Vilken effekt frivilligt redovisad information har på kapitalmarknaden är en omstridd fråga i litteraturen. Vissa menar att mer information minskar informationsasymmetrin på kapitalmarknaden medan andra finner motsatt resultat, där en förklaring är information overload. Denna studie bidrar till frågan genom att studera rapportlängden samt informationsinnehållet i kvartalsrapporter från 155 bolag noterade på Nasdaq Stockholm under åren 2015-2016, där bid-ask spread och handelsvolym används som mått på informationsasymmetri. Av fyra genomförda regressionsanalyser visar två signifikanta resultat. De signifikanta resultaten visar att frivilligt redovisad information höjer handelsvolymen, vilket indikerar att informationsasymmetrin på kapitalmarknaden minskar. Detta resultat har betydelse för såväl företag som standardsättare såsom IASB eftersom det tyder på att den svenska marknaden efterfrågar mer redovisad information.

Corporate Social Responsibility (CSR) är en pågående diskussion inom företagsekonomisk forskning, likväl som investeringseffektivitet är intressant för företagens lönsamhet. Vi undersöker huruvida ägarstrukturen i företag påverkar sambandet mellan CSR och investeringseffektivitet.

Kombinationen av informationsinnehåll i kvartalsrapporter, informationsasymmetri mellan investerare samt informationsspridning mellan olika bolag som presenterar sin kvartalsrapport är outforskat på den svenska marknaden. Studien undersöker om informationsinnehåll, mätt i abnormal avkastningsvolatilitet och abnormal handelsvolym, uppstår då bolag presenterar sina kvartalsrapporter. Studien undersöker också om det går att identifiera om informationsinnehåll avtar ju senare bolagen presenterar sina kvartalsrapporter i förhållande till andra bolag verksamma inom samma bransch. Urvalet utgår från industribolag, listade på Nasdaq Stockholm, där eventstudier, t-test och regressionsanalyser används för att genomföra undersökningen. I enlighet med tidigare forskning finner studien att kvartalsrapporter har ett informationsinnehåll samt att det finns indikationer på informationsspridning då informationsinnehållet i kvartalsrapporten avtar ju senare bolagen presenterar sina kvartalsrapporter i förhållande till andra bolag som är verksamma inom samma bransch. Resultaten kan statistiskt säkerställas där sambanden dock visar sig vara svaga. Ett robusthetstest genomförs för att säkerställa om informationsspridning sker från bolag till bolag. På grund av låg signifikans går det inte att statistiskt säkerställas.

