Syftet med forskningen är att skapa förståelse för hur riskjustering tillämpas vid användandet av kapitalbudgeteringstekniker men även varför bolag riskjusterar subjektivt eller objektivt beroende på företagsstorlek och avsaknaden av informationen om investeringens kassaflöden. Således är forskningsfrågan Hur påverkar informationsasymmetrin kring investeringens kassaflöden riskjusteringen vid användandet av kapitalbudgeteringstekniker? Studiens forskningsstrategi har en induktiv ansats. För att skapa en djupare förståelse är metodvalet för studien av den kvalitativa typen med semistrukturerade intervjuer där åtta tillverkande icke-börsnoterade aktiebolag i Sverige har undersökts. Intervjun bestod av semistrukturerade frågor för att tillåta respondenten tala fritt. De övergripande resultaten för studien är: (1) att den primära kapitalbudgeteringstekniken är Payback, (2) stora företagen i studien använder inte sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker, (3) SME- företag har låg precision i investeringens kassaflöden, medan stora företag innehar en hög precision i investeringens kassaflöden, (4) Stora företag riskjusterar subjektivt medan SME-företag riskjusterar objektivt. Avslutningsvis lyfter studien fram förslag på vidare forskning. / The purpose with this study is to create an understanding of how risk adjustment is applied to the use of capital budgeting techniques, but also why companies risk adjust subjectively or objectively, depending on company size and lack of information on investment flows. Thus, the research question How does the information asymmetry in Investment cash flows affect the risk adjustment in the use of capital budgeting techniques? The research strategy in this study has an inductive approach. In order to create a deeper understanding of this study, the choice of method is qualitative with semi-structured interviews where eight non-listed companies within manufacturing in Sweden have been investigated. The interview consisted of semistructured questions to allow the respondent to speak freely. The overall results of the study are: (1) the primary capital budgeting technique is Payback, (2) large companies in the study do not use sophisticated capital budgeting techniques, (3) SME companies have low precision investment flows, while large companies hold a high precision in investment flows, (4) Large companies risk adjusts subjectively while the SMEs risk-adjust objectively. Finally, the study raises proposals on further research.

Inför ett företagsförvärv måste potentiella köpare göra en undersökning av det aktuella företaget. Denna process kallas för Due Diligence och syftar till att minska informationsasymmetrin mellan säljare och köpare. I denna uppsats beskrivs hur köpare genom Due Diligence kan identifiera och värdera det som döljer sig i informationsasymmetrin. Studien är genomförd som en tvärsnittsstudie bestående av personliga intervjuer med tre företagsförmedlare och sju aktörer som varit delaktiga vid företagsförvärv. Slutsatserna är att köparnas beteende huvudsakligen stämmer överens med teorin. Respondenterna förespråkar tillämpningen av Due Diligence, men processens omfattning och kunskapen kring den varierar. Den faktor som kan vara avgörande för en lyckad respektive misslyckad Due Diligence är köparens förståelse för sina egna begränsningar samt förmågan att ta hjälp av andra specialister under de områden som hen inte klarar av på egen hand. Företagsförmedlare, revisorer och jurister kan därför ha en stor betydelse för processens genomförande. Det finns områden som respondenterna väljer att studera särskilt noga under Due Diligence. Gemensamt för samtliga respondenter är att de studerar årsredovisningar. Andra områden varierar beroende på de involverades erfarenheter och berör bland annat företagskultur,externa relationer, kapacitetsutnyttjande och miljöfrågor. Tack vare den omfattande och i huvudsak goda användningen av Due Diligence kan det anses att det inte föreligger ett generellt marknadsmisslyckande på företagsmarknaden, trots att vissa överlåtelser är mindre lyckade. / Prior to acquisitions, potential investors must conduct a survey on the company of interest. This process is called Due Diligence and it aims to reduce the asymmetric information between sellers and investors. This essay describes how investors through Due Diligence canidentify and evaluate the information hidden within the asymmetric information. The study is conducted as a cross-sectional study consisting of personal interviews with three business brokers and seven actors who have participated in business transfers. The conclusions are that buyers’ behavior in general are consistent with the theoretical framework. All respondents recommend using Due Diligence, but the scope and knowledgeof the process differs. The factor that can be crucial for a successful or unsuccessful Due Diligence is the investors’ understanding of their own limitations and the ability to enlist thehelp from other specialists in the fields they cannot manage on their own. Consultants such as business brokers, accountants and lawyers are therefore of great importance for Due Diligence. There are some areas that the respondents choose to study with particular care during DueDiligence. The one area that is common to all respondents is the investigation of the data contained in Annual Reports. Other areas vary depending on the investors experiences and among others include the corporate culture, external relations, capacity utilization and environmental issues. Thanks to the extensive and overall good use of Due Diligence, it can be considered that thereis no general market failure in the corporate market, although some transfers are less successful.

