Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning. Små företag försöker undvika extern finansiering och istället fokusera på att öka de internt genererade medlen. När små företag har denna tveksamma attityd till extern finansiering och har en ovilja att lämna ifrån sig kontrollen av företaget, benämns detta som kontrollaversion. Den kontrollaverta attityden påverkar därmed valet av finansiering. Då det har visat sig att små teknikbaserade företag har blivit den viktigaste källan till att skapa arbete och ekonomisk tillväxt utgör de en betydelsefull roll i utvecklandet och spridningen av innovationer. Utifrån detta har vårt problem fokuserats på vilka omständigheter som ligger till grund för att små teknikbaserade företag väljer att överge eller behålla sin kontrollaversion vid valet av finansiering. Ett syfte har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar små teknikbaserade företags kontrollaverta attityd vid valet av finansiering. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom att vi utförde fyra personliga intervjuer med respondenter som var både grundare och delägare i sina respektive små teknikbaserade företag inom IT-branschen. En av studiens slutsatser är att små teknikbaserade företag kan tänka sig att överge sin kontrollaverta attityd för att erhålla det mervärde som externt kapital kan tillföra, främst i form av kontaktnät och kompetens. En ytterligare slutsats är att små teknikbaserade företag tenderar att behålla sin kontrollaverta attityd till externt kapital på grund av dess benägenhet att vilja styra och påverka sitt eget arbete, utan extern påverkan. Små teknikbaserade företags behov styr huruvida de överger eller behåller den kontrollaverta attityden vid valet av finansiering.

Från och med 1 januari 2005 måste alla noterade bolag inom EU följa gemensamma regelverk för sin koncernredovisning. Detta har inneburit att företagen har varit tvungna att anpassa sig efter nya regler. Vidare har EU ställt krav på hur dessa nya regler ska efterföljas i de olika länderna, där bland annat Sverige har haft en övervakningspanel som då sett till att de svenska företagen följer de regler och normer som gäller. I Nederländerna däremot har det tidigare saknats en sådan motsvarighet och frågan nu är om detta har lett till att det finns skillnader i hur de två olika ländernas företag ger information i sina årsredovisningar? En ny regel som tillkommit i och med de nya regelverken är att företagen inte längre får skriva av goodwill, utan måste istället göra en nedskrivningsprövning varje år för att se om värdet ändrats. Om värdet har förändrats måste företaget skriva ner beloppet. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning börsnoterade företag i Nederländerna följer standarden IAS 36 punkt 134 gällande nedskrivningsprövningar av goodwill, jämfört med svenska företag. Vidare vill vi även undersöka om det finns skillnader mellan hur olika företag i Nederländerna följer denna standard och lämnar ut den information som krävs. För att få underlag till studien har vi granskat nederländska årsredovisningar där ursprungsantalet var 154, men efter bortfall användes endast 67 i vår studie. I vår granskning har vi tittat efter hur n0ga våra utvalda företag följt IAS 36 punkt 134 och funnit väldigt varierande resultat. Vi har använt oss av samma poängsystem som en tidigare uppsats och värdet vi fått fram har sedan jämförts med våra hypoteser; omsättning, balansomslutning, andel goodwill av totala tillgångar och till sist avkastning. Vidare har vi försökt se samband mellan våra variabler genom regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Dessa analyser visar dock på att inget samband föreligger mellan vår beroende variabel och de oberoende variablerna. Detta beror troligen på att företagen inte haft tillräckligt med tid till att acklimatisera sig till de nya reglerna eller att informationen är så pass känslig att de inte vill synliggöra den för konkurrenter och andra intressenter. Men när resultaten ställdes mot de svenska siffrorna från den tidigare undersökningen såg vi tydligt att Sverige är bättre på att ge information än Nederländerna. Detta tyder då på att den s.k. övervakningspanelen kan ha haft en betydande roll gällande hur mycket information som ska tas med i årsredovisningarna.

