En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade föräldrar och samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa föräldrar har ökat. De frågeställningar som har använts är: Går det att urskilja några specifika målgrupper som nyttjar erbjudandet om samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att föräldrar uppsöker hjälp i form av samarbetssamtal? Finns det några specifika samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade föräldrar har ökat? En semistrukturerad intervjumetod har använts för att intervjua familjerättsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhällsutvecklingen. En narrativ analysmetod har använts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a. att föräldrarna befinner sig i kris samt att föräldrarna tänker olika om vad som är barns bästa efter separationen vilket kan leda till svårare konflikter. Resultatet visar även att antalet småbarnsföräldrar i konflikt har ökat. Utvecklingen av gemensam vårdnad, växelvis boende och jämställdhet är några samhällsförändringar som har bidragit till att öka konflikter mellan separerade föräldrar. Slutsatsen visar på att individualismens inträde och ökning i samhället är den främsta samhällsförändringen som har påverkat konflikterna mellan separerade föräldrar.

I den här uppsatsen förses läsaren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team bestående av Generation Z. Vi fokuserar på dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur följande perspektiv; förtroende, ömsesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifrån vår litteraturgenomgång formulerar vi två hypoteser; 1) att nationella kulturer håller på att förändras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera längre, vilka vi undersöker genom en kvantitativ enkät som skickats ut till studenter från hela världen. Vårt resultat visar på att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa områden, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande är närvarande när det kommer till förtroende och ömsesidigt beroende. Dessutom upplevs kulturskillnader fortfarande existera, även om det är svårt att peka på hur dessa skillnader uttrycker sig.

Oscar Wilde redefined the relationship between Life and Art, and attempted to live in the style of the characters in his works: pursuing Beauty. His view of Life as imitating Art played a crucial role in his definition of Individualism. In his works, he explored how one develops one's personality and Individuality, and society's role in suppressing the Individual. He firmly believed that Life and ugliness were inextricably intertwined, and that society's moral structure was to blame. Popular in his time as an artist, he made it a point in his writing and in his work to stand apart from society. Ultimately, society cast him out; while in prison, he experienced an aspect of Life that he had been avoiding his entire life as an aesthete, and thus altered and expanded his ideal of the Individual. In falling from grace and in being forced to live in the ugliest of realities, he developed a fuller idea of what it means to live beautifully.

Syftet med denna uppsats är att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frågor som ställs är; 1) På vilket/vilka sätt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som är kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer är inblandade i definitionsprocessen? För att besvara dessa frågeställningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet täckande ett år (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa är den strukturalistiska diskursen minst framträdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet främst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast är medicinering och KBT. Dock utmanas dessa behandlingsformer av en alternativmedicinsk diskurs. I materialet framstod individen som den som är främst ansvarig för sitt välmående genom att denna tillskrevs uppgiften att övervaka sin hälsa och skaffa sig kunskap om sin sjukdom. En kritik formuleras mot det sätt depression diskuteras i offentligheten då samhällsaspekter – framför allt klass- och genusaspekter – osynliggörs genom att depression nästan uteslutande definieras som ett problem som rör individen.

Världen blir allt mindre och fler människors levnadsstandard runt om i välden blir allt mer påtaglig. Samtidigt lever vi i västvärlden i ett samhälle som strävar efter att bli individualistiskt. Vi i väst har aldrig tidigare varit så medvetna, kritiska och utbildade som nu, vilket även borde betyda en ökad sympati för våra medmänniskor. Men forskare säger annat. Våra handlingar bygger allt mer på vad som kommer att se bra ut i våra CV. Detta projekt försöker gestalta människans behov av medmänniskor och hennes behov av att känna sig behövd. Projektet producerade en artefakt i form av en golvlampa som ska förmedla projektets budskap. Projektet skiljer sig något från en konventionell designprocess då budskapet och berättelsen är beställaren. Processen bygger på ett förhållningssätt som har kommit att kallas konceptdesign.

I denna uppsats använder jag Johannes Anyurus diktsamling Städerna inuti Hall, i en sociologisk diskussion kring samtiden. Min teoretiska utgångspunkt ligger i Anthony Giddens texter kring det senmoderna samhället.    Med syftet att se hur Giddens och Anyurus resonemang kring samtidsindividen skiljer sig åt, samt att utreda om, och hur, sociologin kan lära av poesin, ställer jag frågan: Hur kan senmoderniteten , så som Giddens diskuterar den, spåras i Anyurus Städerna inuti Hall?   För att besvara min fråga definierar jag först vad Giddens menar att senmoderniteten innebär, för att sedan visa på några specifika sätt som han menar att senmoderniteten påverkar individen. Därefter skapar jag ett verktyg för att söka senmoderniteten, så som Giddens beskriver den, i poesin.    Jag finner på en strukturell nivå att det finns stora likheter mellan de två, men på individnivå diskuterar Anyuru och Giddens skilda samhällen. Dess perspektiv och världssyn skiljer sig på flera punkter betänkligt. Framförallt finner jag Anyurus sätt att diskutera själen intressant. Mitt arbete pekar på att det finns skäl för sociologin att reflektera över själens roll för individen, även om vi utgår från den själen endast som en idé. Där vilar en möjlighet för sociologin att utvecklas och ytterligare fördjupa sina kunskaper kring samtiden.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut. Trots att ordföranden anser att det lokala facket fortfarande är en stark motpart på arbetsmarknaden finner studien flera områden där minskat medlemsantal visat sig få konsekvenser. Legitimitetsproblem, hos arbetsgivare i allmänhet och i den privata sektorn i synnerhet, upplevs som en av följderna av det sjunkande medlemsantalet. Färre antal medlemmar ger minskade ekonomiska resurser som resulterar i att facket tvingas reducera sin lokala verksamhet, vilket bland annat påverkar medlemsservicen. Det minskade medlemsantalet har följaktligen lett till begränsade möjligheter att genomföra det lokala fackliga arbetet. Enligt de lokala fackliga ordförandena är det centralt för facket att vända den negativa medlemsutvecklingen genom att bli bättre på att informera om sin verksamhet samt anpassa sig till den allt mer privatiserade arbetsmarknaden.

