<p>Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom äldreomsorgen i Skärholmens stadsdel tycker om individuell lönesättning. Genom en enkätundersökning med 94 respondenter fördelade på sjukhem och hemtjänst tog vi reda på i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesättning, vilka åsikter personalen har om individuell lönesättning, samt vad de tycker att individuell lönesättning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesättning var bristfälliga hos personalen.Individuell lönesättning passar i äldreomsorgen tyckte personalen men detta ansåg de har lett till en godtycklig och orättvis lönesättning. Personalen tyckte att lönen är viktig för motivationen. Resultatet visade även att en övervägande majoritet av all personal ansåg att det är möjligt att mäta vad var och en presterar på arbetet och att kunden var den som bäst kan bedöma deras arbetsprestation. Personalen på sjukhemmet hade större kunskap om individuell lönesättning och de var mer missnöjda med lönen än vad personalen i hemtjänsten var.</p>

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom äldreomsorgen i Skärholmens stadsdel tycker om individuell lönesättning. Genom en enkätundersökning med 94 respondenter fördelade på sjukhem och hemtjänst tog vi reda på i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesättning, vilka åsikter personalen har om individuell lönesättning, samt vad de tycker att individuell lönesättning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesättning var bristfälliga hos personalen.Individuell lönesättning passar i äldreomsorgen tyckte personalen men detta ansåg de har lett till en godtycklig och orättvis lönesättning. Personalen tyckte att lönen är viktig för motivationen. Resultatet visade även att en övervägande majoritet av all personal ansåg att det är möjligt att mäta vad var och en presterar på arbetet och att kunden var den som bäst kan bedöma deras arbetsprestation. Personalen på sjukhemmet hade större kunskap om individuell lönesättning och de var mer missnöjda med lönen än vad personalen i hemtjänsten var.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms län upplevde individuell lönesättning. Jag ämnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i fråga om individuell lönesättning i ett försök att förstå vad individuell lönesättning innebär för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesättning. Således genomförde jag 13 öppna intervjuer där jag eftersträvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesättningen. Jag genomförde även intervjuer med två nyckelinformanter på arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda på beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesättningen. Detta analyserades sedan mot bakgrund av teorier om organisationer, organisationskultur och motivation samt tidigare forskning om individuell lönesättning. De teoretiska implikationer som gjordes var att individuell lönesättning ej verkar lämpa sig i byråkratiska organisationer, att en organisations kultur bör vara överensstämmande med de argument som står bakom individuell lönesättning samt att andra lönerättvisor förefaller aktualiseras vid individuell lönesättning än vid andra lönesättningsformer.

After a noted increased dissatisfaction with individual pay among the members of Kommunal, the largest Swedish trade union, and our own roles as wage-setting managers, an interest in studying individual pay was aroused. As previous research investigated other explanatory factors for a negative attitude to individual pay, this essay aims to investigate whether limited knowledge about the pay process can affect the attitude to individual pay. By collecting primary data, via a targeted quantitative survey in a strategically selected organization, it is investigated whether knowledge influences attitude and whether union membership can influence the outcome in any way. Originating in the theory that knowledge in this case; arises, is managed and passed on in a context between individual and organization, a self-constructed questionnaire was developed. The employees in the organization have had to answer questions about the pay process and what their attitude towards individual pay looks like. Parts of the answers were compiled into a knowledge index where it appears that there is a lack of knowledge about the salary process. Through analysis using cross tables, a weak relationship between knowledge and attitude has been identified. Those who are union members and have a high level of knowledge about the pay process are those who are most positive about individual pay setting. Since causality has not been established and significance is lacking, the essay does not support that knowledge is an explanatory factor for the attitude of individual wage setting.

