Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Uppsatsen presenterar en intervjustudie av hur nyanlända elever mellan 18- 20 år upplever mottagningen och inkluderingen i det svenska skolsystemet. Intervjustudien genomfördes i enlighet med en kvalitativ forskningsdesign för att få fram resultatet. Teoretiska utgångspunkter i forskningen utgick från ett sociokulturellt perspektiv, etnisk identitet, grupprocesser för inkludering, mikrosociologiska teorier om bland annat inkludering och exkludering, Etablerade och outsiders samt stämplingsteori behandlas också i uppsatsen. Studiens resultat utgick från nyanlända elevers beskrivning av sina upplevelser, som kunde kategoriseras i olika tema. Studiens första tema utformas av elevernas egna upplevelser av introduktion i den svenska skolan, vilket synliggjorde språkets roll för en lyckad inkludering i skolan. Vidare framkom hur eleverna skildrade sina skolerfarenheter i deras hemländer jämfört med det svenska skolsystemet samt hur de beskrev lärarnas centrala roll och påverkan på elevernas utveckling. Resultatet visar hur elevernas inkludering i skolan kan främjas genom stöd och studievägledning men också på potentiella risker som kan leda till utanförskap och exkludering.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur kommunikationsprocesser mellan medarbetare kan bidra till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturer. Syftet har brutits ner till fyra frågeställningar: • Vilka uppfattningar har medarbetarna om organisationskulturen? • På vilket sätt upplever medarbetarna de informella rollerna i arbetsgruppen? • Vilka socialiseringsfaser kan identifieras i arbetsgruppen? • Vilka kommunikativa rutiner under socialiseringsprocessen kan identifieras inom arbetsgruppen? Uppsatsen innehåller en fallstudie av ett industriföretag och har analyserats med ansats från teorier som berör organisationskultur, socialisering, informella roller och de kommunikativa rutinerna under socialisering. Samtliga teorier har kommunikation som utgångspunkt. Ansatsen till uppsatsen är deduktiv vilket innebär att den teoretiska referensramen kommer jämföras med den insamlade empirin. Metoden som undersökningen ansluter sig till är kvalitativa samtalsintervjuer. Två arbetsgrupper som ingår i samma skiftlag har intervjuats, det ena arbetslaget består av tre medarbetare och det andra består av fyra. Det transkriberade materialet analyserades genom meningskodning, meningskoncentrering och meningstolkning. Resultatet och analysen är indelade i fyra teman; organisationskultur, informella roller, socialisering och kommunikationsprocesser. Resultatet pekar på att organisationskulturen är väldigt stark och att medarbetarna upplever arbetsgruppen som väldigt positiv. De har en stark samhörighet och en god samanhållning. Det finns tydliga informella roller i organisationen och de flesta upplever rollerna som positiva. Resultatet pekar på att en av respondenterna känner en viss missnöjdhet med sin roll då den innebär att hen ska ta mer ansvar trotts att alla i arbetsgruppen får lika lön och uppmärksamhet. Samtliga socialiseringsfaser kan identifieras inom gruppen, dock är vissa mer tydliga än andra. De kommunikativa processerna som ingår i den teoretiska referensramen går också att identifiera. Resultatet pekar på att kommunikation bidrar till skapandet och utvecklandet av informella roller i organisationskulturen. Genom vidare forskning finns det möjlighet att ta fram strukturer och tydligare processer över informell kommunikation som påverkar organisationskulturen vilket i sin tur påverkar företaget. Nyckelord: organisationskultur, socialisering, informell kommunikation, informella roller

