Syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelse av en introduktionsprocess hos en given organisation. Studien utfördes vid ett logistikföretag i södra Sverige med flertalet hundra anställda. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och respondentantalet var sex. Analysen av empirin inspirerades av fenomenologisk ansats, med intentionen att finna överensstämmelser i respondenternas upplevelser. I resultatet framkom både likheter samt åtskillnader. Genomgående var att samtliga respondenter upplevde sig vara tillfreds med deras introduktioner överlag, även om det fanns en stor variation mellan vilka aspekter som framhölls mer positivt kontra negativt. De varierade upplevelserna var en konsekvens av skillnader i de introduktionsprocesser respondenterna hade genomgått. Detta var i sin tur en följd av vem som varit ansvarig för respektive introduktion, snarare än ett medvetet val för individuell anpassning. Sammantaget leder resultatet författarna till slutsatsen att organisationen med fördel kunnat standardisera introduktionsprocessen, detta för att garantera en likabehandling mellan medarbetarna. / The purpose with this bachelor thesis is to examine employees’ experiences of an onboarding process at a given organization. The study was conducted at a logistics company in southern Sweden with several hundred employees. The empirics was collected using semi structured interviews and the number of respondents were six. The empirical analysis was inspired by the phenomenological approach, with the intention of finding correspondence in the respondents' experiences. The results revealed both similarities and differences. Overall, all respondents were satisfied with their onboarding, although there was a large variation between which aspects were more positive versus negative. The varied experiences were a consequence of differences in the onboarding processes the respondents had undergone. This was in turn an effect of who had been responsible for each introduction, rather than a conscious choice for individual adaptation. Overall, the authors of the study conclude that the organization could advantageously standardize the onboarding process, this to ensure equal treatment between employees.

I den här uppsatsen är syftet att studera hur unga vuxna, i åldern 20 till 35, resonerar kring kriser och sin egna krisberedskap samt hur deras resonemang kan förstås. I urvalet för studien har syftet varit att intervjua både kvinnor och män som är bosatta antingen i en stad eller utanför en stad, mer definierat stadsområde eller landsbygd. Urvalet har gjorts för att kunna se eventuella skillnader beroende på geografiskt placerad bostadsplats eller beroende på kön. Empirin för studier har samlats in genom tio strukturerade intervjuer baserade på fyra teman: bakgrundsfrågor, krissituationer, upplevt ansvar och syn på framtiden. I det analytiska arbetet framkom tre teman och ett av dessa var att några av informanterna visade ett mycket engagerat förhållningssätt till krisberedskap, vilket visade sig genom att de antingen var pålästa, hade förberett en plan eller att de hade materiella saker hemma, eller alla tre delar. Ett andra tema var att några av informanterna visade på ett minimalt engagerat förhållningssätt till krisberedskap, vilket visade sig genom att det inte hade varken tänkt på det eller förberett sig. Ytterligare ett tema som framkom var att några av informanterna visade på en vilja att hjälpa till vid händelse av en kris. Studien har visat att personerna som deltagit resonerar på olika sätt kring kriser och krisberedskap; antingen anser de att det är deras egna ansvar, antingen så anser de att det är någon annans ansvar eller så anser de att det finns ett gemensamt ansvar. Resultatet har analyserats med tillit och det imaginära som teoretiska utgångspunkter, där det har visat sig att informanternas erfarenheter påverkar vilka intressen och värderingar som de har idag.

No description available.

In this essay I have researched how pupils behave in the classroom during their Swedish lessons and how their behaviour differ on the basis of their gender. Research show that boys, to a greater extent than girls, demand more attention in the way they express themselves, both physiologically and orally.  It is proved that already from birth we have different expectations on boys and girls and this influences how they construct themselves as gender.   During the spring of 2019 I have observed 19 primary school pupils whilst in their Swedish lessons. I watched and listened for patterns of behaviour in the classroom; if the boys talked more than the girls and if so; in what way? I was also curious to find out if there were pupils who chose to never speak, and if so; why?   The result of my study showed that the boys had a more vigorous body language than the girls and therefore claimed more attention in the classroom by putting their opinion across, often uninvited. The girls were more likely to sit in their places and raised their hands when they wanted to speak. Recognising that pupils, depending on their gender, conduct themselves differently in the classroom could be used as a tool not just for myself but for other teachers in order to give both boys and girls equal opportunity to expressing themselves and to create a gender equal classroom environment.

