The study examines strategies used by voice coaches in small groups and how they apply cultural-mediating tools. The analysis is primarily based on Hultberg’s theory of cultural-psychological model of musical learning by making music (2009). However, here the strategies are defined as cultural tools through which knowledge is mediated, rather than as part of the framework.  Three voice coaches have been observed through video recordings: two at Swedish kommunala kulturskolor (municipal cultural schools) and one at a gymnasium’s (high school) arts program. The study focuses on similarities rather than differences between the voice coaches. According to the study, the voice coaches use ten thematically different strategies, which they combine in different ways and together with other kinds of cultural-mediating tools. The strategies are: routine, questions, placement, mirroring, focusing, openness, peer resources, listening and performance, body awareness, and happiness. According to the analysis, it is possible to adapt the education to the individual abilities of each student through the use of these strategies. In addition, the distributed knowledge becomes an asset for the individual student as well as for the group through interaction.

Vårt samhälle är i ständig förändring. I början av förra århundradet var det industrialiseringen som stod för den stora förändringen, idag är det digitaliseringen. Som ett led till ökad digitalisering i skolan har läroplanernarevideratsför att förtydliga skolans uppdrag i att stärka elevers digitala kompetens. Syftet med denna studien var att undersöka hur lågstadielärare använder sig av digitala verktyg idag, samt vilka uppfattningar som finns om behov av kompetensutveckling för att undervisa utifrån den reviderade läroplanen. För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts, med tio lågstadielärare från tre skolor. Resultatet visar att samtliga lärare idag använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen och att de främst använder digitala verktyg för att variera undervisningen och öka elevers motivation. Vidare visar resultatet att frekventa användningsområdena för digitala verktyg i matematikundervisningen är vid digitala genomgångar, vid färdighetsträning, och för individanpassning. Trots att alla lärare idag använder digitala verktyg visar resultatet att det bland flertalet lärare finns en osäkerhet och ett kompetensutvecklingsbehov, för att känna säkerhet i att undervisa utifrån den reviderade kursplanen i matematik. Resultatet visar även att behov av kompetensutveckling och intresse för digital teknik har ett samband. / Our society is constantly changing. At the beginning of the last century there was industrialization that accounted for the great change, today it is digitization. As part of increased digitalization in schools, the curriculum has been revised to clarify the school's mission in strengthening students' digital skills. The purpose of this study was to investigate how teachers use digital tools today in mathematics education and what perceptions exist about the need for skills development to teach, based on the revised curriculum. In order to answer the purpose of the study, qualitative interviews have been conducted, with ten teachers from three schools. The result shows that all teachers today use digital tools in mathematics teaching and that they mainly use digital tools to vary teaching and increase student motivation. Furthermore, the result shows that the most common areas of use for digital tools in mathematics education are at digital reviews, for skills training, for deepening and for personalization. Although all teachers today use digital tools, the result shows that among the majority of teachers there is an uncertainty and skills development need, to feel safe in teaching based on the revised curriculum. The result also shows that digital skills and interest in digital technology seem to have a strong connection.

Title: Behaviour towards and treatment of children and adolescents diagnosed with ADHD: In residential care. This bachelor thesis studies the tension between an institution focused on a form of residential care of children and adolescents, which is called HVB- home and the opportunity to individualize the treatment and behaviour towards the child or adolescent. The study has especially targeted children and adolescents with Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) living in HVB- homes in Sweden. The thesis has a qualitative study design and uses semi structured interviews. Six employees from HVB- homes working directly with the children answered questions and spoke freely to the authors of the study. Five themes were used to analyse the results. The authors explain the results with Michel Foucault power theories and Erving Goffman's "On the Characteristics of Total Institutions". It was found that the education level of the employees affected the care, treatment and behaviour towards children with ADHD. A majority of the interviewees lack a college degree. Employees with lower formal education expressed those colleagues with informal competence were prone to easier fit in the HVB- home environment. Most of the interviewees expressed frustration over Swedish laws, guidelines and rules which only allow treatment of socially unacceptable behaviour and prohibit care and treatment of diagnoses like ADHD. The majority of the interviewees favoured what's best for the group instead of adapting treatment and behaviour towards the individual.

Studien syftar till att undersöka begreppet välbefinnande hos äldre personer och vilka faktorer som kan öka de äldre personernas välbefinnande. Studien syftar även till att tillföra kunskap kring äldre inom det sociala arbetet. Det teoretiska ramverket består av fyra teorier som medför en ökad kunskap kring äldres välbefinnande. Teorierna är Eriksons psykosociala teori, teorin om gerotranscendens, känslan av sammanhang (KASAM) och Maslows behovshierarki. Den metod som har använts är kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som är yrkesverksamma med äldre personer. I arbetet har sju respondenter intervjuats. För att få fram det viktigaste från intervjuerna genomfördes en tematisk analys av de transkriberade texterna.  I resultatet framkommer det att den fysiska hälsan påverkar den psykiska hälsan och möjligheten till social interaktion. Det framkommer även att samhället har ett stort ansvar för att beakta äldre personers egna intressen, kulturer och att inte se de äldre som en homogen grupp. Detta gäller särskilt när aktiviteter för att främja äldres hälsa skapas och i arbetet för att möjliggöra en mer hälsosam livsstil. Där ingår även att skapa sociala sammanhang för äldre då resultatet påvisar hur viktigt sammanhang är för äldre.  Slutsatsen och diskussionen resonerar kring välbefinnandets betydelse för de äldre, på vilka sätt det existentiella samtalet kan öka välbefinnandet hos äldre och hur sociala aktiviteter bör se till äldres verkliga intressen och inte utgå från ett normativt perspektiv. / The study aims to explore the concept of well-being in elderly and which factors can increase well-being in the elderly. The study also aims to add knowledge to social work with elderly. The theoretical framework consists of four theories that lead to increased understanding about the wellbeing of the elderly. The theories are Erikson´s stages of psychosocial development, the theory of gerotranscendence, sense of coherence (SOC) and Maslow´s hierarchy of needs. The method that is used is a qualitative method where semi-structured interview with respondents that in their profession work with elderly. In this study seven respondents have been interviewed. Thematic analysis was used to take out the most important parts from the transcriptions of the interviews.  The results show that physical health has an impact on mental health and the possibility of social interaction. Furthermore, is shows that society has a responsibility to consider elderly´s own interests, cultures and not see the elderly as a homogenous group. This is important to consider when activities to promote the health of the elderly are created and, in work, to enable a healthier lifestyle. This also includes creating social connections for the elderly because it is an important factor for their well-being. The conclusion and discussion resonate around the importance of well-being for the elderly, in which ways the existential conversation can increase the well-being of the elderly and how social activities should look to the real interests of the elderly and not from a normative perspective.