• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 26
  • 2
  • Tagged with
  • 28
  • 28
  • 12
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Gör individuell lön skillnad? : Chefer och medarbetares uppfattning om den individuella lönesättningens verkan på motivation och måluppfyllelse i offentlig sektor. En fallstudie vid Luleå kommun.

Nilsson, Emma, Sällström, Viktoria January 2014 (has links)
Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter. Resultatet ledde till tvetydiga slutsatser. Det framgick att chefer i verksamheten uppfattar lön som ett styrmedel med vissa utmaningar. Framförallt kring förankring och tydlighet i lönekriterier samt återkoppling till medarbetare. Medarbetare var positivt inställda till att prestation ska leda till bättre lön men de flesta var missnöjda med hur bedömningen av prestation fungerade idag. Trots utbrett missnöje med den individuella lönesättningen så tycks lön inte vara den främsta anledningen till varför medarbetare fortsättningsvis ville göra ett bra jobb, utan det var omsorgen till kommunmedborgarna. Chefer och medarbetare upplevde att lön inte är en stor motivationsfaktor. Resultatet visade dock att lönefrågan var mest aktuell vid den årliga löneöversynen.
22

Rörlig lön

Fick, Ann-Christine, Wergelius, Anna January 2007 (has links)
<p>Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man. Utifrån detta har vi dels dragit slutsatsen att den ekonomiska teorin dominerar såväl Tempurs antaganden om individen som säljarnas beteenden, dels att belöningar i form av pengar är den mest betydande faktorn för säljarnas motivation.</p>
23

Rörlig lön

Fick, Ann-Christine, Wergelius, Anna January 2007 (has links)
Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man. Utifrån detta har vi dels dragit slutsatsen att den ekonomiska teorin dominerar såväl Tempurs antaganden om individen som säljarnas beteenden, dels att belöningar i form av pengar är den mest betydande faktorn för säljarnas motivation.
24

Vad kan löna sig på MakePaper? : En fallstudie om centrala faktorer som kan främja arbetet med att utforma ett lönesättningssystem med inslag av individbaserad lönesättning / What might pay off at MakePaper? : A case study of key factors to promote the designing of a performance-based wage setting system

Arvidsson, Evelina, Götenmark, Henrik January 2022 (has links)
Bakgrund: Allt fler arbetsgivare inför individbaserad lönesättning för att kunna attrahera, knyta an och utveckla rätt kompetens och därigenom hantera de alltmer komplexa produktionsprocesserna och den växande konkurrenssituationen. Individuell lönesättning antas stimulera medarbetarnas arbetsmotivation vilket i sin tur bidrar till ökad arbetsprestation och förbättrat resultat för företaget. Systemet förutsätter dock att medarbetarna upplever lönesättningen som rättvis för att den individbaserade lönen ska få den avsedda effekten. Motivation och rättvisa är emellertid subjektivt, inrymmer flera element och tenderar ge lönen en relativ betydelse vilket gör utformningen av ett individbaserat lönesystem komplext. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera förhållningssätt hos aktörerna: företag, fack och medarbetare gällande individuell lönesättning, rättvisa och motivation. För att därigenom kunna jämföra och koppla samman aktörernas förhållningssätt och peka ut faktorer som kan främja arbetet med att utforma ett lönesättningssystem med inslag av individbaserad lönesättning som ska fungera motiverande, upplevas rättvis och bidra till ökad prestation. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom intervjuer, enkäter samt analys av sekundärdata. Studien har ett fallföretag som utgångspunkt där informanter och respondenter har utgjorts av representanter från fack och företag samt anställda inom företaget. Datainsamlingsmetoderna och datainsamlingskällorna hanterades genom triangulering. Slutsatser: Studien visar att alla aktörer har ett positivt förhållningssätt till individbaserad lönesättning samt att det finns ett flertal gemensamma nämnare aktörerna emellan. Bland annat tycker alla aktörer att kompetens ska utgöra den främsta bedömningsgrunden, att högre lön är motiverande samt att ett transparent och tydligt lönesystem med lönekriterier som alla känner till och förstår är en förutsättning för att lönesättningen ska upplevas som rättvis och motiverande. Därtill pekas den lönesättande chefen ut som central för upplevelsen av rättvisa vid lönesättning samt att alla medarbetare ska få inflytande och likvärdiga förutsättningar att kompetensutvecklas och därigenom kunna höja lönen. / Background: More and more employers are introducing performance-based wage-setting in order toattract, connect and develop competence and in addition handle the increasingly complex production processes and the growing competitive situation. Performance-based setting is assumed to stimulate employees´ work motivation, which in turn contributes to increased work performance and improved results for the company. However, the system presupposes that employees perceive wage setting as fair in order for the performance-based salary to have the intended effect. Motivation and justice are subjective, contain several elements and tend to give the salary a relative significance, which makes the design of an performance-based salary system complex. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyse the attitudes of the actors: companies, unions and employees regarding performance-based wage setting, justice and motivation. In order to thereby be able to compare and connect the actors' attitudes and point out factors that can promote the work of designing a wage setting system with elements of performance-based wage setting that must function motivatingly, be perceived as fair and contribute to increased performance. Method: The study is based on a qualitative method where the empirical data has been collected through interviews, questionnaires and analysis of secondary data. The study has a case company as a starting point where informants and respondents have consisted of representatives from the union and the company as well as employees within the company. The data collection methods and data collection sources were handled by triangulation. Conclusions: The study shows that all actors have a positive approach to performance-based wage setting and that there are several common denominators between the actors. Among other things, all actors think that competence should be the main basis for assessment, that higher pay is motivating and that a transparent and clear salary system with defined criteria that everyone have knowledge about and understand is a prerequisite for a salary setting to be perceived as fair and motivating. In addition, the payroll manager is pointed out as central to the experience of justice in wage setting and that all employees should have influence and equal opportunities to develop skills and thereby be able to raise salaries.
25