Denna aktionsforskningsstudie syftar till att skapa meningsfulla raster för alla elever genom att utveckla en styrd rastverksamhet som ökar gemenskapen och samhörigheten i elevgruppen. Studien gjordes på en stadsskola och inriktade sig på elever i årskurs tre. En faktor i arbetet var att eleverna i årskurs tre var de enda på skolan som fick välja vart de skulle spendera sin rast, vilket sedermera ändrades under projektets gång. En annan viktig faktor var skolgårdsmiljön som eleverna spenderade sina raster i. Då skolan befinner sig på en provisorisk plats är inte utemiljön den bästa. I en nulägesanalys framkom det att eleverna inte tyckte att de hade speciellt mycket att göra på rasterna. Därför utförde vi styrda rastaktiviteter under två veckors tid som sedan avslutades med gruppsamtal tillsammans med eleverna. I dessa samtal fick eleverna chansen att diskutera kring sin situation och hur de tyckte att utvecklingsarbetet hade varit. Enligt eleverna var styrda rastaktiviteter något som de verkligen ville fortsätta med i den dagliga verksamheten då det bidrog till nya gemenskaper samt att eleverna fann fler saker att göra på rasterna. Då utemiljön i sig inte stimulerade eleverna menade de att den styrda aktiviteten alltid gav en möjlighet att delta i en gemenskap tillsammans med andra elever. Den aktivitetet som hade högst deltagarantal var också den sista under utvecklingsarbetet vilket betyder att eleverna inte tröttnade på rastverksamheten utan snarare blev mer intresserade under tidens gång. Eleverna själva menade att variationen av olika slags lekar bidrog till ett bestående intresse för rastaktiviteterna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur introduktionen av nyanställda chefer inom en specifik organisation upplevts och genomförts. För att nå detta syfte har vi utformat två frågeställningar vi hoppas kunna besvara. Dessa är: Vilken betydelse har organisatorisk socialisering och introduktion av nya chefer? och Kan test- och analysresultat från en rekryteringsprocess användas vidare i introduktionsprocessen och i så fall hur? Utgångspunkten för uppsatsen är vedertagen forskning och teori som är uppdelad i tre centrala områden: organisatorisk socialisering, introduktion och rekrytering. Inom området för organisatorisk socialisering berörs fem steg; processen, innehållet, resultatet, beteendet och metoder för att skapa en förståelse för hela händelseförloppet från att en individ blir anställd tills dess att hon eller han är produktiv i sitt arbete. Vi har också utgått från en modell av Van Maanen och Schein (1979) och Jones (1986) som beskriver den organisatoriska socialiseringen utifrån sex dimensioner som bildar två olika strategier; institutionaliserad- och individualiserad socialisering. Genom introduktionen av en nyanställd kan organisationen påskynda socialiseringen och ge personen förutsättningar för att lyckas och bli framgångsrik i sin nya tjänst. Denna process ämnar att ge personen kunskap om organisationen, information om rådande policys, värdegrund och organisationskultur samt vara relationsskapande. Det tredje område är rekrytering och kopplas framförallt till den andra frågeställningen- om test- och analysresultat kan användas för att underlätta den första tiden i arbetet för cheferna.    Denna studie har genomförts kvalitativt genom att vi har intervjuat sex personer som idag har en chefsbefattning och där ingen har en anställningstid som överstiger ett år för deras nuvarande tjänst.    Utifrån vårt material har vi sedan analyserat resultatet och kopplat dem till våra teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar på att den organisatoriska socialiseringen och introduktionen är av stor betydelse för upplevelsen av den första tiden i arbetet. Vilket skapar förutsättningar för Organisationen att fortsätta arbeta aktivt med att förbättra företagets introduktionsprocess.

Bakgrund och syfte: Introduktion är viktigt för att nyanställd personal ska lära sig arbetsuppgifter och socialiseras in i organisationen. Forskning kring introduktionens utformning är ofta baserad på tillsvidareanställda och därför fokuserar denna undersökning på alternativa anställningsformer. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer på företag i en säsongsbetonad bransch och som anställer mycket ny personal, upplever och arbetar med introduktionsprocessen. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där åtta butikschefer intervjuats. Resultat: Introduktionsprocesserna är utformade på olika sätt i de undersökta butikerna. Vidare visar resultatet att kommunikation och informationsdelande är viktigt för alla inblandade parter vid en nyanställning. Slutsatser: En stor majoritet av introduktionsprocessen kan med fördel struktureras vid introduktion av säsongsanställda. Respondenterna i denna studie påpekar vikten av en god introduktionsprocess men avsaknandet av tydliga riktlinjer har gjort att processen blivit informell samt ostrukturerad.

Efter Covid-pandemin har det nya normala skapat en ny situation där en del medarbetare jobbar på plats och andra på distans vilket skapar utmaningar för företagskulturen. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur medarbetare upplever lärandet av företagskultur inom organisationer med en uttalad företagskultur. Frågeställningarna som har använts för att uppnå syftet har varit följande: "I en organisation där det finns en uttalad företagskultur, hur upplever medlemmarna den företagskulturen?", "Hur upplever medarbetarna att de lär sig företagskulturen av andra?" samt "Hur upplever medarbetarna att de lär sig företagskulturen genom lärandeaktiviteter?". Den empiriska datan har samlats in med hjälp av datainsamlingsmetoden intervju. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer för att ge möjlighet för respondenterna att beskriva sina upplevelser på bästa sätt. Totalt intervjuades sju individer som arbetar eller har arbetat på ett företag med en uttalad företagskultur. Analysen genomfördes på ett deduktivt sätt vilket innebär att vi har försökt identifiera empirin till de teorier vi valt ut. Dessa teorier är socialisation av Berger och Luckman (1979), situerat lärande av Lave och Wenger (1991) och sociokulturella aktiviteter av Rogoff (1995). Resultatet på studien visar indikationer på att medlemmarna i en organisation där det finns en uttalad företagskultur upplever att det finns normer och värderingar som medarbetarna måste anpassa sig till. Vissa respondenter har uppgett att de har lärt sig om företagskulturen via arbetsuppgifterna då de lever kulturen. Andra menar på att lärandet från andra kan ske genom att observera eller prata med kollegor. Och slutligen har en del respondenter upplevt att de har lärt sig kulturen genom formella lärandeaktiviteter såsom workshops, kurser samt interna möten.