Genom Avtal 2000 ändrades lönesystemet för lärare så att de som sista grupp på tjänstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesättare av lärares prestationer ställer många ledarskapsfrågor på sin spets: rektors närhet och legitimitet, möjligheterna att hålla sig informerad om vad som sker på skolan och inte minst rektors kommunikativa förmågor. Min magisteruppsats är en av de första på Lärarutbildningen inom ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels på en intervjuundersökning där rektorer och lärare fått svara på frågor om hur de upplevt de första årens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels på en bred teorigenomgång. Intervjusvaren ger ingångar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhällsvetenskaper liksom till moralfilosofi. Mina resultat bekräftar de erkänt stora svårigheterna att koppla enskilda lärares arbetsutförande till skolans måluppfyllelse och därmed problematiserar jag också kring de lönekriterier som används. Men jag finner också att acceptans för löneformen och legitimitet för rektor som lönesättare i hög grad beror på rektors förmåga att skapa goda samtal med läraren kring uppdraget.Delar av uppsatsen har tidigare publicerats i min och universitetslektor Haukur Viggósons artikel ”Detta är ett nollsummespel”. Rektor som lönesättare i antologin Nära gränsen, Arbetslivsinstitutets förlag 2004.

I denna fallstudie syftar jag se på hur sektionschefer, verksamma inomäldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuelllönesättning fungerar. De lönepolitiska förutsättningar som Malmö stadoch Kommunal representerar visar sig vara de förutsättningar som harstörst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten avverktyget. Frånvaro av möjligheten att påverka har därmed varit det sominformanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesättningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklatstrategier för att hantera problemområdena är de som ser mest positivt påverktyget. Arbetet belyser också varför verktyget kan ses som eninstitutionaliserat myt utifrån det rådande forskningsläge men också genomhur verktyget används av informanterna.

I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön och alla löner sätts av arbetsmarknadens parter, det finns en mängd olika modeller för hur lönebildningen kan ske men vanligtvis sker processen genom förhandling och avtal mellan representanter för arbetstagare och arbetsgivare från ett fackförbund och arbetsgivarorganisation. Hur löner sätts och huruvida den sätts på central nivå mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation eller på lokal nivå mellan arbetsgivare och lokal facklig representant har stor betydelse för alla avlönade arbetstagare.  I den här uppsatsen analyseras orsakerna till fackförbundet Kommunalarbetarförbundet och Transportarbetarförbundets val av lönebildning. Kommunalarbetarförbundet har främst individuell lönesättning och Transportarbetarförbundet har kollektiv lönesättning genom ett tarifflöneliknande system. Båda förbunden organiserar arbetare och har en gemensam bakgrund inom arbetarrörelsen, samt ingår i den fackliga sammanslutningen LO. Syftet med uppsatsen är alltså att undersöka varför förbunden har valt så olika typer av lönebildning. Den tidigare forskning som används för att försöka förklara detta utfall är Korpi och Shalevs maktresursteori, samt Hall och Soskice:s Varieties of Capitalism-teori. Maktresursteorin används för att försöka förstå om förbundens val påverkats av den maktresurs de har, medlemsantal. Varieties of Capitalism-teorin används för att försöka förstå om den sektor och bransch de respektive förbunden verkar och verkat inom har påverkat dagens utfall.  Resultaten som funnits i undersökningen är att det visat sig vara så att maktresursteorin i detta fall stämmer på så vis att medlemsantal spelar roll för förbundets makt och för aktörernas bild av förbundets makt, men att teorin i detta fall inte kunnat förklara förbundens val av lönepolitik. Istället har Varieties of Capitalism-teorin visat sig kunna förklara utfallen i båda fall, vilken bransch förbundet verkar i förefaller ha haft stor inverkan på vilket val av lönebildning som gjorts. Transportarbetarförbundet verkar i en hårt konkurrensutsatt bransch och har därför valt att behålla sina kollektiva löner som avtalas centralt, medan Kommunal valde att decentralisera sin lönebildning på grund av olikheter i lön mellan medlemmar som verkade i olika branscher.