Crowdfunding innebär ett insamlande av kapital från stora mängder individer, oftast med små belopp vardera, utan användandet av traditionella finansiella mellanhänder. Crowdfunding som investerings- och finansieringsalternativ växte fram efter finanskrisen 2007/2008 då det blev svårare för företagen att få finansiering från restriktiva banker. Med grund i crowdfundingmarknadens novelitet och att företagen som bedriver en crowdfundingkampanj i många fall är små och nystartade, framstår crowdfunding som en riskfylld investeringsform som medför problem för investerare. Nya investeringsbeteenden har uppmärksammats hos generationen millennials där osäkerhet råder huruvida millennials beteende och preferenser liknar tidigare generationer. Studien ämnar därav att utreda vilka problemområden som existerar vid investering i equity-crowdfunding, samt vad som påverkar millennials inför investeringsbeslutet. Studien anammar en kvalitativ metod och omfattar totalt tio intervjuer, varav sju intervjuer med millennialinvesterare (födda mellan 1980-2000) som vardera gjort minst en investering i en equity-crowdfundingkampanj, två intervjuer med yrkesverksamma private equity- managers från Swedbank och Skandia, och en intervju med Nordeas ansvarige för utveckling av Nordeas egen crowdfundingplattform. Studien resulterar i en identifiering av framstående problemområden vid equity-crowdfunding. Problemområden inkluderar ett informationsasymmetriskt underläge för investeraren som gör investeraren motvillig att investera stora belopp. Crowdfundings små investeringsbelopp påverkar mängden utförd due diligence och rationaliteten av due diligence förvrängs av flockbeteendet crowdförtroende, där investerarna förlitar sig på varandras bedömningar och i en form av fear of missing out investerar irrationellt. Millennialgenerationen premierar investeringar där en personlig koppling finns och generationen använder sig av sociala medier för att utvärdera företagen och ägarna. Adverse selection identifieras som ett konkret problem inom crowdfunding gällande equity-crowdfundingkampanjer och studien rekommenderar att lagstiftning bör fattas för att minska det informationsasymmetriska underläget. Studien bidrar med begreppsutveckling och ökad förståelse för equity-crowdfunding och dess olika problemområden, samt uppmärksammar millennialgenerationens förändrade investeringsbeteende. / Crowdfunding is a rising mass funding concept, where a large number of investors each contribute with a small amount, without using standard financial intermediaries. Crowdfunding as an investment and financing alternative started developing after the subprime crisis in 2007/2008. During this period, the economic situation was in decline and banks financing more restrictive. Due to the novel crowdfunding market and the primarily young companies that conduct crowdfunding campaigns, crowdfunding as an investing alternative is considered high risk and uncertain, and entails considerable problems for the investors. New investing behaviour has been recognized in the millennial generation and it is unclear whether they have the same behaviour and preferences as previous generations. The purpose of this study is thereby to examine which problematic areas exist when investing in equity-crowdfunding and what affects millennials investment decision. The study takes on a qualitative method by conducting a total of 10 interviews: seven interviews with millennial investors (born between 1980-2000) who have completed at least one equity-crowdfunding investment, two interviews with professional private equity- managers from Swedbank and Skandia, and one interview with Nordeas Head of Alternative Finance responsible for the development of their crowdfunding platform. The study identifies prominent problematic areas when investing in equity-crowdfunding. An information asymmetric substandard shows impact on the investors’ willingness to invest and especially to invest larger amounts. The small amount invested affects the level of performed due diligence, and wherein the rationality of due diligence is perverted by the heard behaviour crowd trust. Crowd trust is the phenomena where investors rely on each other as quality signals, and due to a fear of missing out, invest irrational. The millennial generation is shown to prefer investments where they have a personal connection with the company or product, and millennials primary source of due diligence is through social media. Adverse selection is identified as a concrete problem in equity-crowdfunding and the study proposes that legislation can reduce the information asymmetric problem. The study contributes with an increased understanding for equity-crowdfunding and its problematic areas, but also with added knowledge for the millennial generation and its investing behaviour.

Denna uppsats söker ett samband mellan tiden för publicering av kvartalsrapporter och lönsamheten för samma period för svenska börsnoterade företag. Då den tidigare forskningen till stor del fokuserat på kvalitativa analyser och eventstudier ämnar den här uppsatsen att göra en ansats för att kvantitativ forskning kan leda till generaliserbarhet av kunskap som kan användas av den individuella investeraren. Med utgångspunkt i en av Sveriges internationella handelsplatser, Stockholmsbörsen, studeras om ett begrepp som författarna valt att kalla AIAP – accelererande informationsasymmetrisk period kan vara ett mått som investerare på ett lättillgängligt och demokratiskt sätt kan använda sig av för att värdera sina investeringar.Det teoretiska ramverket besår av intressentmodellen, principal-agentteorin, den effektiva marknadshypotesen, beteendeekonomi och finansiell kunskap. Studien tar en deduktiv kvantitativ forskningsansats och baseras på de 374 unika bolag som i november 2020 fanns listade på Stockholmsbörsen. Analysen består av redovisade resultat från bolagens kvartalsrapporter, både avkastning på totalt kapital samt vinst per aktie ställs tillsammans i regressionsanalyser med AIAP som beroende variabel. Resultatet visade en stegrande AIAP utifrån omsättning men fann inget samband mellan studiens variabler då använda nyckeltal för att visa graden av lönsamhet inte visade något samband med bolagens publiceringsdatum.