Bakgrund: Börsen ger en möjlighet för företag att erhålla kapital och för placerare atttillgodogöra sig avkastning. Personer med insyn i det egna företaget, så kalladeinsiders, kan dock i egenskap av sin position inneha kurspåverkande information somövriga aktörer på marknaden inte har möjlighet att ta del av. Tidigare forskning harpåvisat att insiders utnyttjar denna informationsasymmetri för att på så sätt tillgodogörasig överavkastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om insiders kan tillgodogöra sigöveravkastning genom handel med aktier på Nasdaq OMX. Vidare ämnar studienutröna eventuella skillnader i överavkastning beroende på företagsstorlek,transaktionsstorlek samt tidsperiod. Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi i form av en eventstudietillämpats. Studien har en deduktiv ansats och undersöker insidertransaktioner från 90företag på stockholmsbörsen under tidsperioden 2006-01-01 till 2011-12-31. Förberäkning av överavkastning har den justerade marknadsmodellen använts. Kursdata förrespektive företag har hämtats från databasen Thomson Reuters EcoWin Pro.Information om insidertransaktioner har hämtats från finansinspektionensinsynsregister. Resultat: Resultatet visar att insiders tillgodogör sig överavkastning genom handel medaktier i det egna företaget, främst i samband med säljtransaktioner. / People with insight into their own company, also known as insiders, can have access toprice-sensitive information which other investors are not able to access. Previousresearch has shown that insiders exploit this asymmetric information to thereby obtainabnormal returns. The purpose of this study is to investigate whether insiders can obtain abnormal returnsby trading shares on Nasdaq OMX. Furthermore, the study aims to investigate if thereare any differences in the abnormal return depending on company size, transaction size,and time period. This study investigates insider transactions of 90 companies on the Stockholm StockExchange during the time period 2006-01-01 to 2011-12-31. The results show that insiders obtain abnormal returns by trading shares in their owncompany. The abnormal returns occur primarily related to sales transactions.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form. Om publik information rörande insidertransaktioner kan användas, av outsiders, för att tillgodogöra sig överavkastning, går det emot den halvstarka formen av EMH. Marknadens effektivitet har studerats och debatterats under ett flertal decennier. EMH är kontroversiell, då resultat har visat att effektiviteten varierar. Studier har visat skilda resultat rörande insiders möjlighet till överavkastning, respektive outsiders möjlighet till detsamma, genom information om insidertransaktioner. Problemformulering: Finns det möjlighet till överavkastning för insiders vid aktiehandel på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap- listor? Syfte: Huvudsyftet är att kartlägga insiders möjlighet till överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Första delsyftet är att redogöra för outsiders eventuella möjlighet till överavkastning vid imitation av insidertransaktioner på publikationsdagen. Andra delsyftet är att studera eventuella skillnader i överavkastning beroende på bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget. Teori: Studien behandlar den grundläggande teorin EMH, informationsasymmetrin och signaleringshypotesen. Informationsasymmetrin rör skillnaden i information mellan bolag (insiders) och marknaden (outsiders). Högre asymmetri bidrar till lägre effektivitet på marknaden och vice versa. Signaler som skickas till marknaden i form av information kan minska asymmetrin och därigenom bidra till en starkare informationseffektivitet på marknaden. Metod: En kvantitativ studie med en deduktiv ansats har valts för att utföra denna studie. Det praktiska tillvägagångssättet är en händelsestudie där perioden mellan 2006 och 2010 studerats. Över 9 000 insidertransaktioner utförda i bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap-listor ligger till grund för den empiriska studien. Vidare har portföljurval utförts för att kunna uppnå studiens delsyften. 52 portföljer, innehållande över 18 000 observationer har utforskats och signifikanstestats. Empiri/analys: Resultaten av studien visar att insiders har kunnat generera överavkastning. Outsiders har även haft möjlighet att imitera insidertransaktioner på publikationsdagen, och därigenom uppnå högre avkastning än förväntat. Vidare visar resultatet att bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget har betydelse för överavkastningen. Av totalt 52 portföljer genererade 41 sammansättningar en signifikant överavkastning under mätperioden. Slutsats: Studiens resultat gör att vi kan betvivla två av EMH:s effektivitetsformer. Den starka, då insiders systematiskt kan generera överavkastning. Den halvstarka, då outsiders kan tillgodogöra sig överavkastning genom publik information. Resultatet visar att effektiviteten på Stockholmsbörsen studerade Cap-listor kan ifrågasättas.

