Skandaler där företag har manipulerat sitt resultat är ständigt aktuellt. Lagar och redovisningsstandarder ska säkerställa att företagen uppvisar en rättvisande bild till intressenter. Företag har dock möjlighet att använda kassaflödespåverkande aktiviteter och omdömen vid periodiseringar som skapar utrymme för att medvetet manipulera företagets resultat, earnings management (EM). Syftet med denna studie är att studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna och eventuella skillnader mellan privata och publika företag. Studien har kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, med den studerade tidsperioden 1996-2013. Urvalet jämförs med en kontrollgrupp bestående av branschens publika företag. Studiens identifierade manipulationsproblem är redovisnings- och reell manipulation.   Resultatet indikerar att förändringar i studiens utvalda faktorer påverkar beslutet om EM i högre grad än absoluta nivåer. Skillnader mellan privata och publika företag finns i de förekommande manipulationsproblemen, ägarkoncentrationen och skuldsättningsnivån. Studien visar att grunden till EM ligger i opportunistiskt beteende, genom ledningens eller kontrollerande ägares personliga vinning, stöd från kontraktuella förhållanden och investerare, vilket möjliggörs genom förekomsten av informationsasymmetri mellan företag och dess intressenter.

No description available.

Studien undersöker hur informationsinnehåll i svenska kvartalsrapporter påverkas av företagsstorlek. Informationsinnehåll mäts genom att undersöka abnormal handelsvolym vid publicering av kvartalsrapporter, med hjälp av en eventstudie. Undersökningen bygger på kvartalsrapporter från bolag noterade på Nasdaq Stockholm under 2017. För att pröva om det uppstår abnormal handelsvolym vid publicering av kvartalsrapporter genomförs ett T-test. Därefter görs en regressionsanalys för att mäta sambandet mellan abnormal handelsvolym och företagsstorlek. Studiens resultat visar att abnormal handelsvolym uppstår vid kvartalsrapportering och att denna är negativt korrelerad med företagsstorlek. Utifrån resultaten dras slutsatsen att svenska kvartalsrapporter innehåller värderelevant information samt att informationsinnehållet är negativt korrelerat med företagsstorlek.

Tidigare forskning har visat på att internetbaserade bolag tidigare har varit mer underprissatta än andra bolag. Forskningen upplevs dock vara begränsad på om de fortfarande är mer underprissatta än övriga typer av bolag. Det finns aktörer som menar på att marknaden som helhet har genomgått ett skifte där bland annat ökad tillgång till privat kapital gör att bolag väntar med att börsnoteras eller helt förbiser en börsnotering. Vi argumenterar för att underprissättning bör vara ytterligare ett incitament till att internetbaserade bolag överser andra möjligheter till kapitalanskaffning och att förhållandet mellan internetbaserade bolag och underprissättning är intressant att undersöka. Studien undersöker totalt 121 bolag som har börsnoterats på amerikanska Nasdaq och New York Stock Exchange under perioden 2009-2016. Till hjälp har vi använt teorier om varför underprissättning uppstår samt tidigare forskning gällande internetbaserade bolags samband med underprissättning. Sambanden undersöks genom OLS-regressioner där totalt sex stycken olika modeller används. Vi finner starka samband för att internetbaserade bolag är mer underprissatta än övriga typer av bolag genom enkel linjär regression. Sambandet är fortfarande signifikant vid multipel linjär regression men det är dock en svagare signifikans. Resultatet visar även att internetbaserade bolags underprissättning troligtvis beror på att de berörs av faktorer som påverkar underprissättning i större utsträckning.

Den finansiella marknaden präglas av ett stort antal regelverk och den tredje januari 2018 infördes MiFID II som kom att påverka samtliga aktörer på marknaden. Målet med regelverket var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet genom att ställa högre krav på de finansiella instituten att redogöra dolda kostnader och avgifter. Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera hur den finansiella rådgivaren påverkats och granska utifrån rådgivarens perspektiv, om kundernas förhandlingsposition förstärkts av MiFID II. Detta har genomförts med att ett antal intervjuer har hållits med finansiella rådgivare från olika finansiella institut. Resultatet påvisar att rådgivarens arbetsbörda har höjts mycket både före och efter kundmötet. Regelverket medför förhöjda kostnader och risker för företagen samtidigt som de kan skapa fördelar på längre sikt. För kunden varierar upplevelsen och nyttan av regelverket beroende på dennes finansiella kunskap.

