AbstractMed Språkliga bilder av elevinflytande – En studie av makt och inflytande i skolan vill vi, Ina Holm och Staffan Olsson synliggöra och problematisera begreppet elevinflytande och dess definition i en social praktik. Frågeställningarna vi utgått ifrån är: Finns det en samsyn eller diskrepans mellan de olika diskurserna rörande begreppet? Vad säger eleverna om möjlighet till inflytande? Hur förhåller sig elevernas utsagor till sociala maktförhållanden? Metoden vi har valt att tillämpa är diskursanalys inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. I vår studie har vi fokuserat på officiella dokument som skolans styrdokument, Barnkonventionen, ministerutsagor och elevers röster om inflytande. Elevutsagorna är hämtade från diskussionsforum på Internet. Vi har valt att sätta vår studie av elevinflytande i en social kontext och gjort vår analys utifrån ett maktperspektiv. Ur detta har tre teman framträtt som illustrerar tendenser till generella uppfattningar. Ett berör åldershierarkiska strukturer som ger den äldre tolkningsföreträde i fråga om kunskap och i förlängningen överordnar denne gentemot den yngre. Det visar sig också att formaliserade kanaler för elevinflytande, som elevrådet, uppfattas som det huvudsakliga verktyget för inflytande även om åsikterna går isär vad det gäller möjligheter till konkreta resultat. Det tredje och sista temat visar på skillnaden när det gäller motiven för elevinflytande. Från skolan och samhällets position syftar inflytande till att socialisera eleverna och skola dem demokratiskt för framtiden. Eleverna själva däremot uttalar en önskan och strävan att få påverka sin sociala skolsituation i nuet.

Vårt främsta syfte med uppsatsen är att synliggöra hemundervisning som ett likvärdigt alternativ till skolundervisning och därigenom ta reda på om detta undervisningssätt är förenligt med dagens lagar, konventioner och läroplan. Vilka fördelar samt nackdelar finns det med hemundervisning utifrån aktuell forskning och vårt insamlade empiriska material? Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur undervisningssituationen ser ut för tre familjer som hemundervisar i Sverige. Vi har undersökt vilken forskning som ligger till grund för den nya Skollagen. Slutsatser vi har kommit fram till är att hemundervisning är ett fullgott alternativ till skolundervisning om tillräcklig kontroll av kvaliteten utförs. Dock har möjligheten att välja hemundervisning avsevärt försvårats på grund av den nya Skollagen som träder i kraft 2011.

It is crucial for an organization to introduce a new employee in a favorable and efficient way to be able to ensure that the employee quickly reaches the desired productivity. Accordingly, this study intends to widen people's knowledge about how organizations design their onboarding process to make sure that their employees will have a successful entry and quickly adapt to the organization’s productivity. In this study, we have chosen the theory of human capital and organizational socialisation to specify different factors behind a successful onboarding. Furthermore, this study is based on seven qualitative interviews with different individuals who have experience within the human resources field and specifically have knowledge about their organization’s onboarding process and personnel issues. Throughout this study, three specific themes have been used in the process of creating questions for the interviews as with the results. These themes have been based on the purpose and issues of the study. The results from the study shows that to be able to promote productivity and commitment for new employees, most of the organizations work with social elements in the onboarding process as an underlying factor. Moreover, our interviewees meant that to be able to create a strong loyalty amongst new employees, a strong company culture has been shown as an important tool for organizations. Also, our interviewees talked about the importance of giving new employees reasonable expectations as they enter the organization as this will help them retain their staff. Furthermore, it turns out that most of the participants' organizations don’t perform any measures of competence amongst their employees, which leaves them not knowing where more competence is needed to be able to generate productivity and organizational success. / För att en organisation ska kunna säkra att en ny medarbetare fort kommer upp i önskad produktivitet är det avgörande att introducera denne till organisationen på ett gynnsamt och effektivt sätt. Således ämnar denna studie till att skapa förståelse för hur olika organisationer arbetar med sin onboarding och sina mänskliga resurser för att garantera ett lyckat inträde för den nyanställda och därigenom generera snabb produktivitet. För att kunna urskilja specifika faktorer utgår studien från humankapitalteorin och teorin om organisatorisk socialisering. Vidare grundar sig studien i sju kvalitativa intervjuer med respondenter som arbetar eller har arbetat inom organisationer med insikt i onboardingprocesser och personalfrågor. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har tre teman använts genomgående i arbetet, däribland vid utformandet av intervjufrågor samt vid presentation av resultat. Resultatet av studien redogör för att organisationer främst arbetar med sociala inslag i onboardingprocessen för att främja produktivitet och engagemang hos nya medarbetare. Vidare har respondenterna talat om vikten av en stark företagskultur vilken främjar lojalitet bland nyanställda, men även vikten av att ge nya medarbetare rimliga förväntningar om företaget i ett tidigt skede såsom ett verktyg för att behålla personal. Vad gäller kompetensmätningar av medarbetare visade det sig att ett fåtal av organisationerna som deltog genomför sådana för att göra sig medvetna om vart i organisationen mer kompetens behövdes för att generera produktivitet och därmed organisatorisk framgång.