Den här studien undersöker fenomenet studiero i två sjundeklasser på en högstadieskola i Sverige. Klasserna har observerats under lektionstid vid sex tillfällen och intervjuer har gjorts med sex elever och två pedagoger. Fokus ligger på elevernas upplevelse av studiero, vilka möjligheter eleverna har att forma sin arbetsmiljö samt hur eleverna ser på sitt inflytande och delaktighet. Det jag under min fältstudie har funnit är att elever och pedagoger är samstämmiga om vad studiero är, men att den bäst förstås när den störs. Då blir även andra processer tydliga så som skapandet av normer, elevernas socialiseringsprocess och det vänliga maktutövandet. Dock verkar det som om eleverna inte är fullständigt medvetna om sina möjligheter till påverkan och inflytande i skapandet av sin arbetsmiljö. / This study examines the learning conditions in two seventh grade classes at a high school in Sweden. The classes have been observed during lessons on six occasions and interviews have been done with six students and two educators. The focus is the students' experience of learning conditions in the classroom, what opportunities the students have to shape their work environment and how the students experience their participation. What I have found during my fieldwork is that students and educators agree on what good and calm learning conditions are, but that learning conditions are best understood when it is disrupted. Then other processes also become clear, such as the creation of norms, the students' socialization process and the friendly exercise of power. However, it seems that the students are not fully aware of the opportunities given when they participate in the creation of their work environment.

Europas regioner väljer i allt högre utsträckning att etablera så kallade regionkontor i Bryssel för att bevaka sina intressen mot EU:s institutioner samt använda unionens resurser för att uppnå regionala politiska mål. I tidigare studier av dessa kontor har ett perspektiv förbisetts, nämligen huruvida etableringen av ett regionkontor påverkar det regionala politiska och administrativa systemet. Den teoretiska utgångspunkten i denna uppsats är Börzel och Risses teoretiska ramverk, vilket ämnar förklara den skiftande graden av europeisering av nationella politiska system. Genom att använda sig av ramverkets idéer rörande socialisering prövar denna studie om regionala representationskontor i Bryssel kan förväntas anta rollen som normativa entreprenörer för att få tjänstepersoner inom regional förvaltning att ändra sin inställning kring EU:s roll i arbetet med regional utveckling. För att undersöka detta utförs en fallstudie med tjänstepersoner verksamma inom Region Dalarna, Region Gävleborg samt Region Örebro län, tre regioner som samtliga representeras av regionkontoret Central Sweden i Bryssel. Genom halvstrukturerade intervjuer undersöks Central Swedens normativa effekt på tjänstepersoner som frekvent interagerar med regionkontoret. Uppsatsens resultat indikerar att regionkontor har en upplevd normativ effekt på tjänstepersoner inom vissa politikområden. Inom dessa områden upplever de intervjuade att Central Sweden har kunnat påverka deras inställning till att engagera regionen i aktiviteter på europeisk nivå samt attityder gällande hur EU kan användas i arbetet med regional utveckling. Inom andra politikområden går det inte att observera en normativ effekt. Tjänstepersoner verksamma i politikområden inom vilka det föreligger en tydlig diskrepans mellan europeisk och svensk policy förefaller ha större förutsättningar för europeisering. Vidare har dessa normativa skiften hos tjänstepersoner potential att påverka inriktningen på den regionala politiken, särskilt inom områden med vaga eller otydligt definierade mål.

<p>Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna. Därefter genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer där var och en av respondenterna redogjorde för sin syn utifrån en i förväg utdelad intervjuguide som innehöll frågor rörande konflikthantering. De intervjuade lärarna i studien förklarar det ökade behovet av tid för konflikthantering med ett ökat socialt ansvar som förväntas av lärare. Lärarna upplever att deras roll som lärare förändrats mycket. Respondenterna berättar även att de inte fått någon utbildning i konflikthantering i sin lärarutbildning. Några har genom fortbildning lärt sig metoder för att hantera konflikter medan övriga har lärt sig att hantera konflikter endast genom erfarenheter i arbetet som lärare.</p>