On the 1st of November 2010, the statutory audit was abolished for small limited companies. The amendment of the abolished statutory audit includes smaller private limited companies that for two years does not exceed more than one of the two following limits: net revenue of three million kronor, total assets of one and one half million kronor and three employees. The principal rule of chapter 9 section 1 Companies Act remains that a limited company should have at least one auditor. For limited companies included of the amendment has a opportunity to choose bokslutsrapporten instead of the auditor’s report as a proof of quality of the accounting and the financial reporting. The purpose of the thesis is to explain how lenders perceive bokslutsrapporten as a substitute for the auditor’s report. Previous research shows that lenders benefit from audit and that the auditor’s opinion in the auditor’s report affects the credit assessment. The purpose includes to explain how lenders perceive the change of bokslutsrapporten as a basis for credit assessment. I have chosen to use a qualitative research approach and a case study design. To collect data I have conducted semi-structured interviews with four lenders in four different banks. The results show that credit assessment is an overall assessment and that it is about the individual assessor’s working method, both in terms of external information and internal information requested and how it is valued. Crucial for a credit to be granted is if there is repayment ability. If there is no repayment ability there is no way to get a credit, no matter how good the collateral is.  Credit assessment can be explained by contract theory and agency theory and audit has a value as assurance and to reduce the information asymmetri in the credit assessment. Crucial to the importance of an authorized accountant and bokslutsrapporten in the credit assessment will be about confidence and credibility and how it will affect the information asymmetri in relation to an auditor and the audit report. It may also well be a question of independence in the relationship, ie. a authorized accountant is unlike an auditor not independent. A very interesting position that could affect the choice of audit or not. Bokslutsrapporten is of all to asses in the current situation a complement to the audit report. / Den 1:e november 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för mindre aktiebolag. Lagändringen om avskaffad revisionsplikt omfattar privata aktiebolag som varaktigt under två år inte överstiger mer än ett av följande gränsvärden: nettoomsättning om tre miljoner kronor, balansomslutning om en och en halv miljoner kronor och tre anställda. Huvudregeln kvarstår enligt 9 kap. 1 § Aktiebolagslagen (ABL) att ett aktiebolag ska ha minst en revisor. För aktiebolag som omfattas av lagändringen finns möjlighet att välja bokslutsrapporten som kvalitetsbevis för redovisningen istället för revisionsberättelsen. Uppsatsens syfte är att förklara hur kreditgivare upplever bokslutsrapporten som substitut till revisionsberättelsen. Tidigare forskning visar att kreditgivare har nytta av revision och att revisorns åsikt i revisionsberättelsen påverkar kreditbedömningen. I syftet ingår att förklara hur kreditgivare upplever förändringen med bokslutsrapporten som underlag för kreditbedömningen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudiedesign. För att samla in data har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra kreditgivare i fyra olika banker. Resultatet visar att kreditbedömning är en helhetsbedömning och att det mycket handlar om den enskilda bedömarens arbetsmetod, både vad avser vilken extern information och intern information som efterfrågas och hur den värderas. Avgörande för om en kredit ska beviljas är om det finns återbetalningsförmåga. Finns det inte återbetalningsförmåga finns det ingen möjlighet att få en kredit, oavsett hur goda säkerheterna är. Kreditbedömning kan förklaras med kontraktsteori och agentteori och revision har ett värde som försäkran och för att minska informationsasymmetrin i kreditbedömningen. Avgörande för vilken betydelse en auktoriserad redovisningskonsult och bokslutsrapporten kommer att få i kreditbedömningen kommer att handla om förtroende och trovärdighet och hur det kommer att påverka informationsasymmetrin i förhållande till en revisor och revisionsberättelsen. Det kan även mycket väl bli en fråga om oberoende i uppdragsförhållandet, dvs. en auktoriserad redovisningskonsult är till skillnad från en revisor inte oberoende. Ett mycket intressant ställningstagande som skulle kunna påverka valet av revision eller inte. Av allt att bedöma är bokslutsrapporten i dagsläget ett komplement till revisionsberättelsen.