Den standardiserade revisionsberättelsen har under en längre tid kritiserats för att inte vara tillräckligt informativ. Detta har resulterat i att IAASB infört en helt ny standard, ISA 701. Införandet av ISA 701 innebär stora förändringar för revisorn som nu tvingas rapportera om Särskilt betydelsefulla områden, SBO. IAASB:s övergripande syfte är att SBO ska öka revisionens transparens gentemot användare av finansiella rapporter. Det finns dock vissa motsättningar inom ramen för revisionsprofessionen vilka riskerar att hindra revisorn från att genom rapporteringen av SBO öka revisionens transparens. Den problematik, bestående av intressekonflikter, revisorn utsätts för i kombination med att det är den första rapporteringsperioden har lett fram till studiens frågeställningar: (1) Hur resonerar praktiserande revisorer gällande sina möjligheter att öka revisionens transparens genom rapporteringen av SBO? (2) Hur väl efterlevs ISA 701 vid revisorns rapportering av SBO bland svenska noterade bolag? För att besvara studiens frågeställningar syftar studien till att undersöka och förklara revisorns inställning gällande utformningen av SBO, samt kartlägga och analysera den första rapporteringen av SBO i svenska noterade bolag och tillsammans öka förståelsen för SBO och dess inverkan på revisionens transparens. Genom en kombinerad forskningsansats med både kvalitativa och kvantitativa inslag har empiri från intervjuer med 6 revisorer som har en central roll vid utformningen kombinerats med en dokumentstudie där innehållet i 75 noterade bolags SBO-avsnitt kartlagts. Studiens resultat visar att revisorn i stor utsträckning upplever det möjligt att öka revisionens transparens även om det ständigt krävs en balansgång mellan transparens och faktorer som tystnadsplikt, vinstsyfte och relationen till klienten. Dokumentstudien visar att efterlevnaden i generella termer är hög. Studien har vidare lyckats identifiera vissa tendenser i rapporteringen. Vid situationer där stöd i form av årsredovisningen finns tenderar revisorn att lämna mer bolagsspecifik och uttömmande information medan revisorn lämnar mer försiktig och neutral information vid situationer där stöd istället saknas. Studien indikerar att revisorn har incitament att säkerställa att informationen i SBO avspeglar den utförda revisionen, i kombination med den höga efterlevnaden av ISA 701 förefaller således revisionens transparens gentemot omgivningen ökat. Trots denna slutsats är ett anmärkningsvärt resultat det faktum att revisorn är skeptisk till värdet av SBO. Trots omfattande förändringar av revisionsberättelsen upplever revisorn att intresset från användarna är fortsatt lågt, vilket kan komma att leda till transparensen och efterlevnaden i framtida rapporteringsperioder minskar.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall aktieutdelningen hos svenska bolag har förändrats till följd av att obligatorisk hållbarhetsredovisning infördes som lag i Sverige år 2016. Lagen omfattar bolag som uppfyller ett antal specifika kriterier rörande storlek. En difference-indifferences- studie (DID-studie) har utförts på 85 börsnoterade svenska bolag under tidsperioden 2013–2018, där urvalet utgörs av totalt 510 observationer. En behandlingsgrupp för de bolag som omfattas av lagen ställs mot en kontrollgrupp bestående av bolag som inte omfattas av lagen. Eventuell skillnad studeras sedan genom multipla regressionsanalyser. Resultaten från studien visar delade, signifikanta, resultat från de två regressionerna. Denna studie lägger vidare grund för en ökad förståelse kring den obligatoriska hållbarhetsredovisningens påverkan på aktieutdelning. Framtida forskning fokuserar med fördel på att statistiskt testa vilka faktorer som en potentiell förändring beror på. Detta eftersom denna studie enbart lyfter och diskuterar eventuella påverkande faktorer.