<p>Bakgrund: Företagens jakt på flexibilitet har under de senaste årtiondena lett till en förändring av medarbetarstrukturen och idag är det vanligt att företag i större utsträckning använder sig av konsulter som hjälp i det vardagliga arbetet, istället för att anställa personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs på ett bra och genomtänkt sätt för att säkerställa att de arbetar för att uppnå företagens mål, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, träning och socialisering, används för att styra teknikkonsulter som befinner sig länge på samma företag, samt att påvisa hur dessa tre styrmekanismer hänger samman. </p><p>Tillvägagångssätt: Uppsatsens empiriska material bygger på fem intervjuer gjorda på Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. </p><p>Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mångt och mycket liknar varandra vad gäller hur de använder sig av styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan är begränsade. Detta anser vi tyder på att de har ett relativt enhetligt förhållningssätt till inputstyrning. Utifrån studien har vi kunnat se att denna styrning kan delas in i en formell och en informell del och att det är den informella styrningen som är den mest frekvent förekommande. Vidare har vi kunnat fastställa att samtliga företag har en relativt hög grad av indirekt styrning, vilken grundar sig i att en stor del av ansvaret för styrningen har flyttats över till konsultbolagen. Vi har bekräftat att det finns såväl teoretiska som empiriska kopplingar mellan styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och vi är därför av åsikten att de går att sammanföra under ett begrepp, inputstyrning. Något som har kunnat fastställas är att fallföretagen genom att lägga tyngdpunkten vid en viss styrmekanism kan minska behovet av de andra två och detta kan ses som att företagen har en relativt stor frihet att själva välja på vilken styrmekanism de vill lägga tyngdvikten.</p>

<p>Vi är intresserade av att studera ”vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare” eftersom vi själva är ekonomistudenter och har börjat fundera på framtida arbetsgivare.</p><p>Det är även intressant för företag och organisationer att veta vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare eftersom det kan gör det lättare att locka till sig passande arbetskraft. Men när företagen och organisationerna väl har hittat rätt medarbetare gäller det att behålla dem och genom att veta vilka behov de anställda har kan arbetsgivaren tillfredsställa dessa behov, vilket resulterar i nöjda anställda.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vad som styr ekonomistudenterna val av framtida arbetsgivare utifrån deras motivationsfaktorer och om dessa motivationsfaktorer stämmer in på befintliga motivationsteorier. Vi är dessutom nyfikna på om företag och organisationer vet vad som intresserar ekonomistudenterna samt vad som kan få studenter att vilja bosätta sig i Gävle efter avslutade studier.</p><p>Vi använde oss av mailintervjuer för att samla in material till vår undersökning eftersom vår första idé om att ha fokusgruppsdiskussioner inte gick att genomföra på grund av lågt intresse. Mailintervjuerna genomfördes med nio stycken ekonomistudenter vid Högskolan i Gävle och tre stycken organisationer i Gävle som är med i NU!, Näringslivsintegrerad utbildning.</p><p>För att få djupare insikt i vad som motivera människor har vi valt att fördjupa oss i ett flertal motivationsteorier. Vi har valt några, för oss, välkända teorier för att skapa en grund att komplettera med mindre omtalade teorier som ger andra infallsvinklar, bl.a. diverse teorier av Hans L. Zetterberg.</p><p>Motivationsteorierna kompletteras ytterligare med fakta om arbetsmarknaden i Gävleborgs län, en undersökning om vilka förväntningar studenterna vid Högskolan i Gävle har på sin framtida arbetsmarknad, Universum Communications ”FöretagsBarometern” samt insikt i livets socialiseringsprocess.</p><p>De viktigaste motivationsfaktorerna som vår svarsgrupp tittar på rörande framtida arbetsgivare är: arbetsuppgifterna (är de stimulerande, varierande och meningsfulla?), lönen (kompenserar lönen min ansträngning och ”förlorade” tid?), utvecklingsmöjligheter (kan jag utvecklas både personligt och yrkesmässigt?), arbets- och pendlingstid (finns det tid att umgås med familj och vänner samt ägna sig åt fritidsintressen?) och trivsam arbetsmiljö (kommer jag att trivas här?).</p><p>Av de motivationsteorier som vi valt var det ingen som fullständigt förklarade svarsgruppens val av motivationsfaktorer. Dock kan utvalda delar av teorierna ge viss förståelse av studenternas val, men för en djupare förståelse krävs en kombination av flera teorier.</p><p>Arbetsgivarna verkar ha viss insikt i vad studenterna i vår svarsgrupp söker men inte en komplett bild, eftersom ingen av dem nämner arbetsuppgifterna som en viktig faktor.</p><p>Båda svarsgrupperna tror att en positivare arbetsmarknad skulle kunna attrahera studenter att stanna i Gävle, d.v.s. att det finns arbeten inom ekonomiområdet. Många av ekonomistudenterna kan tänka sig att stanna i Gävle om de får ett arbete som de trivs med.</p> / <p>We are interested in studying “what determines the students of business administration’s choice of employer” since we are students of business administration ourselves and have started to think about our future employers.</p><p>This subject is also interesting for companies and organizations since knowledge about what determines the choice can make it easier to attract suitable co-workers. When the companies and organisations have found the right employees it’s a matter of keeping them and one way of doing this is by knowing and satisfying the employees’ needs.</p><p>The purpose of this essay is to examine what determines the students of business administration’s choices of future employer through their factors of motivation and if these factors is consistent with existing theories on motivation. We also want to find out if companies and organizations know what students of business administration are interested in and what can be done to make students want to live in Gävle after they are finished with their studies.</p><p>The method we have chosen for our study is e-mail interviews since our first idea of discussions in focus groups couldn’t be followed through because of a lack of interest. Nine students of business administration at the University College of Gävle and three organizations in Gävle, that are involved in the NU!-project, participated in the interviews.</p><p>To get a deeper knowledge into what motivates people we have chosen to study a number of motivational theories. We have chosen a few, to us, well-known theories to create a base to which we add less discussed theories to give us different angles of approach.</p><p>We also present facts about the labour market in Gävleborgs län, a study concerning what expectations the students at the University College of Gävle have on their future labour market, Universum Communications’ “FöretagsBarometern” and an understanding of the process of socialisation.</p><p>The most important motivational factors that the studentgroup is concerned with regarding future employers are: the work assignments (are they inspiring, diverse and meaningful?), the salary (is it a fair compensation?), growth opportunities (both personally and professionally?), work hours and commuting time (will I have time for family, friends and interests?) and a pleasant work environment (will I like working here?).</p><p>The motivational theories that we chose didn’t fully explain the students’ choice of motivational factors. There is however certain parts of the theories that offers some understanding of the students’ choices, but to get a deeper understanding a combination of several theories is needed.</p><p>The employers seem to have some insight in what the students of business administration are looking for but they don’t have the complete picture, since none of them mention work assignments as an important factor.</p><p>Both groups think that a more positive labour market could attract more students to stay in Gävle, i.e. that there are work related to business administration available. Many of the students of business administration could imagine staying in Gävle if they got a work that suited them.</p>