Rational Choice theory includes a broad body of research that attempts to account for how people act in a variety of contexts, including economic, political and even moral situations. By proposing, most generally, that individuals rationally pursue their self-interests regardless of the context, rational choice has had extensive theoretical and empirical success, on the one hand, and has also faced wide criticism when applied in a variety of disciplines, on the other hand. While there is disagreement over what the defining assumptions of rational choice theory are, in this dissertation I focus on three on which there is widespread agreement. These three features of rational choice theory are: its assumption of egoism or self-interest as the central motivation of individuals; its reliance on consequences as part of a comparative decision-making framework; and finally, its focus on the individual and not on groups as the methodological and normative unit of analysis. In correspondence to these three features, my dissertation is divided into three parts and explores the separate topics of (I) egoism and altruism; (II) consequentialism and ethical decision-making; and, (III) individualism and group identity. The dissertation is not an exercise in showing the extensive problems of rational choice theory, although there are many. The dissertation rather engages these three topics with differing results, some of which in fact attempts to revitalize rational choice, or at least features of rational choice. For the part on altruism, my goal is to demonstrate why the central assumption of egoism in rational choice theory is problematic. More broadly, I argue for a different way of defining genuine altruistic motivation. A result of my analysis there is that altruism appears to be more widespread than has been traditionally assumed and is more amenable to empirical examination. For my discussion on consequentialism, my aim is to re-characterize rational choice as a mode of moral decision-making. I argue that the moral agent is one who frequently compares her particular moral ends in a stable fashion and for this reason cost-benefit analysis is a fully moral framework, one that encourages the agent to genuinely care for her ends and values. For the topic of individualism and group identity, my objective is to show how a previously dismissed topic, once unpacked, is fully consistent with rational choice theory and ought to be of interest to the rational choice theorist. I show that if the liberal political theorist, including the rational choice theorist, is to value group identity, the commitment is only limited to valuing a form of group identity--particularized identity--that is individualist in character. / Dissertation

The purpose of this thesis is to give a critical analysis of ¡§Macphersonian possessive individualism¡¨, with regards to the issues of historical methodology as well as political theory. Having introduced my project of study in the opening chapter, I begin chapter two with an examination of the very idea of ¡§possessive individualism¡¨ proposed by C. B. Macpherson, and the theory of property and democracy that the thinker comes to develop in his later works. In chapter three, I turn to cope with the methodological problems implicit in Macpherson¡¦s study of history, mainly in terms of the Cambridge School¡¦s serious attack on its anti-historicity. In addition, the relative criticisms that I have addressed to Macpherson¡¦s methodology include the Marxist determinism and the Rationalist mode of modernity that appear his work. In chapter four, by contrast, it is Macpherson¡¦s theory of property and democracy that is under consideration. Here, taking the thought of Hayek as my case, I set out to show how the liberal formulations of democracy and property can still be free from Macpherson¡¦s Marxist charge. Finally, I conclude this thesis with a brief talk about the plausibility of Giddens¡¦ third way as the possible solution for the long-term debate regarding the intricate tension between property and equality.

The purpose of this study is to examine the relationship between self-directed learning readiness and the cultural values of individualism/collectivism in two sample groups drawn from different cultures. The research design used for this study was descriptive and correlational in nature. The target population for this study consisted of two sample groups: Korean and American college students who seek teacher certification in the field of agriculture. Data were collected using a web-formatted questionnaire. Results were computed statistically, including the means, standard deviations, effect size, independent sample t-test, one-way ANOVA, bivariate correlations, and multiple regression. Findings indicated that in a hierarchical multiple regression analysis, scores for the Self-Directed Learning Readiness Scale (SDLRS) (R2 = .03, adjusted R2 = .01, p = .30) in Step 1 was not statistically significantly related by gender, student classification, and GPA. Gender, student classification, and GPA accounted for only 3% of the variance and the three beta weights for the gender, student classification, and GPA variables were not statistically significantly related to the SDLRS. However, scores for SDLRS (R2= .34, adjusted R2 = .30, ¨R2 = .31, p =.00) in Step 2 was statistically significantly related by gender, student classification, GPA, nationality, vertical individualism (VI), horizontal individualism (HI), vertical collectivism(VC), and horizontal collectivism(HC). This model accounted for 34 % of the variance in the SDLRS (R2 change = .31). It appears that nationality, VI, HI, VC, and HC accounted for a further 31% of the variance. However, in Step 1, the gender, student classification, and GPA variables did not account for a significant amount of variance in Step 2. The beta weight for nationality and VI variables were not statistically significantly related to the SDLRS (E = -0.15, t = -1.67, p = .10; E = 0.01, t = 0.10, p = .92, respectively). However, the beta for the HI variable was statistically significant and positive (E = 0.40, t = 4.31, p = .00). The beta for the VC variable also was statistically significant and positive (E = 0.20, t = 2.12, p = .04). The beta for the HC variable also was statistically significant and positive (E = 0.21, t = 2.19, p = .03). These findings indicated that if HI, VC, and HC attitudes are high, the SDLRS scores tend to be high. That is, differences in the students’ SDLRS can be best explained through HI, VC, and HC among the cultural values of individualism/collectivism.