Forskning inom corporate social responsibility (CSR) har lyft fram de ekonomiska fördelarna med socialt ansvarstagande och hur investerare reagerar på positiva och negativa nyheter gällande olika aspekter av bolags CSR-arbete. Tredjepartsaktörer har även visat sig kunna överbrygga informationsasymmetri mellan bolag och investerare gällande CSR-arbetet och därmed påverka börsvärdet för berörda bolag. Denna studie undersöker hur tredjepartssignaler i form av ranking inom CSR-området jämställdhet påverkar berörda bolag på Stockholmsbörsen. Detta görs genom en eventstudie där abnormal avkastning beräknas för bolag på dagen för offentliggörandet av stiftelsen Allbrights årliga jämställdhetsrapport där svenska börsbolag kategoriseras och rankas efter graden av jämställdhet. Eventstudien omfattar åren 2012-2018. Studiens resultat visar att negativ kategorisering leder till negativ abnormal avkastning som är koncentrerad till rapportdagen. Vidare indikerar studiens resultat att Allbrights ranking fått ökad kurspåverkan över tid.

Denna studie undersöker det kortsiktiga och långsiktiga värdeskapandet av 28 respektive 26 avknoppningar på den svenska marknaden utförda mellan januari 2000 och juni 2017. Undersökningen finner att moderbolagen i genomsnitt genererar en signifikant positiv kumulativ abnorm avkastning över en tredagarsperiod vid annonsering om 4,1%. Studien undersöker även huruvida det finns en skillnad i kortsiktig abnorm avkastning beroende på graden av informationsasymmetri hos moderbolaget samt om moderbolaget knoppar av en relativt stor eller relativt liten del av verksamheten. Ingen signifikant skillnad finnes i abnorm avkastning för någon av variablerna. Den genomsnittliga abnorma avkastningen för de avknoppade bolagen upp till ett år efter avknoppningen uppgår till 30,9% och 32,7% justerat enlig Fama och Frenchs (1993) trefaktormodell respektive Carharts (1997) fyrfaktormodell. Moderbolagen finner studien inte visa någon signifikant abnorm avkastning över samma tidsperiod.