Vad kan löna sig på MakePaper? : En fallstudie om centrala faktorer som kan främja arbetet med att utforma ett lönesättningssystem med inslag av individbaserad lönesättning / What might pay off at MakePaper? : A case study of key factors to promote the designing of a performance-based wage setting system

Arvidsson, Evelina, Götenmark, Henrik January 2023 (has links)
Bakgrund: Allt fler arbetsgivare inför individbaserad lönesättning för att kunna attrahera, knyta an och utveckla rätt kompetens och därigenom hantera de alltmer komplexa produktionsprocesserna och den växande konkurrenssituationen. Individuell lönesättning antas stimulera medarbetarnas arbetsmotivation vilket i sin tur bidrar till ökad arbetsprestation och förbättrat resultat för företaget. Systemet förutsätter dock att medarbetarna upplever lönesättningen som rättvis för att den individbaserade lönen ska få den avsedda effekten. Motivation och rättvisa är emellertid subjektivt, inrymmer flera element och tenderar ge lönen en relativ betydelse vilket gör utformningen av ett individbaserat lönesystem komplext. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera förhållningssätt hos aktörerna: företag, fack och medarbetare gällande individuell lönesättning, rättvisa och motivation. För att därigenom kunna jämföra och koppla samman aktörernas förhållningssätt och peka ut faktorer som kan främja arbetet med att utforma ett lönesättningssystem med inslag av individbaserad lönesättning som ska fungera motiverande, upplevas rättvis och bidra till ökad prestation. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom intervjuer, enkäter samt analys av sekundärdata. Studien har ett fallföretag som utgångspunkt där informanter och respondenter har utgjorts av representanter från fack och företag samt anställda inom företaget. Datainsamlingsmetoderna och datainsamlingskällorna hanterades genom triangulering. Slutsatser: Studien visar att alla aktörer har ett positivt förhållningssätt till individbaserad lönesättning samt att det finns ett flertal gemensamma nämnare aktörerna emellan. Bland annat tycker alla aktörer att kompetens ska utgöra den främsta bedömningsgrunden, att högre lön är motiverande samt att ett transparent och tydligt lönesystem med lönekriterier som alla känner till och förstår är en förutsättning för att lönesättningen ska upplevas som rättvis och motiverande. Därtill pekas den lönesättande chefen ut som central för upplevelsen av rättvisa vid lönesättning samt att alla medarbetare ska få inflytande och likvärdiga förutsättningar att kompetensutvecklas och därigenom kunna höja lönen. / Background: More and more employers are introducing performance-based wage-setting in order to attract, connect and develop competence and in addition handle the increasingly complex production processes and the growing competitive situation. Performance-based setting is assumed to stimulate employees´ work motivation, which in turn contributes to increased work performance and improved results for the company. However, the system presupposes that employees perceive wage setting as fair in order for the performance-based salary to have the intended effect. Motivation and justice are subjective, contain several elements and tend to give the salary a relative significance, which makes the design of an performance-based salary system complex. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyse the attitudes of the actors: companies, unions and employees regarding performance-based wage setting, justice and motivation. In order to thereby be able to compare and connect the actors' attitudes and point out factors that can promote the work of designing a wage setting system with elements of performance-based wage setting that must function motivatingly, be perceived as fair and contribute to increased performance. Method: The study is based on a qualitative method where the empirical data has been collected through interviews, questionnaires and analysis of secondary data. The study has a case company as a starting point where informants and respondents have consisted of representatives from the union and the company as well as employees within the company. The data collection methods and data collection sources were handled by triangulation. Conclusions: The study shows that all actors have a positive approach to performance-based wage setting and that there are several common denominators between the actors. Among other things, all actors think that competence should be the main basis for assessment, that higher pay is motivating and that a transparent and clear salary system with defined criteria that everyone have knowledge about and understand is a prerequisite for a salary setting to be perceived as fair and motivating. In addition, the payroll manager is pointed out as central to the experience of justice in wage setting and that all employees should have influence and equal opportunities to develop skills and thereby be able to raise salaries. / <p>Examensarbete och metod i företagsekonomi: Management G2E 22,5 hp FÖ541G</p>
26

