<p>Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar konsumtionen av försäkringsskydd.</p><p>Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (χ2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes. Vidare bygger arbetet på både sekundärkällor i form av litteratur, Internet samt uppsatser/papers och på primärkällor i form av intervjuer.</p><p>Resultat & slutsats: Av de 27 chitvå-test som genomförts var det 3 test som visade på statistisk signifikans. Testet mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 2,5 %. Testet mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 10 %. Slutligen visade testet mellan sysselsättning och konsumtion av tilläggsförsäkringar på statistisk signifikans på nivån 0,1 %.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: En ny undersökning av samma karaktär som denna med liknande intervjufrågor och liknande hypotesprövning. En liknande undersökning med kvantitativa variabler i stället för de något informationsfattiga variablerna på nominal- och ordinalskalenivå som detta arbete bygger på. En undersökning inom en annan kommun eller stad. En undersökning om risktagande där spel alternativt någon form av ”gambling” används som riskmått.</p><p>Uppsatsens bidrag: Först och främst en idé/metod för hur man kan undersöka risktagande bland individer. Vidare visade uppsatsen på ett beroende mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar samt ett beroende mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar och konsumtion av tilläggsförsäkringar.</p>

Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (χ2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes. Vidare bygger arbetet på både sekundärkällor i form av litteratur, Internet samt uppsatser/papers och på primärkällor i form av intervjuer. Resultat &amp; slutsats: Av de 27 chitvå-test som genomförts var det 3 test som visade på statistisk signifikans. Testet mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 2,5 %. Testet mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar visade på statistisk signifikans på nivån 10 %. Slutligen visade testet mellan sysselsättning och konsumtion av tilläggsförsäkringar på statistisk signifikans på nivån 0,1 %. Förslag till fortsatt forskning: En ny undersökning av samma karaktär som denna med liknande intervjufrågor och liknande hypotesprövning. En liknande undersökning med kvantitativa variabler i stället för de något informationsfattiga variablerna på nominal- och ordinalskalenivå som detta arbete bygger på. En undersökning inom en annan kommun eller stad. En undersökning om risktagande där spel alternativt någon form av ”gambling” används som riskmått. Uppsatsens bidrag: Först och främst en idé/metod för hur man kan undersöka risktagande bland individer. Vidare visade uppsatsen på ett beroende mellan boendeförhållande och konsumtion av försäkringar samt ett beroende mellan sysselsättning och konsumtion av försäkringar och konsumtion av tilläggsförsäkringar.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad revisorn har för betydelse i de små aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta åstadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna använder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. Vår problemformulering lyder som följer: Blir det lättare för företagen att erhålla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget? Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fångats genom de senaste diskussionerna angående det eventuella införandet av frivillig revision i de små aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Eftersom avsikten är att skapa en förståelse för vårt problem, har underökningen präglats främst av den hermeneutiska kunskapsynen. Intervjuerna har genomförts på åtta respondenter, varav fyra revisorer och fyra banktjänstemän i Umeå. Teoretisk referensram: Vi har behandlat och beskrivit de teorier som är väsentliga för vår studie. Relevanta teorier såsom vad redovisning är och varför revision används, vad revisorn har för roll i företaget, intressentmodellen sett dels från företaget och revisionens intressenter, asymmetrisk information samt hur en kreditbedömning går till. Vi har knytit an dessa teorier med den empiri vi samlat in, om vad revisorn har för betydelse i små företag vid bankernas kreditbedömningar. Empiri: Som framkommer av samtliga banktjänstemän är saknaden av information det vanligaste problemet vid en kreditgivning. Revisorn har en viss betydelse vid bankernas kreditbedömningar, detta bekräftas av samtliga respondenter i studien. Analys: Informationsasymmetri mellan banken och företaget minskar då revisorn är involverad vid kreditbedömningen. Detta gör att bankerna har lättare att fatta säkra beslut angående kreditgivningen. Ett eventuellt införande av frivillig revision gör det svårare för företagen att erhålla krediter i form av lån, detta grundar sig på bankernas ökade osäkerhet. Slutsats: Vår studie visar att bankerna sätter värde på att informationen de använder vid en kreditbedömning är tillförlitlig, detta erhålls då en revisor granskat företagets finansiella rapporter. Revisorn har en betydelse vid bankernas kreditbedömningar i och med att det är dessa som utför revision i företagen. Detta bidrar även till att företag har lättare att erhålla krediter med en granskande revisor i företaget.

Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är: ägarkoncentration kapitalstruktur bolagets komplexitet lönsamhet företagsstorlek andelen biologiska tillgångar Resultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp. Detta ger upphov till ett ökat behov av redovisningsinformation. Studien bidrar med ökad förståelse för agentteorin och informationsasymmetriers influens på mängden redovisningsinformation.

Studien undersöker potentiella fördelar för företag att arbeta med och redovisa om CSR, Corporate Social Responsibility, i termer av minskade avkastningskrav från investerare. Med utgångspunkt i teorier om informationsasymmetri och stakeholderteori testar vi om svenska börsnoterade företag som arbetar med och redovisar om CSR är förknippade med lägre risk och således också lägre avkastningskrav från investerare. Våra resultat visar att en separat publicerad CSR-redovisning eller hur företagen betygssätts för sitt CSR-arbete inte har någon påverkan på investerares avkastningskrav. Dock finner vi att avkastningskrav på företag som redovisar om och/eller vars arbete med CSR-frågor värderas högt blir lägre ju fler sidor de publicerar om CSR i en separat rapport.

Background: When companies decentralize their operations into profit centers, transfer pricing often becomes an integral part in intracompany trade. A profit center may affect both revenues and costs and seek to maximize profit. Transfer Pricing is a complex subject because it is affected by a large number of factors including the profit centers will to generate profits. This leads us to the subject of decision-making in a transfer pricing-systems. On what grounds are decisions made? Are transfer pricing purposes, factors and interests taken into consideration? What type of information is used in such decisions, how is the transfer price issue perceived and how is it used? Aim: The purpose of this thesis is to analyze which type of information that is makes up transfer prices, how the transfer price is perceived by different parties and how it is used for decision-making. Completion: A qualitative study has been performed with current theory as a starting point. A total of six interviews have been performed at two different companies. Results: The results of our study show that the information found in transfer pricing systems can be divided into five categories; cost-estimate calculations, margins, profit transfers, secure information and insecure information. The study also shows that the principal-agent theory explains the different perceptions that parties in a transfer pricing system experience. We have also found out that information asymmetry is present in transfer pricing systems, and that the network approach explains the design of the cooperation present between entities of a transfer pricing system. / Bakgrund: I samband med att företag decentraliserar sin verksamhet i vinstansvarsområden används ofta internprissättning vid handel inom företaget. Ett vinstansvarsområde kan påverka både intäkter och kostnader och söker maximera sin vinst. Internprissättning är ett komplext ämne därför att det påverkas av ett otal faktorer men även av att en organisations enheter söker maximera sin vinst. Hur tas då beslut i ett internprissystem och på vilka grunder, så att hänsyn tas till syften, faktorer och intressen. Vilken information används i sådana beslut, hur uppfattas den och hur används den? Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilken information som ligger till grund för internpriser och hur denna information uppfattas och används av aktörer i ett internprissystem. Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i teorin på området. Totalt har sex intervjuer genomförts på två fallföretag. Resultat: Vi har kommit fram till att information i internprissystem kan delas upp i fem kategorier; kalkyler, marginaler, vinstförflyttningar, säker information och osäker information. Vi har även kommit fram till att principal-agentteorin förklarar de uppfattningar som förekommer bland olika aktörer i ett internprissystem. Vidare har vi fastställt att informationsasymmetri förekommer i internprissystem, samt att nätverksansatsen förklarar utformningen av samarbetet enheter emellan i ett internprissystem.