<p>Bakgrund: Redovisningsrådet, som utfärdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen är att visa på vilka värderingsmetoder som ska gälla för att säkerställa att tillgångar inte är redovisade till ett för högt värde. Rekommendationen trädde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna årsredovisningar för 2002 är därmed första gången rekommendationen måste tillämpas. RR 17 är en översättning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dåvarande IASC (International Accounting Standards Committee). Före RR 17 var det FAR:s rekommendation om redovisning av materiella anläggningstillgångar som innehöll ett avsnitt om nedskrivningar. Avsnittet i FAR 3 innehöll formuleringar liknande de i IAS 36. </p><p>Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är dels att undersöka vilka skillnader införandet av RR 17 har medfört för företagens värderingsrutiner av tillgångar, dels hur informationen i årsredovisningen förändrats. Vi avser också att undersöka om införandet inneburit förändringar i revisorernas granskningsrutiner avseende nedskrivningar. Våra tre frågeställningar är: Vilka skillnader har införandet av RR 17 medfört för svenska företag i värderingsprocessen av sina tillgångar? Hur har informationen i företagens årsredovisning förändrats efter införandet av RR 17? Hur har införandet av RR 17 påverkat revisorernas granskningsrutiner avseende nedskrivningar? </p><p>Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till nedskrivningar av immateriella tillgångar såsom goodwill och patent, samt nedskrivningar av materiella tillgångar. Finansiella tillgångar tas inte upp. Med revisorernas granskningsrutiner avses enbart den granskning som utförs på nedskrivningar av tillgångar enligt RR 17. </p><p>Genomförande: I undersökningen har tre metoder för datainsamling använts. Dessa är litteraturstudier, fyra intervjuer samt studie av fyrtio årsredovisningar, två per företag. </p><p>Resultat: Tillämpningen av RR 17 har inte medfört några principiella skillnader vare sig för företagen eller för revisorerna. Till yttermera visso kan dock vissa, mindre förändringar skönjas. Den största förändringen som vi observerar i denna uppsats är att RR 17 innebär en mer detaljerad rekommendation än tidigare, vilket ökar kraven på företagens dokumentation i samband med värderingen av tillgångarna. Det har i sin tur förändrat revisorernas granskningsrutiner i den meningen att revisorn har bättre stöd för att kräva av företagen att genomföra värderingen på ett sätt som överensstämmer med rekommendationen.</p>

<p>Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning. Små företag försöker undvika extern finansiering och istället fokusera på att öka de internt genererade medlen. När små företag har denna tveksamma attityd till extern finansiering och har en ovilja att lämna ifrån sig kontrollen av företaget, benämns detta som kontrollaversion. Den kontrollaverta attityden påverkar därmed valet av finansiering. Då det har visat sig att små teknikbaserade företag har blivit den viktigaste källan till att skapa arbete och ekonomisk tillväxt utgör de en betydelsefull roll i utvecklandet och spridningen av innovationer. Utifrån detta har vårt problem fokuserats på vilka omständigheter som ligger till grund för att små teknikbaserade företag väljer att överge eller behålla sin kontrollaversion vid valet av finansiering. Ett syfte har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar små teknikbaserade företags kontrollaverta attityd vid valet av finansiering. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom att vi utförde fyra personliga intervjuer med respondenter som var både grundare och delägare i sina respektive små teknikbaserade företag inom IT-branschen. En av studiens slutsatser är att små teknikbaserade företag kan tänka sig att överge sin kontrollaverta attityd för att erhålla det mervärde som externt kapital kan tillföra, främst i form av kontaktnät och kompetens. En ytterligare slutsats är att små teknikbaserade företag tenderar att behålla sin kontrollaverta attityd till externt kapital på grund av dess benägenhet att vilja styra och påverka sitt eget arbete, utan extern påverkan. Små teknikbaserade företags behov styr huruvida de överger eller behåller den kontrollaverta attityden vid valet av finansiering.</p>