Sedan mars år 2000 har svenska aktiebolag haft möjlighet att återköpa sina egna aktier, vilket har utnyttjats av ett flertal bolag. Återköp förbjuds enligt lag under den "tysta perioden", som utgörs av de 30 kalenderdagar som föregår offentliggörandet av en finansiell rapport. Förbudets syfte är att förhindra utnyttjande av informationsasymmetri. Denna studie utnyttjar regelverket för att undersöka återköpens effekter på handels- och värderingsdata. Studien undersöker således om skillnader finns mellan perioder då företag har möjlighet att genomföra återköp och perioder då det är förbjudet. Studien undersöker även skillnader mellan utnyttjade och ej utnyttjade handelsdagar i perioder när återköp är tillåtet, samt skillnader mellan tyst period och ej utnyttjade återköpsdagar. Studien baseras på 54 bolag som genomfört 113 återköpsprogram under tidsperioden 2013 till 2016. Resultatet visar att handelsvolymen och marknadsvärdet ökar samtidigt som den relativa spreaden minskar under återköpsperioder. Liknande resultat framkommer även när företagens återköpsdagar exkluderas i jämförelsen. Av resultatet framgår även att effekterna varierar beroende på om bolagen återköper relativt mycket respektive lite, samt att skillnader finns mellan de dagar företag väljer att genomföra återköp och de dagar då de inte genomför återköp under tillåten period. Slutsatsen är att vi finner belägg för att återköp på den svenska aktiemarknaden ger positiva effekter, då det bidrar till ökad konkurrens.

Forskning redogör för att företag som börsnoteras i genomsnitt underprissätts. Syftet med studien var att undersöka skillnaden i underprissättning mellan innovativa- och icke-innovativa företag i samband med börsnoteringar på marknadsplatserna Aktietorget och Stockholmsbörsen. Populationen bestod av 258 företag som börsnoterades mellan 1 januari 2006 och 10 april 2018. Studien tog stöd i teorin om informationsasymmetri samt signalteorin för att förklara underprissättningen hos företagen. Sambanden undersöktes genom en OLS- regression bestående av en enkel- och en multipel regression. Resultatet visade att innovativa företag underprissatts mer än icke-innovativa företag och var statistiskt signifikant för den enkla regressionen. Studiens resultat tolkades delvis i enlighet med tidigare forskning och indikerade att informationsasymmetrin var högre för innovativa företag.

Vi studerar effekter på avkastning som uppkommer i samband med att ett bolag på den svenska marknaden annonserar om att genomföra en avknoppning. För att testa detta genomför vi en eventstudie och multipel regression. Vi undersöker 37 bolag listade på Nasdaq Stockholm, First North och Aktietorget under perioden januari 2000 till november 2017. Kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning för vår 3-dagars annonseringsperiod uppgår till 2,45% för hela urvalet. Resultatet från eventstudien är i linje med tidigare studier där vi observerar en högre kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning när en avknoppning leder till ett ökat industriellt fokus, samt för bolag som vid annonseringen har hög informationsasymmetri. Av regression finner vi ett signifikant samband mellan kumulativ genomsnittlig avvikelseavkastning och om bolaget som annonserar är noterat på en handelsplattform. För resterande variabler finner vi inget signifikant samband.

Den 31 december 2016 blev nya regler om utformningen av revisionsberättelser för börsnoterade bolag gällande. En bakgrund till implementeringen var att det fanns uppfattningar om att revisorer på ett tydligare sätt skulle redovisa det som framkommit genom revisionen i revisionsberättelsen. Externa intressenter till börsnoterade bolag skulle därigenom få tillgång till mer kvalitativ information. Till intressenter som har behov av sådan information hör kreditgivare, vilka behöver kunna bedöma bolags förmåga till återbetalning. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilken påverkan de nya tilläggen i revisionsberättelsen har haft på bankers kreditgivningsprocess vid beslut om kreditgivning till börsnoterade bolag. Det har undersökts genom att utföra åtta stycken intervjuer med kreditgivare till börsnoterade bolag. Studiens resultat tyder på att revisionsberättelsen inte har ansetts utgöra ett betydelsefullt underlag varken före eller efter det att förändringen trädde i kraft. Det indikerar att de nya tilläggen inte har haft någon påverkan på bankernas beslut om kreditgivning.

När ett bolags resultat eller finansiella ställning signifikant avviker från vad som kan förväntas från bolagets tidigare kommunicerade information, föreligger en skyldighet att utfärda en vinstvarning. Tidigare forskning finner bevis för att vinstvarningar resulterar i en negativ reaktion i aktiepriset vid utfärdandet av en vinstvarning. Utöver en direkt marknadspåverkan i samband med vinstvarningarna observeras indikationer på informationsläckage. Denna uppsats ämnar undersöka hur negativa vinstvarningar påverkar marknadens reaktion, samt vilka bakomliggande faktorer som har en effekt på avvikelseavkastningen. Studien undersöker vinstvarningar som utfärdats på stockholmsbörsen under tidsperioden 2008-2017, vilket resulterar i ett urval om 111 vinstvarningar. Resultatet från studien visar en signifikant negativ avvikelseavkastning under eventdagen, samt upp till 10 dagar innan vinstvarningen kommunicerats till marknaden. Vidare finner studien signifikanta resultat i vinstvarningens informationsinnehåll.