Underprissättning vid börsintroduktioner innebär att aktiens pris stiger i värde från dess teckningskursvid slutet av första handelsdagen. På grund av IT-företagens volatila kassaflöde uppstår svårigheter vidprissättningen inför en börsintroduktion. Underprissättning kan således vara särskilt förekommandeinom IT-sektorns börsintroduktioner. För att undersöka detta genomfördes en omfattande analys av 60företags börsintroduktioner på Nasdaq Stockholm sedan år 2000. På basis av tidigare slutsatser,undersöktes skillnader i underprissättning mellan svenska IT-företag och icke IT-företag utifrånföretagets ålder, marknadsläge, storlek och erbjudandets relativa storlek. Studien visade något högreunderprissättning av IT-företag i jämförelse med andra företag, däremot var denna tendens inte avstatistisk signifikans. Studiens resultat visar också att marknadsläget ökar underprissättningen men attdenna effekt berörde alla undersökta företag. Avslutningsvis visar resultaten även att IT-företagensålder inte har en signifikant påverkan på underprissättning.

Insynshandel kan beskrivas som en signaleringsmekanism till alla investerare på marknaden. Marknaden agerar på signaleringen genom att behålla, köpa eller sälja aktien där insynshandel nyligen skett. Investerarnas agerande kan leda till att prissättningen förändras vid publicering av insynshandel. Tidigare forskning visar på att insynspersoner är bättre informerade än marknaden och på så vis kan uppnå abnormal avkastning. Investerare kan på så vis även generera överavkastning genom att följa insynshandel i bolag. För att insynshandel ska ha ett signaleringsvärde till marknaden krävs att det finns en informationsasymmetri mellan insynsperson och marknaden. Ominformationsasymmetrin är hög bör insynshandel ge information som underlättar vid investeringsbeslut samt minska obalansen av tillgång på information. Denna studie undersöker insynshandel på Small Cap och om huruvida det finns ett positivt samband mellan storlek på insynstransaktioner och marknadens prissättning vid publicering av insynshandel. Vidare undersöks om transaktionstyp har betydelse för prissättningen. För att kunna identifiera marknadens prissättning har ett eventfönster på sju dagar skapats och utgår från dagen då en insynstransaktion blir publik. För att analysera studiens data har statistiska tester genomförts. Studiens resultat visar att det inte kan statistiskt säkerställas ett positivt samband mellan transaktionsstorlek och prisförändring, sett till hela eventfönstret på sju dagar. Vid vidare analys upptäcktes en diskrepans under dagen då insynstransaktioner publiceras. Vid publicering finns det ett signifikant samband mellan storlek på insynstransaktioner och prissättning. Även transaktionstyp har betydelse för prissättningen. Köptransaktioner genererar en högre avkastning än säljtransaktioner. Resultatet bidrar med att exemplifiera hur marknaden prissätter ny information i form av insynshandel omedelbart.