<p>Uppsatsen heter ”Som nyutexaminerad är man väldigt…man är lite skör och så” och är skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrätta på sin första arbetsplats. Frågeställningarna behandlade även skillnaden mellan att ha praktiserat på samma ställe eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen användes en kvalitativ intervjumetod. Vi intervjuade åtta nyutexaminerade socionomer. Studien utgick från rollteori och socialisationsteori.</p><p>Resultatet visade att det fanns en diskrepans mellan det som socialhögskolan lär ut och vad arbetet kräver av teoretiska kunskaper. Vissa delar av utbildningen sågs som irrelevanta medan andra delar var betydligt mer i fas med arbetsuppgifterna. Positiva moment i utbildningen sades juridiken vara vilket de allra flesta hade en omedelbar nytta av i sitt arbete. Även utredningsmomentet ansågs ha praktiskt värde. Däremot de första två terminerna i utbildningen ansågs vara mindre relevanta för nuvarande arbetsuppgifter. De teoretiska kunskaperna som förmedlades då ansågs inte ha mycket med socialt arbete att göra. Vidare menade de intervjuade att vissa praktiska kunskaper saknades och då speciellt när det gäller möten med klienter, som är påverkade av alkohol eller narkotika eller i någon form av psykiskt kristillstånd. Trots kritiken av vissa delar av utbildningen, var alla nöjda med sitt arbete och ansåg att utbildningen i sin helhet var relevant för yrket.</p>

<p>De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar. Analysen av det sammantagna materialet beskrivs i en modell som belyser tre dimensioner i barnens platsanknytning på den aktuella platsen. Dessutom diskuteras miljonförorten som miljö.</p>

The purpose of this paper is to find out the staff's feelings and emotions in a HVBaccommodation where they work with unaccompanied refugee children. A HVBaccommodation is an institution that refugee asylum seekers come to in the beginning of their refugee process. To shed some light on this issue, a hermeneutic perspective has been used in the methodological approach of the work. The material gathered through interviews is collected from six supervisors at the selected accommodation in southern Sweden. The material based on the interviews is grounded in the supervisors' experiences, emotions and feelings. Our result has been used as a foundation for the analysis of feelings and emotions based on three theoretical approaches: The total Department of Goffman (1973), socialization and the significant other Mead (1934), and the relationships and emotions at work Hochschild (1983). The results from the interviews show that the staff perceive emotions in different ways. The people who commute to and from work has a bigger and better processing ability than those living close to work. The result also shows that communication is difficult in some cases, when the newly arrived refugee children come to the accommodation. Newly arrived refugees may not know the Swedish language, which makes it difficult for the staff to communicate with them in the early stages. Therefore the staff must embrace symbols, gestures and charades to make sure that the staff and the children understand each other. / Syfte med den här uppsatsen är att ta reda på personalens känslor och emotioner i ett HVBboende där de jobbar med ensamkommande flyktingbarn. Ett HVB- Boende är ett boende där asylsökande flyktingbarn kommer till i början av deras flyktingsprocess. För att belysa denna fråga har ett hermeneutiskt perspektiv används i den metodologiska ansatsen i arbetet. Materialet har samlats in genom intervjuer med sex handledare i det utvalda boendet i södra Sverige. Det material som skapades utifrån intervjutillfällena grundar sig i handledarnas erfarenheter, emotioner och känslor. Vårt resultat har använts som en grund för analysen av känslor och emotioner utifrån tre teoretiska infallsvinklar: den totala institutionen (Goffman ,1973), socialisering och den signifikanta andra (Mead ,1934), och relationer och emotioner i arbetet (Hochschild ,1983). Resultatet från intervjuerna visar att personalen upplever känslor på olika sätt. De personer som pendlar till och från jobbet har en större och bättre bearbetningsförmåga än de som bor i närheten av jobbet. Resultatet visar också på att kommunikationen är svår i vissa fall när de nyanlända flyktingbarnen kommer till boendet. Nyanlända flyktingbarn kan inte det svenska språket vilket gör det svårt för personalen att kommunicera med dem i tidigt skede. Därför måste personalen ta till sig av symboler, gester eller charader för att kunna förstå varandra.