Empirical studies of managers have shown that managerial work is characterized by a high level of social interaction (Carlson, 1951; Stewart, 1967; Mintzberg, 1973). Managerial work is often conducted face-to-face, and managers often perceive a need to react to the situations, problems and requirements of others. Thus, managers often feel constrained and experience a severe lack of control. Accordingly, studies of managers have demonstrated the social character of managerial work, and have proposed that this aspect affects managers’ scope for action. Few attempts, however, have been made to focus on the social aspect of managerial work and explain how it affects the managers’ scope for action. This study aims to close that gap. In this study the manager is regarded as a social actor. The content and accomplishments of the manager’s work are hence regarded mainly as results of his or her social interaction (Willmott, 1987; Whittington, 1992; Hales, 1999). Drawn from structuration theory (Giddens, 1979; 1984), the notions of rules and resources are central to this study for it is when social actors draw upon rules and resources that they construct scope for action. Empirically the study is limited to one managerial task, namely the task of pay setting. The company, in which the empirical data was collected, has implemented individual and performance-related pay, a form of payment that places a considerable responsibility on the first-line manager. One objective with this study is therefore to describe pay setting in a Swedish company and thereby increase the knowledge base on the use of performance-related pay in this context. The empirical data in the study consists of interviews with 24 first-line managers in a medium-sized Swedish company producing electronic equipment. The results of the study show that pay setting is a complex and time-consuming managerial activity and that the managers face difficulties handling the pay-setting process. The collective agreements and the limited amounts of money to be distributed are perceived as constraints that make it difficult to reward high-performing employees. The study however shows that the manager’s scope for action during the pay setting process is negotiable, and that a limited scope for action sometimes is desirable.

Syftet med föreliggande undersökning var att öka förståelsen för lönesättande chefers arbete och upplevelser av individuell lönesättning. Syftet är att få en beskrivande bild av chefers arbete med lönesättning samt undersöka hur erfarenhet påverkar chefernas upplevelser av de krav, resurser och upplevelser som kommer med arbetet i form av tillit till bedömningssystemet, trygghet i att bedöma, tillfredsställelse i arbetet med lönesättning och nöjdhet med lönesystemet. Detta undersöktes med hjälp av kvantitativa (enkäter) data där urvalet bestod av 196 lönesättande chefer och kvalitativa (fokusgruppintervjuer) data där sammanlagt 10 lönesättande chefer deltog. Undersökningen genomfördes med en multimetodansats genom en tvärsnittsdesign, där undersökningsdeltagarna bestod av lönesättande chefer inom ett tjänsteföretag. Resultat av multivariata variansanalyser visade att chefer med kortare erfarenhet som chef (&lt;9 år) upplevde mer krav i arbetet, i form av svårigheter i lönesamtal, tidskrävande prestationsbedömningar, tid till lönesättningsarbetet och svåra arbetsuppgifter, jämfört med chefer med längre erfarenhet (≥10 år). När det gäller resurser i arbetet upplevde chefer med längre erfarenhet att målen för lönesättningen var tydligare och att de hade större medverkan i lönesättningen men mindre socialt stöd från sin chef än chefer med kortare erfarenhet. Resultat av hierarkiska multipla regressionsanalyser, där krav och resurser användes för att predicera chefernas upplevelser av lönesättningen, visade att svårigheter i lönesamtal var det krav som uppvisade starkast negativa samband med samtliga upplevelser, medan tydliga mål, tydliga lönekriterier och egen medverkan i lönesättningen var de resurser som uppvisade positiva samband med flest upplevelser av lönesättningen. Resultaten från intervjuerna visade att chefer upplevde att lönesättning kräver mycket arbete, är tidsödande och att det förbestämda löneutrymmet begränsar dem i sitt arbete. Fler studier behövs för att vidare undersöka chefers viktiga arbete och roll i lönesättningen och undersöka vilka upplevelser som följer med arbetet då lönesättande chefer är bärare av lönesystemet.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt. Resultaten visar att brandmännen menar att individuell lönesättning inte fungerar på deras arbetsplats och de ser stora risker med att behöva införa det. Studiens andra del har undersökt löneutvecklingen på en teknisk förvaltning inom samma kommun som räddningstjänsten. Resultaten visar att lönespridningen har ökat inom samtliga undersökta yrkesgrupper sedan införandet av individuella löner. Dock handlar det inte om så ”stora” summor och framförallt är det ingen individ som höjer sig långt ovanför de andras löneläge. Slutligen diskuteras att individuell lönesättning har gett upphov till starka känslor men inte några ”större” löneskillnader.