<p>Från och med 1 januari 2005 måste alla noterade bolag inom EU följa gemensamma regelverk för sin koncernredovisning. Detta har inneburit att företagen har varit tvungna att anpassa sig efter nya regler. Vidare har EU ställt krav på hur dessa nya regler ska efterföljas i de olika länderna, där bland annat Sverige har haft en övervakningspanel som då sett till att de svenska företagen följer de regler och normer som gäller. I Nederländerna däremot har det tidigare saknats en sådan motsvarighet och frågan nu är om detta har lett till att det finns skillnader i hur de två olika ländernas företag ger information i sina årsredovisningar?</p><p>En ny regel som tillkommit i och med de nya regelverken är att företagen inte längre får skriva av goodwill, utan måste istället göra en nedskrivningsprövning varje år för att se om värdet ändrats. Om värdet har förändrats måste företaget skriva ner beloppet.</p><p>Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning börsnoterade företag i Nederländerna följer standarden IAS 36 punkt 134 gällande nedskrivningsprövningar av goodwill, jämfört med svenska företag. Vidare vill vi även undersöka om det finns skillnader mellan hur olika företag i Nederländerna följer denna standard och lämnar ut den information som krävs.</p><p>För att få underlag till studien har vi granskat nederländska årsredovisningar där ursprungsantalet var 154, men efter bortfall användes endast 67 i vår studie. I vår granskning har vi tittat efter hur n0ga våra utvalda företag följt IAS 36 punkt 134 och funnit väldigt varierande resultat. Vi har använt oss av samma poängsystem som en tidigare uppsats och värdet vi fått fram har sedan jämförts med våra hypoteser; omsättning, balansomslutning, andel goodwill av totala tillgångar och till sist avkastning. Vidare har vi försökt se samband mellan våra variabler genom regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Dessa analyser visar dock på att inget samband föreligger mellan vår beroende variabel och de oberoende variablerna. Detta beror troligen på att företagen inte haft tillräckligt med tid till att acklimatisera sig till de nya reglerna eller att informationen är så pass känslig att de inte vill synliggöra den för konkurrenter och andra intressenter. Men när resultaten ställdes mot de svenska siffrorna från den tidigare undersökningen såg vi tydligt att Sverige är bättre på att ge information än Nederländerna. Detta tyder då på att den s.k. övervakningspanelen kan ha haft en betydande roll gällande hur mycket information som ska tas med i årsredovisningarna.</p>

Bakgrund: Redovisningsrådet, som utfärdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen är att visa på vilka värderingsmetoder som ska gälla för att säkerställa att tillgångar inte är redovisade till ett för högt värde. Rekommendationen trädde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna årsredovisningar för 2002 är därmed första gången rekommendationen måste tillämpas. RR 17 är en översättning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dåvarande IASC (International Accounting Standards Committee). Före RR 17 var det FAR:s rekommendation om redovisning av materiella anläggningstillgångar som innehöll ett avsnitt om nedskrivningar. Avsnittet i FAR 3 innehöll formuleringar liknande de i IAS 36. Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är dels att undersöka vilka skillnader införandet av RR 17 har medfört för företagens värderingsrutiner av tillgångar, dels hur informationen i årsredovisningen förändrats. Vi avser också att undersöka om införandet inneburit förändringar i revisorernas granskningsrutiner avseende nedskrivningar. Våra tre frågeställningar är: Vilka skillnader har införandet av RR 17 medfört för svenska företag i värderingsprocessen av sina tillgångar? Hur har informationen i företagens årsredovisning förändrats efter införandet av RR 17? Hur har införandet av RR 17 påverkat revisorernas granskningsrutiner avseende nedskrivningar? Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till nedskrivningar av immateriella tillgångar såsom goodwill och patent, samt nedskrivningar av materiella tillgångar. Finansiella tillgångar tas inte upp. Med revisorernas granskningsrutiner avses enbart den granskning som utförs på nedskrivningar av tillgångar enligt RR 17. Genomförande: I undersökningen har tre metoder för datainsamling använts. Dessa är litteraturstudier, fyra intervjuer samt studie av fyrtio årsredovisningar, två per företag. Resultat: Tillämpningen av RR 17 har inte medfört några principiella skillnader vare sig för företagen eller för revisorerna. Till yttermera visso kan dock vissa, mindre förändringar skönjas. Den största förändringen som vi observerar i denna uppsats är att RR 17 innebär en mer detaljerad rekommendation än tidigare, vilket ökar kraven på företagens dokumentation i samband med värderingen av tillgångarna. Det har i sin tur förändrat revisorernas granskningsrutiner i den meningen att revisorn har bättre stöd för att kräva av företagen att genomföra värderingen på ett sätt som överensstämmer med rekommendationen.