Lönesättande samtal i praktiken : En kvalitativ studie om hur chefer på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap upplever management med fokus på lönesättande samtal / Pay setting conversation in practice : A qualitative study on how managers at the Swedish Civil Contingencies Agency experience management regarding pay setting conversations

Skoglund, Victor January 2019 (has links)
Sammanfattning Titel Lönesättande samtal i praktiken - En kvalitativ studie om hur chefer på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap upplever management med fokus på lönesättande samtal. Nivå                        Datum Magister                  Augusti 2018 Författare               Handledare Victor Skoglund        Jonas Axelsson Syfte Syftet med denna studie är att få kunskap och djupare förståelse av lönesättande chefers upplevelser av management med särskilt fokus på arbetet med lönesättande samtal. Metod Studien är baserad på kvalitativ metod och det empiriska materialet har tagits fram med hjälp av semistrukturerad intervjuform. Sammanlagt har 7 intervjuer genomförts och urvalet består av lönesättande chefer som arbetar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Resultat och slutsatser Undersökningen kommer fram till olika slutsatser angående lönesättande chefs arbete kring lönesättande samtal. Resultatet visar att det generella chefskapet innehåller vad bland annat Mintzberg (1973), Tengblad (2012), Kanter (1977) och Sayles (1964) kallar för managementarbete, eftersom chefskapet upplevs innehålla många och olika arbetsuppgifter, hektisk arbetsmiljö, förväntningar från berörda intressenter, långa arbetstider, anpassningsförmåga och beslut som ska främja verksamhetens intressen. Vidare visar studien att ekonomiska resurser, höga ingångslöner, omplacering till ny tjänst och allmänt formulerade lönekriterier försvårar lönesättande chefs arbete med lönesättande samtal. Studien skiljer sig något från Lysgaards (1985) teori om arbetarkollektivet då cheferna inte upplever något ”starkare” kollektiv bland medarbetarna. Däremot kan lönesättningen spegla efter hur kollektivavtalen är reglerade med fackförbundet ST, Seko och Saco. Slutligen visar studien att det råder maktfördelning till fördel cheferna enligt Korpis (1978) teori om makt och konflikt eftersom chefen, arbetsgivaren, är den beslutsfattande parten att påverka medarbetarens nya lön. Nyckelord Lönesättande samtal, Individuell lönesättning, Teknisk/ekonomiska system, Mänskligt system, Kollektivets system, Management, Arbetarkollektiv, Makt och konflikt. / Abstract Title Pay setting conversations in practice - A qualitative study on how managers at the Swedish Civil Contingencies Agency experience management regarding pay setting conversations. Level                     Date Magister-level         August 2018 Author                   Supervisor Victor Skoglund       Jonas Axelsson Aim The aim of this study is to gain knowledge and a deeper understanding of pay setting managers ́ experiences of management with a particular focus on the work of pay setting conversations. Method The study is based on qualitative methodology and the empirical material has been developed using semistructured interviews. A total of 7 interviews have been conducted and the selection consists of pay setting managers who work at the Swedish Civil Contingencies Agency. Results and conclusions The study reveals different conclusions regarding the pay setting managers ́ work with pay setting conversations. The result shows that the general leadership includes what Mintzberg (1973), Tengblad (2012), Kanter (1977) and Sayles (1964) calling for management work, because the leadership is perceived to contain many and different tasks, hectic working environment, stakeholder expectations, long working hours, adaptability and decisions to promote the company’s interests. Furthermore, the study results that financial resources, high entrance salary, redeployement of position and generally formulated salary criteria complicating pay setting managers ́ work with pay setting conversations. The study differs somewhat from Lysgaard's (1985) theory of the labor collective, since the managers do not experience any ”stronger” collective among the employees. On the other hand, the pay setting can reflect how collective agreements are regulated with the trade union ST, Seko and Saco. Finally, the study results that there is power distribution to the advantage of the leaders according to Korpi's (1978) theory of power and conflict because the manager, the employer, is the decision-making part to influence the employees ́ new salary. Keywords Pay setting conversations, Individual pay setting, Technical/economic system, Human system, Collective system, Management, Labor collective, Power and conflict.
27

Att bedöma lärares arbete : En kontrastiv studie mellan kommunala skolor i Sverige och internationella skolor om skolledares arbete med bedömning av lärare / Assessment of Teachers : A comparative study between public schools in Sweden and international schools about school leaders’ work with assessment of teachers