Purpose: The purpose of this study is to increase an understanding of the importance of organizational socialization in an introduction process based on employees' experiences. Our hope is to clarify which aspects are meaningful for a new employee in order to tie social bonds to the workplace, while those aspects also promote organizations' way of formulating their introduction process. Methodology: A survey focusing on introduction processes with an inductive approach.    Empirical data have been collected through six semi-structured interviews. Conclusions: The result of the study showed that the aspects that are meaningful for new hires to tie social bonds to the workplace are that introduction processes should be structured. The study concludes that relationships are what should permeate introduction processes at all levels to tie social bonds, which is valuable for both the new hire and the organization.

Bakgrund: En bra arbetsmiljö ger förutsättningar för att individer upplever välbefinnande på sin arbetsplats. Onboarding (arbetsplatsintroduktion) innebär den process en medarbetare genomgår från att inte kunna arbetet till att bli en fullärd medarbetare med rätt förmågor och beteenden som överensstämmer med det som arbetsplatsen behöver. Syfte: Att exemplifiera arbetsgivares upplägg och insatser beträffande arbetsplatsintroduktion. Ytterligare syften är att undersöka chefers erfarenheter och upplevelser om innehåll och utförande av erhållen introduktion, samt undersöka om introduktion anses ha betydelse för personals arbetsrelaterade välbefinnande. Metod: Studiens design är en deskriptiv intervjustudie. Tolv intervjuer genomfördes och materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i två innehållsanalyser, en där HR-personal var informanter och en där chefer var informanter. Analysen med HR-informanter resulterade i en kategori; ”Upplägg av företagens introduktionsprogram” med fyra underkategorier och analysen med chefsinformanterna resulterade i tre kategorier, ”Erfarenheter att lära sig chefsrollen”, ”Chefer har olika utgångslägen och behov”, där nio underkategorier identifierades. Slutsats: Liksom tidigare forskning förstärker uppsatsens resultat att sociala relationer är den främsta faktorn för att lära sig en verksamhet och tillägna sig en yrkesroll (chefsrollen) och även den mest betydande faktorn för att uppleva välbefinnande på en arbetsplats. Informanternas erfarenheter och upplevelser urskiljer vissa komponenter som är viktiga att beakta när organisationer ska utforma introduktionsstrategier vilka är; om chefer är externt/internt rekryterade, deras chefsnivå och tidigare chefserfarenhet samt möjligheten att få framföra egna önskemål och behov av introduktion. / Background: A good working environment creates opportunities for individuals to experience well-being at the workplace. Onboarding is the processes through which a new employee goes from being an organizational outsider to become an organizational insider with the right skills and behaviours that are consistent with what the organization needs. Aim: To give examples of set up and efforts of introduction programmes for new employees and to investigate managers´ experiences of onboarding and if onboarding programme is considered to have an effect on well-being at the workplace. Method: A descriptive study was conducted based on twelve interviews and the interview material was analysed according to qualitative content analysis. Result: Two qualitative content analyses were completed, the first one with Human Resources (HR) staff and the second one based on manager interviews. The analysis with HR staff resulted in one category; ”The setup of the companies onboarding programmes”, with four subcategories and the second analysis resulted in three categories; ”Experiences to learn the managerial role”, ”Managers have different needs and starting-points” and ”Factors for successful onboarding”. A total of nine subcategories were identified. Conclusion: Previous researchs show that social relations are the primary factor for new employees to learn their work and managerial role. It is also the foremost factor to experience well-being at the workplace. The knowledge and experiences of the interviewed show similarities for certain components to consider when to establish onboarding processes in an organization. They are; if managers were in-house recruited or externally recruited, their manager level, their previous experience of being a manager and opportunities to express individual wishes and needs in an onboarding programme.

Eftersom fertiliteten i många utvecklade länder har gått ned är det intressant att studera orsakerna bakom detta. Om inte orsakerna bara ligger i de socioekonomiska förhållandena, vilka diskuteras mest, var kan de då sökas? Denna studie använder enkätdata med avsikt att belysa om attityder till att skaffa barn påverkas av vilka familjeförhållanden man själv växt upp under samt själv upplever under vuxet liv. Synsättet bygger på idén att det finns effekter som påverkar tänkandet genom socialisering, från en generation till en annan. Genom analys av data från undersökningen YAPS studeras om det finns några empiriska samband mellan stabilitet i familjens sammansättning under uppväxten, attityder till att leva i parförhållande och attityder till att skaffa barn. Uppsatsen använder sig av regressionsanalys för att undersöka eventuella statistiskt belagda samband. Då resultaten inte visar upp något samband med uppväxtvillkoren så undersöks även ekonomiska villkor då dessa ingått som bakgrundsdata i analysen. Resultatet pekar på samband mellan synen på barn och synen på parförhållanden samt den ekonomiska situationen i familjen under uppväxten. Den attityd till barn som man uppger verkar också vara en könsfråga då kvinnor har en mer positiv syn på barn än män enligt denna studie.