working toward common goals. The advantage of being a female leader, particularly where the group of women is small, is that she appears more and can thus make her voice heard. The females in the study have been offered their leadership position which demonstrates that organizations are working to promote equality. Despite the work towards equality, the study shows that women faces obstacles that can be associate with the norms around women and men, and leadership.

<p>I syfte att undersöka hur ungdomars bakgrund påverkar deras arbetsvärderingar genomfördesen kvantitativ undersökning med datamaterial hämtat från Ungdomsstyrelsens Attityd- ochVärderingsstudie från 2007. Genom att använda Herzberg’s tvåfaktorsteori som utgångspunktanalyserades datamaterialet utifrån två dimensioner av arbetsvärderingar och med hjälp avlinjär regressionsanalys. Resultatet visar att ungdomars kön och födelseland samt egna ochfaderns högsta avslutade utbildning är de viktigaste bakgrundfaktorerna som påverkar hurderas arbetsvärderingar ser ut. Olika bakgrundsfaktorer tenderar också att påverka de olikadimensionerna av arbetsvärderingarna på olika sätt.</p>

<p>Vi har genom en kvantitativ studie undersökt vad journaliststudenter som nyss påbörjat samt är på väg att avsluta sin utbildning på utbildningsprogrammen <em>Journalistik och multimedia </em>samt <em>Journalistik med samhällsstudier </em>vid Södertörns högskola har för inställning till journalistyrket, dess etik och ideal, samt hur de ser på nyhetsvärdering. Denna studie har genomförts i fyra olika klasser under hösten 2009, där sammanlagt 89 enkätsvar ligger till grund för uppsatsen. </p><p>Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorier kring socialiseringsprocessen som sker under en utbildning, och om detta är ett resultat av utbildningens del i en professionaliseringsprocess av journalistyrket.</p><p>Resultatet visar att utbildningen påverkar studenterna i en riktning som gör att de står närmare yrkesverksamma journalister i åsikter och inställning till yrket, samt att de har en mer nyanserad uppfattning om vad som förväntas av dem i yrkeslivet.</p><p>Våra slutsatser är att studenternas syn på yrket och sin framtida yrkesroll förändras till att vara mer verklighetsanpassad. Studenternas etiska ställningstaganden är mer förenliga med de normer som lärs ut inom utbildningen. Däremot påverkas inte studenternas ideal genom utbildningen, men dessa är troligtvis starka redan innan påbörjade studier. Vad gäller nyhetsvärdering är även denna mer verklighetsanknuten. Sammantaget är dessa förändringar resultatet av utbildningens socialiseringsprocess, där föreläsningar, kurslitteratur, seminarier, lärarnas värderingar och klassens sammansättning alla är påverkande faktorer.</p>

I syfte att undersöka hur ungdomars bakgrund påverkar deras arbetsvärderingar genomfördesen kvantitativ undersökning med datamaterial hämtat från Ungdomsstyrelsens Attityd- ochVärderingsstudie från 2007. Genom att använda Herzberg’s tvåfaktorsteori som utgångspunktanalyserades datamaterialet utifrån två dimensioner av arbetsvärderingar och med hjälp avlinjär regressionsanalys. Resultatet visar att ungdomars kön och födelseland samt egna ochfaderns högsta avslutade utbildning är de viktigaste bakgrundfaktorerna som påverkar hurderas arbetsvärderingar ser ut. Olika bakgrundsfaktorer tenderar också att påverka de olikadimensionerna av arbetsvärderingarna på olika sätt.

Vi har genom en kvantitativ studie undersökt vad journaliststudenter som nyss påbörjat samt är på väg att avsluta sin utbildning på utbildningsprogrammen Journalistik och multimedia samt Journalistik med samhällsstudier vid Södertörns högskola har för inställning till journalistyrket, dess etik och ideal, samt hur de ser på nyhetsvärdering. Denna studie har genomförts i fyra olika klasser under hösten 2009, där sammanlagt 89 enkätsvar ligger till grund för uppsatsen.  Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorier kring socialiseringsprocessen som sker under en utbildning, och om detta är ett resultat av utbildningens del i en professionaliseringsprocess av journalistyrket. Resultatet visar att utbildningen påverkar studenterna i en riktning som gör att de står närmare yrkesverksamma journalister i åsikter och inställning till yrket, samt att de har en mer nyanserad uppfattning om vad som förväntas av dem i yrkeslivet. Våra slutsatser är att studenternas syn på yrket och sin framtida yrkesroll förändras till att vara mer verklighetsanpassad. Studenternas etiska ställningstaganden är mer förenliga med de normer som lärs ut inom utbildningen. Däremot påverkas inte studenternas ideal genom utbildningen, men dessa är troligtvis starka redan innan påbörjade studier. Vad gäller nyhetsvärdering är även denna mer verklighetsanknuten. Sammantaget är dessa förändringar resultatet av utbildningens socialiseringsprocess, där föreläsningar, kurslitteratur, seminarier, lärarnas värderingar och klassens sammansättning alla är påverkande faktorer.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur tre ensamkommande flyktingbarn upplevde det stöd de fick då de vistades på ett HVB-hem placerat i Mellansverige, i väntan på permanent uppehållstillstånd. Vi belyser i uppsatsen huruvida stödet har hjälpt ungdomarna att socialiseras in i det svenska samhället samt om de fick den hjälp de behövde för att uvecklas till självständiga individer.