Syftet med denna studie är att undersöka hur informationsgivning innan införandet av nya redovisningstandarder förbereder investerare och påverkar aktieprisets reaktion vid standardens första implementerings tillfälle. Studien genomförs på 108 svenska bolag och behandlar ändringen till redovisningsstandarden IFRS 16, vilket förändrar sättet leasing redovisas. Även om redovisningsstandarder inte förändrar företagens ekonomi eller intjäningsförmåga menar Hamberg et al. (2011) att vinstmått och nyckeltal kan påverkas vilket i förlängningen även kan leda till kursreaktioner. Studiens hypotes baseras på tidigare forskning vilken till stor del talar för att mer informationsutgivning inför rapporter leder till mindre informationsassymmetri samt mindre överraskningar vid publiceringen. Kursreaktioner antas således bli mindre vid omfattande förberedande upplysningar. För att undersöka frågan skapas ett upplysningsindex för hur väl varje företag förbereder investerare vid årsredovisningen 2018. Därefter genomförs en eventstudie där eventdagen är publiceringen av Q1 2019, för vilken företagens onormala avkastningsvolatilitet fastställs. Sambandet mellan onormal avkastningsvolatilitet och tidigare informationsgivning undersöks sedan genom en regression där upplysningsindexet tillsammans med fyra kontrollvariabler utgör de oberoende variablerna. Sammanfattningsvis visar resultatet av studien inget signifikant samband mellan upplysningsindexet och onormal avkastningsvolatilitet.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka om insynshandel på den svenska marknaden genererar abnormal avkastning. Det syftades även till att undersöka vilken påverkan variablerna bolagsstorlek i form av stort och litet, insynspersonens befattning och transaktionstyp har på marknadens reaktion, mätt i abnormal avkastning. De allra flesta tidigare studier som har gjorts på ämnet konstaterar att insynshandel genererar abnormal avkastning. Förvärv förväntas sända positiva signaler och därmed generera abnormal avkastning och avyttringar det omvända. Teorierna om informationsasymmetri och informationshierarkier talar för att olika befattningar ska generera olika marknadsreaktioner. Mindre bolag genererar högre abnormal avkastning än stora vilket hänger ihop med både transaktionskostnader och likviditet. Den effektiva marknadshypotesen talar emot att insynshandel genererar abnormal avkastning eftersom all information är prissatt av marknaden. Studien använde sig av kvantitativ metod, med deduktiv ansats. För att undersöka marknadens reaktion användes eventstudier. Hypoteser användes för att vidare undersöka resultatet av eventstudierna och för att kunna testa variablernas påverkan på marknadens reaktion. Resultaten av studien visar att insynshandel som helhet inte genererar abnormal avkastning. Däremot fanns bevis för att marknaden reagerar positivt på att en insynsperson köper och negativt på att en insynsperson säljer. Insynshandel i små bolag genererar positiv abnormal avkastning och i stora bolag genereras negativ abnormal avkastning. Skillnader i abnormal avkastning mellan befattningar påvisades. Det konstateras att strategin som ger högst abnormal avkastning är att ta rygg på styrelseledamöter och närstående i små bolag när de köper aktier.

Tidigare forskning om nyemissioner och hur bolag som genomför dessa presterar på marknaden finns det gott om. Överlag är alla ense om att ett bolag som genomfört en nyemission kan väntas generera lägre avkastning under de kommande åren jämfört med bolag som inte sett detta behov. Vad som däremot inte visat sig självklart är huruvida branschen som det emitterande bolaget verkar på har en signifikant påverkan på substansen av denna underprestation. Således är syftet med denna studie att analysera huruvida emittenter skiljer sig från icke emitterande bolag och om bolagets rådande bransch påverkar dessa eventuella skillnader. För att undersöka detta har en eventstudie genomförts baserat på 94 emissioner utbrett på tre olika branscher. Statistiska tester har utförts på kursdatan för dessa emitterande bolag samt tre matchningsbolag, ett för varje bransch. Studiens resultat indikerar att det finns en viss branscheffekt, dock inte av någon signifikans. Vad som istället visade sig ha ett signifikant negativt samband med bolagets avkastning var P/B-värdet. Ett högre P/B-värde har alltså i populationen som studerats inneburit en lägre avkastning, och vice versa. / Previous research within seasoned equity offerings and the issuing companies’ performance on the market is plentiful. In general, most researchers agree that an issuing company can expect to generate a lower return in the years following the issuance in comparison to companies that does not feel the need to acquire equity in this way. However, something that has not been conclusively shown is whether the industry on which the issuing company operates has a significant effect on the substance of this underperformance. Therefore, the purpose of this study is to analyse whether the issuing company differs from the nonissuing company and if the industry on which they operate affects the outcome. To investigate this, an event study has been conducted based on a total of 94 issuances on three different industries. Statistical tests have been performed on the equity share data of these companies, along with three matching companies, one for each industry. The results of the study indicate that there is a certain industry-effect, however it has not been successfully proven with any real significance. What has been significantly shown, however, is that the price-to-book value of the issuing company has a significantly negative relationship with the companies’ return on equity. This means that a higher price-to-book value within the studied population has meant a lower return, and vice versa.