Bakgrund: Företagens jakt på flexibilitet har under de senaste årtiondena lett till en förändring av medarbetarstrukturen och idag är det vanligt att företag i större utsträckning använder sig av konsulter som hjälp i det vardagliga arbetet, istället för att anställa personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs på ett bra och genomtänkt sätt för att säkerställa att de arbetar för att uppnå företagens mål, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, träning och socialisering, används för att styra teknikkonsulter som befinner sig länge på samma företag, samt att påvisa hur dessa tre styrmekanismer hänger samman. Tillvägagångssätt: Uppsatsens empiriska material bygger på fem intervjuer gjorda på Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mångt och mycket liknar varandra vad gäller hur de använder sig av styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan är begränsade. Detta anser vi tyder på att de har ett relativt enhetligt förhållningssätt till inputstyrning. Utifrån studien har vi kunnat se att denna styrning kan delas in i en formell och en informell del och att det är den informella styrningen som är den mest frekvent förekommande. Vidare har vi kunnat fastställa att samtliga företag har en relativt hög grad av indirekt styrning, vilken grundar sig i att en stor del av ansvaret för styrningen har flyttats över till konsultbolagen. Vi har bekräftat att det finns såväl teoretiska som empiriska kopplingar mellan styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och vi är därför av åsikten att de går att sammanföra under ett begrepp, inputstyrning. Något som har kunnat fastställas är att fallföretagen genom att lägga tyngdpunkten vid en viss styrmekanism kan minska behovet av de andra två och detta kan ses som att företagen har en relativt stor frihet att själva välja på vilken styrmekanism de vill lägga tyngdvikten.