Bakgrund och problem: Revisorsbranschen är i dagens svenska samhälle en av få yrkesgrupper som kan anses vara en profession. För att få träda in i denna profession som revisorsassistent, krävs att en individ bland annat genomgått universitetsutbildning inom företagsekonomiska ämnen. Men vad måste denna individ genomgå under sina första anställningsår för att växa in i professionen på bästa möjliga sätt? Tidigare forskning tyder på att nyanställda introduceras genom olika socialiseringsmetoder, som kan förklaras av en organisations struktur. Men på vilket sätt växer nyanställda revisorsassistenter in i revisorsprofessionen?     Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur revisorsassistenter socialiseras in i revisorsprofessionen, genom att tydliggöra samt förklara hur socialiseringsprocessen ser ut inom branschen. Metod: Studien har utgått ifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Detta innebär att det empiriska materialet samlats in med hjälp av fem stycken semi-strukturerade intervjuer och webbenkäter som skickats ut till samtliga revisionsbyråer i hela Sverige. Slutsatser: Studiens resultat förefaller på ett övertygande sätt att revisorsassistenter introduceras genom institutionaliserade socialiseringsmetoder och styrs till stor del av Sveriges lagstiftning. Detta innebär att professionen introducerar nyanställda på ett sätt som skall generera enhetlighet för att värna om professionens legitimitet. Dessutom framkommer att vissa metoder påverkas av revisorsassistenters anställningsår, ålder och högsta utbildning.

Problem: De informella processernas betydelse för internkommunikationen i en skolorganisation.   Syfte: Få en förståelse kring vilken betydelse informella processer har för internkommunikationen och hur de informella processerna flödar inom en skolorganisation. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 12 personer som framkommit ur ett strategiskt bekvämlighetsurval. Resultat: Huvuddrag från resultatet bygger på bristande internkommunikation, många subkulturer, dominerande informell kommunikation, en mängd kommunikationskanaler, otillräcklig socialisering samt icke nåbara rektorer med skiftande ledarskap. Slutsats: Undersökningen utgår från resonemanget att alla de informella processerna är lika viktiga i en organisation för att dess internkommunikation ska fungera. Vi konstaterar att detta inte stämmer helt och hållet, vår undersökning visar att det är kulturen som är den mest framträdande processen för internkommunikationen. Det fastslås av subkulturernas starka roll, bristande socialisering samt att ledarskapet inte är anpassat till den nuvarande situationen.

Bakgrund:  Staten  inför  olika  lagregleringar  och  på  andra  sidan  av  detta  finns  det  alltid  en berörd  part.  Företagen  som  påverkas  av  lagregleringar  har  skyldighet  att  anpassa  sig  efter dessa  trots  personliga  åsikter.  Flertal  studier  menar  att  små  företagen  drabbas  hårdast  av lagregleringar. Detta kan bero på olika faktorer. De faktorer som påverkar individens syn på lagregleringar  skiljer  sig  mellan  olika  länder  beroende  på  vad  för  roller  myndigheterna  har samt relationen mellan myndigheterna och befolkningen. Synen generellt sätt påverkas även av  faktorer  som  är  i  samspel  med  den  miljö  som  individen  befinner  sig  i,  exempelvis  som kultur. Syfte:  Syftet  med  denna  studie  är  att  ta  reda  på  hur  invandrarföretagare  formar  sina uppfattningar kring lagregleringar samt myndigheter både i Sverige och i hemlandet. Avgränsning:  Lagregleringar  är  ett  brett  område  och  därför  är  det  nödvändigt  med  en avgränsning för denna studie. Författarna kommer att prata om lagregleringar i allmänt men Kassaregisterlagen  (2007:592)  kommer  att  ges  som  ett  exempel.  I  denna  studie  kommer  de små   företagarna   med   invandrarbakgrund   att   undersökas.   Med   invandrarföretag   avses företagare  som   är  utrikes   födda.    Metod: Studien har sin utgångspunkt i kvalitativa metoder och anledningen till denna val av metod  är  för  att  få  en  djupare  och  bättre  information  av  bakomliggande  faktorerna  till problematiken.  De  valda  respondenter  kommer  kunna  bidra  med  den  information  som  är relevant för denna studie då respondenterna är födda utomlands och har därmed en viss bild av både myndigheterna och lagarna i hemlandet men också få en bild i Sverige. Teoretisk referensram: De bakomliggande faktorer till invandrarföretagarnas uppfattningar redogörs. Empiri    och    analys:    De    kvalitativa    intervjuerna    som    har    genomförts    med    de invandrarföretagarna  tas  upp  i  empirin  och  därmed  sammanställs  materialet  för  att  kunna analysera genom vår djupgående litteraturgenomgång.