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar. Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät. Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter. Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. / Aim: The essay should examine how Swedish non-professional investors use annual reports in their choices of capital investment in securities and what benefits the annual report has in their choices. The essay should also examine if the non-professional investors have some problems in their interpretation of the annual reports. Method: The essay use both qualitative and quantitative methods in form of interviews and survey. Conclusion: 50% of the non-professional investors think that they have benefits from the annual report in their capital investment decisions. CEO:s statement in the annual report, management report and auditor's report is used the most. The most difficult parts are the values in the balance sheet, cash flow statement and notes. Suggestion for future research: Conducting a similar study with interviews with non professional investors. Find out which account is taken of investors with less financial knowledge in the preparation of annual reports.

Bakgrund och problemformulering: Det är ett problem för mindre-och medelstora företag då redovisningsstandards som redovisningen upprättas enligt har varit onödigt komplicerad utifrån de behov användarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kännetecknats av förenklingar för de små-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benämndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose användarnas behov av finansiella rapporter. K2 är det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag såsom mindre aktiebolag där banker är en av de primära användarna av deras finansiella rapporter. Då K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre rapporteringsskyldighet får detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrågar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta välgrundat beslut. Utifrån detta blev problemformuleringen följande:   I vilken omfattning använder banker företags redovisningsinformation vid kreditgivning? Hur anser bankerna att årsredovisningar upprättade enligt K2-regelverket täcker informationsbehovet vid kreditgivning?   Syfte: Vi vill undersöka hur bankernas informationsbehov tillgodoses vid kreditbedömningen utifrån finansiella rapporter upprättade enligt K2-regelverket. Studien syftar till att öka förståelse och uppfattning för vad bankerna efterfrågar i den finansiella information som företagen lämnar.   Metod: Syftet med studien var att öka förståelsen och uppfattningen om det valda ämnet. En kvalitativ metod syftar till just att erhålla en djupare förståelse. En fallstudie innefattas av komplexitet i det som undersöks, vilket vår studie kännetecknas av eftersom det är relativt få företag som idag tillämpar K2 vid upprättande av redovisningsinformation, därav valdes en fallstudie. Valet att intervjua banker skedde utifrån att de är en primär användare av finansiella rapporter enligt K2.    Slutsats: Redovisningen är den primära källan som banker utgår ifrån i en kreditbedömning. Redovisningen utgör dock aldrig ett tillräckligt beslutsunderlag för banken utan ytterligare information inhämtas för att fatta ett välgrundat beslut. Bankens egen bedömning av företaget som helhet innebär inhämtning av både hård- och mjuk data. Detta medför att oberoende av vilket regelverk ett företag använder sig av gör banken alltid egna interna kreditbedömningar av företagen. Att redovisningen skall kunna återspegla det verkliga värdet är en viktig egenskap för banken. Då K2 kännetecknas av förenklingar, schablonlösningar och begränsade valmöjligheter skapas sämre förutsättningar för detta.   Förslag till vidare forskning: Ett intressant regelverk att göra en liknande studie om är K3-regelverket då detta är en valmöjlighet för mindre aktiebolag. Idag är det frivilligt att tillämpa K2 vilket medför att få upprättar sin redovisning efter K2. En ny undersökning då regelverket blivit obligatoriskt för mindre aktiebolag vore ett sätt att belysa bankens direkta uppfattning om regelverket. Nyckelord: Informationsasymmetri, K2, banker, kreditgivningsprocessen och redovisningsinformation. / Background and problems: It has been an issue for small- and medium sized companies, as accounting standards that they set up their accounts after having been unnecessarily complicated in compared to the needs of the users of its financial statements. Sweden’s efforts to simplify these accounting standards has among other things, been characterized by easing the work for small- and medium size companies. These efforts were called K-projektet, whose purpose partly has been to meet the needs of users of financial statements. K2 is the simplified rule package aimed at smaller companies. Banks are one of the primary users of small companies’ financial statements. K2 is characterized by simplifications, standardization and less reporting obligation. Since banks are demanding a lot of information at a credit decision of a company to make an informed decision, the questions where as follow To what extant do banks use companies accounting information in credit decision? How do financial statements prepared in K2 framework meet the needs of regarded information in credit decisions?Purpose: We examine how the information needs of banks´ are met at credit decisions based on financial statements prepared in the K2 framework. The study aims to increase the understanding and perception of what banks´ demand in the financial information provided by the entities.Method: In the purpose of this study, we wanted to increase the understanding and perception of the chosen topic. A qualitative method aims to do just that, to obtain a deeper understanding of banks´ information demand for credit. A case study includes