Riskhantering i företag har sedan finanskrisen 2008 fått allt högre prioritet. Detta kan bero på att många fått upp ögonen för den ineffektiva riskhantering i företag som bland annat orsakade den finansiella krisen 2008. Det finns ingen tydlig tidpunkt som fastslår när intresset för hur företag hanterar sina risker började. Det har snarare sakta vuxit fram och sedan millenniumskiftet har det utvecklats mer dramatiskt. De svenska börsnoterade fastighetsbolagen har en betydande roll i det finansiella systemet och därför är det viktigt att risker hanteras på ett effektivt sätt. Årsredovisningarna är det primära kommunikationsverktyget mellan företaget och dess intressenter vilket gör dessa intressant att studera. Årsredovisningarna är lagreglerade och enligt Årsredovisningslagen måste svenska företag lämna upplysningar om “väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför”. Med bakgrund mot 90-talskrisen i Sverige och det faktum att svenska börsnoterade fastighetsbolagen är relativt högt belånade gör det intressant att studera vilka risker som de utlämnar information om i sina årsredovisningar. Eftersom riskhantering dessutom fått en högre prioritet är det vidare intressant att studera huruvida utlämnandet av information om risker har förändrats över tid. Detta leder oss fram till studiens frågeställning: Vilka är de mest väsentliga riskerna som svenska börsnoterade fastighetsbolag utlämnar i sina årsredovisningar och har informationsutlämnandet om risker förändrats mellan åren 2009 och 2013? Problemformuleringen grundar sig i teorier som informationsasymmetri, agentteori och proprietärkostnadsteori. Informationsasymmetri och agentkostnader minskar om företaget utlämnar en större mängd information om sig själva och därför kan dessa teorier förklara varför ledningen i företag väljer att utlämna mer information. Däremot är utlämnandet av information förknippat med en kostnad, proprietärkostnad, vilket omvänt ger ledningen i företag incitament till att utlämna mindre information. Genom en kvantitativ innehållsanalys kommer fastighetsbolagens årsredovisningar att granskas i syfte att kunna identifiera de väsentliga riskerna samt upptäcka huruvida utlämnandet av riskinformation har förändrats över den valda tidsperioden. Innehållsanalysen går ut på att räkna antalet meningar som innehåller information om någon form av risk vilket kommer att ge en bild av mängden utlämnad riskinformation i fastighetsbolagens årsredovisningar. Enligt studiens resultat är det finansiell risk som de svenska börsnoterade fastighetsbolagen utlämnar mest information om. Efter finansiell risk var det strategisk risk och operationell risk som det utlämnades mest information om. Vidare kunde det konstateras att mängden utlämnad riskinformation i fastighetsbolagens har ökat med 23 procent från år 2009 till år 2013.

This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign. The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process. The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks. A technical study was also made about the company's products. The result of the technical study can be used by customers to get a clearer understanding of the company's products, but also by the company itself as a good insight into how their products work in practice and to develop the existing products.

This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign. The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process. The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks. A technical study was also made about the company's products. The result of the technical study can be used by customers to get a clearer understanding of the company's products, but also by the company itself as a good insight into how their products work in practice and to develop the existing products.

Private equity bolag som skapar värde genom leveraged buyout har under de senaste åren fått ökad konkurrens inom den process vilken syftar till att finna attraktiva investeringar som kan generera avkastning enligt uppsatta avkastningskrav. Processen som karaktäriseras av informationsasymmetri och kallas för deal sourcing har därmed blivit ett svårare moment för dagens private equity bolag. Denna empiriska fallstudie undersöker hur svenska private equity bolag inom kategorin leveraged buyout i praktiken arbetar med deal sourcing och vilka drivkrafter som processen utformas efter i syfte att finna potentiella investeringar. Detta undersöks i ljuset av den akademiska forskning som tidigare gjorts på området. Studien utgår ifrån tio intervjuer med företagsrepresentanter vilka har insyn i och är delaktiga i processen med att finna bolag. Resultatet av studien visar att det studerade private equity bolaget följer samma deal sourcing process som beskrivs inom den akademiska litteraturen. Däremot kan det konstateras att terminologin skiljer sig mellan teorin och praktiken. Slutligen fann studien att värdegrund utgjorde en viktig drivkraft inom praktiken.