Malvebo, Elisabet January 2014 (has links)
Syftet med denna komparativa, enkätbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lärares prestationer hos skolledare i några skolor i Sverige och på några internationella skolor. I litteratur-genomgången gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvärderingsprocess och jag placerade in lärarutvärdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lärarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesättning (på de skolor där lön/anställnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsättningar för utvärdering av lärare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lärarutvärdering på skolor. Utifrån dessa ställde jag upp två utgångspunkter, vilka jag avsåg att utvärdera genom denna enkätundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/värdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lärares individuella prestationer och att skolledarna på de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvärdering av lärarnas arbete. Enkäten skickades ut till 94 skolledare genom ett bekvämlighetsurval, med en svarsfrekvens på 38 (40 %). Resultaten visar att den första utgångspunkten inte kunde styrkas genom resultaten men däremot visar det sig att de deltagande skolledarna på de internationella skolorna arbetar något mer systematiskt med lärarutvärdering. Några av de områden där de skiljer sig från de svenska skolledarna i sina svar och som är potentiella utvecklingsområden i det pedagogiska skolledarskapet är utbildning i ämnet, processinriktad utvärdering och tid ägnad åt detta, frekvensen i användandet av observationer/lektionsbesök i utvärderingsprocessen, en tydlig struktur för utvärderingsarbetet och systematik för dokumentation om lärarnas arbete. Utifrån resultaten ser jag en risk att skolledare saknar ett systematiskt och strategiskt förhållningssätt och kunskap om lärarutvärderingar både vad gäller varför, vad, hur och när de ska göras. Kanske gör de bedömningar av lärares individuella prestationer mest på en höft, går på känslan, saknar underlag, utgår från personliga relationer och fattar ad hoc beslut. Vad detta innebär för skolutvecklingsprocessen måste utredas vidare. / The purpose of this comparative, online survey was to bring forth any differences in the perception of the process around teacher performance evaluation among school leaders of a few public schools in Sweden and of a few international schools. In the literature review a number of factors and modules were presented that could support a good systematic evaluation process and I positioned teacher assessment within the frame of school development, within the frame of individual teacher professional development and as a tool to support individual salary systems (at schools were salary and/or contracts are connected to performance). Six main presumptions were put forward concerning teacher assessment, which were connected to a systematic approach to teacher evaluations.  Based on these, two main assumptions were made and aimed to be evaluated through the survey; that schools with a clear vision/mission/value statement have a more structured process for individual teacher assessment and that the participating international school leaders have a more systematic evaluation process for teacher assessment. The survey was sent out to 94 school leaders chosen through a convenience sample, with a response rate of 38 (40 %). The results from this study do not support the first assumption but do show that the school leaders at the represented international schools have a somewhat more systematic work process for teacher assessment. Some of the areas were differences are present and that can be considered potential development areas within the pedagogic leadership are: education about teacher assessment, a process orientated assessment system and time spent on this process, the frequency in usage of lesson observations during the assessment process, a clear structure for the assessment process and the use of a systematic method to document collected data. Based on the results I see a risk that school leaders lack a systematic and strategic approach and knowledge about teacher assessment both considering the why, the what, the how and the when it should be conducted. Maybe they judge teachers’ individual achievements based on coincidence, feeling, limited information, and personal relationship and/or make ad hoc decisions. How this effects school development needs to be researched further.
28

Grundskollärares arbetsmotivation : Med inriktning på individuell lönesättning / Elementary school teachers’ work motivation : with focal point on individual wage setting

Fredriksson, Erik January 2017 (has links)
I övergripande kollektivavtal på svensk arbetsmarknad framgår en strävan efter ett positivt samband mellan lön, motivation och resultat som en följd av individuell lönesättning. Denna studie undersöker individuell lönesättnings eventuella påverkan på arbetsmotivation hos lärare, kort efter att en statligt finansierad lönesatsning hade höjt lönerna för många av dessa. Studien har i huvudsak kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av self determination theory, teorier om avund och rättviseteori. För att undersöka om individuell lönesättning påverkar grundskollärares arbetsmotivation genomfördes intervjuer med 8 respondenter på två skolor i en svensk kommun, som även fick besvara en enkät om arbetsmotivation. Studiens resultat tyder på att individuell lönesättning förvisso kan föranleda positiva arbetsmotivationseffekter hos personer som premieras med högre lön, men att de som missgynnas i den individuella lönesättningen riskerar att få mindre självdeterminerad arbetsmotivation och/eller minska sin arbetsinsats för att utjämna upplevd orättvisa. Utöver detta riskerar individuell lönesättning att försämra relationer mellan kollegor, vilket kan innebära att arbetsmotivation blir mindre självdeterminerad, både hos den som främjas av individuell lönesättning och den som missgynnas.

Page generated in 0.0678 seconds