a complexity of the investigated object, which our study is characterized by because there are relatively few companies that currently apply the K2 in the preparation of accounting information, hence a case study was chosen. The choice to interview the banks was based on that they are the primary users of financial statements in accordance to the K2-regulation.Conclusion: In credit evaluation, accounting is the primary source of information for banks´. Accounting is never a sufficient basis for credit decision for the bank. They have to obtain further information to make an justified decision. The banks´ own assessment of the company as a whole, are based on both hard and soft information which means that regardless of the regulations a company is incorporated by, the banks own internal assessment if a company will be able to repay the credit they will be granted. The most important quality for the bank is that the financial statements are reflecting the fair value, but since K2 is characterized by simplifications, standard solutions and limited choices it creates fewer opportunities for it.Suggestions for further research: An interesting framework to conduct a similar study on, is the K3-framework, since smaller entities may be able to also establish its own financial statements for these regulations. Today is it voluntary to apply K2 this means that few today have chosen to apply the rules. Establishing a new survey when regulations become mandatory for small companies would be a way to highlight the banks´ direct perception of the rules.

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten för de små företagen i Sverige avskaffad vilket innebär att småföretagare idag har valmöjlighet för frivillig revision. Den främsta anledningen till att slopa revisionsplikten var att revisionen är en onödig, tidskrävande och kostsam aktivitet för småföretag. Många företag som berördes av reformen använde sig av den valmöjligheten vilket medför att 60 procent av småföretag i nuläget har valt bort revision. Dock finns det fortfarande 40 procent som finner att revisionen tillför en nytta och betraktar den som en viktig del av verksamheten. Detta tyder på att företag har delade åsikter om revisionens betydelse och värde och därmed olika benägenhet att välja att genomgå revision. Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur revision och småföretagens beslut att behålla revision skapar mening och undersöka bakomliggande meningsskapandefaktorer till valet att fortsätta att ha revision. Metod: Studien har baserats på en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningsobjekten utgjordes av sex småföretag inom byggbranschen belägna i Västra Götaland och Jönköpings län. Sex semistrukturerade besöksintervjuer med företagsägare genomfördes för att undersöka fenomenet. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån analysmodellen för att kunna besvara studiens problemformulering. Slutsats: Respondenterna har en positiv attityd till revision och har olika anledningar till att behålla den. Främsta anledningarna att välja revision är egen trygghet och strävan efter att förvalta verksamheten lagenligt. Vi finner att resultatet visar att revision är en meningsskapande aktivitet som leder till att företaget behåller den och därmed skapar mening med sitt val. Företagen skapar mening med sitt val genom att sända positiva signaler till omgivningen och därmed differentierar sig och skapar en identitet. Tidigare erfarenheter är den främsta meningsskapande faktorn som påverkar beslutsfattande som i sin tur leder till att meningen skapas både retrospektivt och prospektivt. / Background: Since 2010 the provision of statutory audit for small enterprises has been abolished in Sweden. In accordance with this new legislation micro entrepreneur now have the choice for voluntary audit. The main reason behind the abolishment of statutory audit was that auditing as an activity was unnecessary, an administrative burden and a financial cost burden to small enterprises. Many of Swedish enterprises that were affected by the reform of statutory audit exemption used this option of choice, currently it has resulted in that 60 percent of small enterprises have chosen not to have audits. This means that 40 percent of enterprises who still keep their audit find benefits of being audited and view it as an important part of business. This indicates that the enterprises have different opinions about the audit’s importance and value, and thus different tendency to choose to undergo a voluntary audit. Purpose: This study aims to have an increased understanding of how audits and micro entrepreneurs' decision of keeping audits makes sense and to examine the underlying factors of making sense for choosing to continue to have an audit. Methods: This study has a qualitative research method. The respondents of the survey consisted of sex small enterprises in the construction industry, seated in Västra Götaland and Jönköpings County (län). To explore the phenomenon of the study, semi-structured interviews were carried out with owners of six small enterprises. The empirical data was then analysed from our analysis model to answer the study’s research question. Conclusions: The respondents have a positive attitude to audits and have different reasons to keep it. The main reasons behind the choice to continue with audits, are own security and the aim to conduct legal business. We find that the results show that audit is a sense making activity which results in why enterprises keep it, and therefore making sense with their choice of audit. Enterprises make sense of their choice by sending positive signals to environment, and therefore differentiate themselves and make identity. Previous experience is the main factor of sense making which affects the decision-making which in turn leads to that meaning is both retrospective and prospective.

