Syftet med studien är att undersöka om familjeägande i aktiebolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien omfattar nyemissioner annonserade åren 2015 till 2019. Urvalet består av 73 observerade annonseringar om nyemissioner av familjeföretag respektive 76 av ickefamiljeföretag. En eventstudie används för att studera avvikelseavkastningen för studiens eventfönster. För att undersöka om avvikelseavkastningen vid annonsering om nyemission skiljer sig mellan familjeföretag och icke-familjeföretag genomförs ett jämförande t-test samt en multipel regressionsanalys. Resultaten från eventstudien visar att marknaden generellt sett reagerar negativt vid annonsering om nyemission, vilket även bevisats i tidigare studier. Genom regressionsanalysen finner studien inga resultat som kan statistiskt bevisa att familjeägande har en påverkan på den finansiella marknadens reaktion vid annonsering om nyemission. Studien indikerar däremot på att det finns en skillnad i avvikelseavkastningarna mellan familjeföretag och icke-familjeföretag, dock återfinns inte statistisk bevisning om att det är familjeägande som förklarar den skillnaden.

Nystartade företag är i synnerlighet i behov av finansiering i ett tidigt skede, och vänder sig då till kreditinstitut för ett lån. Det lägger i sin tur höga krav på institutens kreditbedömning för att uppnå så lite kreditförluster som möjligt.  Syftet med denna studie är att beskriva hur kreditbedömning till nystartade företag kan se ut, undersöka vilka brister som kan finnas i kreditbedömningen samt lyfta fram hur banken kan arbeta för att minimera dessa brister. I denna studie har en deduktiv forskningsansats använts och en kvalitativ medtod. Som datainsamlingsmetod använde forskarna sig av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat konstaterar att kreditbedömningen inte har specifika riktlinjer som kreditinstituten är tvungna att följa. Det finns allmänna metoder och modeller men varje enskilt institut använder sig av egenutvecklade modeller med inslag av befintliga modeller/riktlinjer. De största brister i kreditbedömning till nystartade företag är avsaknaden av historik och informationsasymmetri. Dessa brister kan lösas genom att ha en god kundrelation samt en god kundkännedom där kreditinstituten jobbar nära kunden. I studien kom författarna även fram till att för att kunna lösa problemet med informationsasymmetri måste kreditinstituten och kunderna vara mer transparenta mot varandra och vara mer öppna för att kunna skapa bättre förtroende för varandra.

Syftet med studien är att undersöka om det finns en effekt av free float på avvikelseavkastning vid publicering av kvartalsrapporter på den svenska aktiemarknaden. Urvalet består av A- och B-aktier noterade på Nasdaq Stockholm som studeras under Q2, Q3och Q4 år 2020. Det hypotiseras att det uppstår avvikelseavkastning vid publicering avkvartalsrapporter, samt att det föreligger en negativ relation mellan andelar free float ochkumulativ avvikelseavkastning. En eventstudie utförs för att studera avvikelseavkastning för10 dagar runt publiceringsdatumet för kvartalsrapporten. Resultatet visar på attavvikelseavkastning uppstår. Tre regressionsanalyser genomförs för att undersöka denhypotiserade relationen mellan free float och kumulativ avvikelseavkastning. Någon sådanrelation påvisas inte av resultatet. En möjlig förklaring till det kan vara att regleringen på densvenska aktiemarknaden är stark och att free float därför inte påverkar avvikelseavkastning.Det föreslås vidare att framtida forskning bör undersöka relationen i lägre andelar av freefloat.

Tidigare forskning har bevisat att insynspersoner kan använda sitt informationsövertag för attnuppnå avvikelseavkastning genom handel med det egna företagets aktier. Det rådernmeningsskiljaktigheter kring möjligheten för investerare att använda informationen från insynspersoners transaktioner till att generera avvikelseavkastning. Tidigare forskning menarnäven att den typen av information har högt informationsvärde för investerare och leder till en marknadsreaktion redan innan transaktionen offentliggjorts. Studien bidrar till forskningen kring insynstransaktioners påverkan på aktiemarknaden och skillnaden i marknadens reaktion innan och efter offentliggörandet av en insynstransaktion. För att undersöka marknadens reaktion har en eventstudie använts med data från insynsförvärv under ett år för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Resultatet visar på att insynsförvärv har ett informationsvärde på dagen de rapporteras till marknaden, men där ingen avvikelseavkastning kan ses i den efterföljande perioden. Med hänsyn till kostnader för transaktioner kan det konstateras att det inte går att generera avvikelseavkastning baserat på informationen av insynstransaktioner. Undersökningen fann ingen indikation på att informationen blir känd för aktiemarknaden innan informationen blivit publik.