This paper discusses how six Swedish children experienced childhood growing up with a priest as a parent. The study investigates what factors might have affected the childrens religiosity and personal life. The study uses the socialization theory and the concepts of identity and social reproduction in order to answer the research questions. Semi-structured interviews have been used in this study. The results of this study showed that the occupation of their parents had no significant impact on the religiosity of the respondents. All of the interviewees went to church as children, but it did not mean they all committed to being Christians for the rest of their life. Previous research indicated that priest children were more likely to grow up to be priests. This research indicates that this is not always the case, based on the respondents. The study concludes that the priest children experienced that they did not receive specific roles or identities, its already been assigned by the society due to the occupation of the parents as priests. Even in adulthood, they were still referred to as priest children, and the priest children do not want to become priests because they missed their parents enormously since their parents were constantly working and were rarely around during their childhood.

Syftet med denna studie är att analysera tre musikbolag och hur dessa bolag använder sig av socialiseringsprocessen för att anpassa nyanställda till organisationen. En del av socialiseringsprocessen som vi fokuserar på i arbetet är traditioner. Hur traditioner inom en organisationen är ett sätt att lära anställda om organisationen. För att besvara detta har vi i studien utgått från en kvalitativ forskningsmetod och har genomfört tre intervjuer med personer som har varit eller är verksamma inom olika musikbolag. I studien har vi kommit fram till vissa traditioner som är viktiga inom de olika organisationerna och även kommit fram till en koppling mellan socialiseringsprocessen och traditioner.

Utifrån den senaste tidens nyheter om konståkningens krav, mina egna erfarenheter samt senaste forskningsresultat uppstod frågan om huruvida forskningen gällande identitet inom konståkning och idrott överlag är bristfällig. Syftet med denna studie var att kartlägga före detta konståkares identitetsupplevelser under och efter karriären. Genom intervjuer med sex finska före detta konståkare om deras upplevelser och erfarenheter under karriären och övergången och även efter karriären, erhölls information om identitetsupplevelser som definierar temat snarare än hittar en sanning. Datainsamlingen genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer som pågick under 30-70 minuter. Dessa intervjuer gav data om konståkarnas tankar, erfarenheter och upplevelser av sina karriärer och livet efter karriärer, vilka presenteras och analyseras I avsnittet om resultatanalys. Resultatet visade att identitetsupplevelser under karriären är bland alla respondenter är starkt förknippade med konståkningen men att bland annat socialisering, social stöd, jagupplevelse, stigma och personlighet påverkar konståkares identitetsupplevelser. Efter karriären börjar konståkares personligheter och jagupplevelse utanför konståkningen växa i nya identiteter. Konståkningsidentitetet försvinner inte helt. Därför finns det oftast en längre sökningsfas efter karriären då konståkarna vill uppleva likadana jagupplevelser och stigma som de upplevde under karriären. Detta kommer till uttryck genom nya hobbys och inom den nya livsstilen.

No description available.