IAS 40 allows two methods of valuation for investment properties, fair value model and cost model. The purpose of this paper is to investigate what drive property companies to disclose their investment properties at fair value. In order to understand their choice, we use accounting choice theory and the three factors this theory describes, information asymmetry, allowing opportunism and agency costs. To answer our purpose, we have from a qualitative approach performed semi-structured interviews with respondents from five of the largest listed property companies in Sweden. The results suggest that firms have chosen the method that is most effective in the valuation of investment properties. But also that the three factors that accounting choice theory includes: information asymmetry, allowing opportunism and agency costs, reflected in their choice to choose one model over the other. / Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar fastighetsbolag att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta då IAS 40 tillåter två värderingsmetoder, verkligt värde och anskaffningsvärde. För att få förståelse för detta val använder vi oss av teorin om redovisningsval och tre faktorer denna teori beskriver; informationsasymmetri, utrymme för opportunism och agentkostnader. Vi utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt och har, för att besvara vårt syfte, utfört semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem av de största börsnoterade fastighetsbolagen i Sverige. Vi kommer fram till att företagen valt den metod som är mest effektiv och funktionell vid värdering av deras förvaltningsfastigheter. Men också att de tre faktorerna som teorin om redovisningsval innefattar; informationsasymmetri, utrymme för opportunism och agentkostnader, beaktats i deras val att välja den ena metoden framför den andra.

Denna studie är av kvalitativ art och syftar till att undersöka huruvida crowdfunding kan överbrygga ett eventuellt finansiellt gap för svenska företag och entreprenörer. Undersökningen fokuserar på tre typer av respondenter, vilka är representerade av företag som brukar crowdfunding som finansieringsform, bolag som fungerar likt ombud för att förmedla kapital med hjälp av finansieringsformen samt respondenter vilka opererar likt investerare i projekten. Studien teoretiska referensram är uppdelad i två sektioner, varav den första avser att beskriva crowdfunding utifrån generiska teorier, vilka utgörs av the Pecking Order Theory samt the Agency Principal Theory. Den andra sektionen ämnar mer specifikt beskriva crowdfunding samt belysa dess revenyer och brister och utgörs av tidigare forskning inom området. Studien mynnar ut i en slutsats att crowdfunding, genom dess tre former, kan utgöra en lösning i form av att metoden kan fungera likt ett komplement för att åter balansera det finansiella vakuum nyföretagare upplever i samband med erhållande av kapital. / This is a qualitative study which aims to investigate whether crowdfunding can fill up a financial gap for Swedish companies. The survey focuses on three types of respondents, which are represented by companies who uses crowdfunding as financing, companies that acts like an agent for providing capital through crowdfunding and respondents which operates as investors in crowdfunding projects. The study’s theoretical framework is divided into two sections, the first of which relates to describe crowdfunding based on generic theories, which consists of the Pecking Order Theory and the Agency Principal Theory. The second section intends to, more specifically, describe crowdfunding and highlight its shortcomings as well as its advantages and consists of previous research within the field. The study culminates in a conclusion that crowdfunding, through its three forms, can be a solution in sense that the method can be used as a complement to rebalance the financial vacuum new enterprises experience in relation to obtaining capital.