Studien undersöker huruvida aktörer på den svenska kapitalmarknaden förstår att resultatkvalitet ökat och informationsasymmetrin minskat med implementeringen av IFRS 15 vilket ska leda till en positiv reaktion på kapitalmarknaden. Genom en eventstudie analyseras kapitalmarknadens reaktion vid publicering av den första kvartalsrapporten 2018. Vidare undersöker studien om företag i kommunikationsbranschen påverkas mer än resterande branscher genom en multipel tvärsnittsregression. Utifrån eventstudiens resultat finner vi ett starkt stöd och det går att statistiskt säkerställa att aktörer på den svenska kapitalmarknaden reagerade positivt på implementeringen av IFRS 15. Det tyder på ökat förtroende och minskad osäkerhet hos aktörerna på grund av den ökade resultatkvaliteten och minskade informationsasymmetrin. Vidare går det inte att statistiskt säkerställa att kommunikationsbranschen påverkas mer, det finns dock indikationer som stödjer detta.

INLEDNINGI varje börsnoterat bolag finns det personer som är nära relaterade till verksamheten, antingendirekt via anställning alternativt medlemskap i bolagsstyrelsen, eller indirekt genom närståenderelationer. Dessa personer kallas för insynspersoner. Många gånger kommer insynspersoner attinneha information om bolagets framtida värde som ännu inte är känt för allmänheten och hellerinte återspeglas i aktiekursen. På grund av den informationsasymmetrin som förekommer mellaninsynspersoner och utomstående investerare kan det uppstå ett signalvärde när insynspersonerhandlar med bolagets aktier. Beroende på hur utomstående investerare tolkar och värderarsignalerna från insynshandeln kan det ha en påverkan på aktiekursen.Det finns anledning att tro att effekten som insynshandel har på aktiekurser skiljer sig mellannormala och volatila marknadsförhållanden. I volatila perioder på börsen, där osäkerheten ärhögre, förekommer ett förändrat investerarbeteende som en följd av investerarnas uppfattning avrisk och förväntad avkastning. Tidigare forskning har påvisat att investerare reagerar starkare tillnyheter under volatila marknadsförhållanden, exempelvis gällande ett företags utdelningspolicy.Därför bör även marknadens reaktion till insynshandel skilja sig under perioder med volatilamarknadsförhållanden jämfört med en normal period. Under volatila perioder ökar ävenflockbeteendet på aktiemarknaden. Detta innebär att investerare i högre utsträckning bortser frånegen information och analys för att i stället följa folkmassan i tro om att deras information är mervärdefull. Även detta bör leda till att marknadens reaktioner till rapporterad insynshandel ökarunder en volatil period jämfört med en normal period. Denna studie syftar till att identifieraeventuella skillnader mellan dessa perioder, vilket är något som ingen tidigare forskning harstuderat. Studien syftar även till att undersöka om effekterna från insynshandel skiljer beroende påbolagsstorlek.Denna studie använder sig av en kvantitativ forskningsmetod och studerar bolag frånStockholmsbörsens Large Cap och Small Cap listor. Perioden som representerar normalamarknadsförhållanden inkluderar insynshandel från år 2019 där marknadsvolatiliteten var lägre ändet 10-åriga genomsnittet. Den volatila perioden sträcker sig från 2020-03-11 till 2021-03-11 därmarknadsvolatiliteten var betydligt högre än genomsnittet på grund av covid-19 pandemin.Resultaten från denna studie påvisar att insynshandel genererar abnormal avkastning påStockholmsbörsen på publiceringsdagen av insynshandeln. När det gäller insynsförvärv finns detingen skillnad mellan perioderna. Däremot påvisas en skillnad för avyttringar där abnormalavkastning enbart finns i den normala perioden. Resultaten talar för att signalvärdet för förvärvinte skiljer sig mellan perioderna och att signalvärdet för avyttringar minskar med en högremarknadsvolatilitet.

Sammanfattning Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Andreas Byström Wilhelm Stenlund                        97/09/12            02/04/09 Titel: Goodwillnedskrivning, en jämförelse mellan noterade och onoterade  företag. Handledare: Aija Voitkane  Nyckelord: Goodwill, Goodwillnedskrivning, IFRS, IAS36, Informationsasymmetri, Opportunism, Marknad, Noterade företag, Onoterade företag. Frågeställningar: Vilka variabler påverkar hanteringen av goodwillnedskrivning?  Finns det skillnader mellan noterade och onoterade företag vad gäller variablernas påverkan på goodwillnedskrivning?  Syfte: Studien syftar till att undersöka goodwillhanteringen i noterade och onoterade företag för att bidra med eventuell kunskap om diskrepans i redovisningspraktik som styrs av möjligheter till opportunism.  Metod: En kvantitativ forskningsmetod har använts, sekundärdata i form av årsredovisningar 2019–2021 har samlats in via databasen Retriever Business. Därefter har korrelations- och regressionsanalyser genomförts.  Slutsats: Studien konstaterar att det finns en positiv korrelation mellan att vara noterad och procentuell goodwillnedskrivning, samt att noterade företag jämfört med onoterade skriver ned högre andel av goodwill. I övrigt har inga signifikanta samband mellan de undersökta variablerna och goodwillnedskrivning upptäckts, varpå inga övriga skillnader mellan noterade och onoterade företag har kunnat konstateras. / Abstract Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Andreas Byström, Wilhelm Stenlund                   97/09/12              02/04/09 Title: Goodwillimpairment, a comparison between listed and unlisted companies.  Supervisor: Aija Voitkane Keywords: Goodwill, Goodwillimpairment, IFRS, IAS 36, Informationsasymmetri,  Opportunism, Market, Listed, Unlisted.  Research Questions: What variables are considered to affect the management of goodwill impairment? Are there differences between listed and unlisted companies in terms of the variable's impact on goodwill impairment?  Purpose: The study aims to investigate goodwillimpairment in listed and unlisted companies to contribute with possible knowledge about discrepancy in accounting practice that is governed by opportunities for opportunism.  Method: This study is based on a quantitative research method where secondary data has been collected through the database Retriever Business, the data has been collected via annual reports for year 2019–2021. Descriptive statistics has been analyzed in combination with correlation- and regression analysis through Rstudio.  Conclusion: The study states that there is a positive correlation between being listed and percentage write-down of goodwill, and that compared to unlisted companies, listed companies write down a higher percentage of goodwill. Otherwise, no significant relationships between the examined variables and goodwill write-downs have been discovered, whereupon no other differences between listed and unlisted companies have been ascertained.

Bakgrund: Extern redovisning är till för att upplysa utomstående som har ett intresse för hur företaget har presterat, dess finansiella resultat, nuvarande ställning samt utveckling. Den externa redovisningen består av två delar, en frivillig och en obligatorisk del där den frivilliga delen är oreglerad. Informationen från den frivilliga redovisningen kan användas som ett verktyg för att minska andelen informationsasymmetri mellan företaget och dess intressenter. Det råder dock en teoretisk oenighet huruvida den frivilliga redovisningen bidrar till minskad informationsasymmetri eller ej där tidigare forskning menar på att informationen kan minska graden av informationsasymmetri. Men bevis har även hittats som stödjer att VD:n använder den frivilliga redovisningen för att visa upp en förfinad bild av företaget. På grund av oenigheten som råder i tidigare forskning har VD-brevet undersökts för att se om informationen är trovärdig eller om den är vinklad och därmed bidrar till asymmetri. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida informationen som skildras i VD-brevet är trovärdigt och autentiskt. VD-brevet undersöks genom att studera tonfallet och dess koppling till utvalda förklaringsvariabler och ta ställning till om VD-brevet är lämpligt som beslutsunderlag för investerare. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ tvärsnittsdesign och en deduktiv ansats där data samlas in från företag listade på Stockholmsbörsens large- och mid cap listor för 2014. Studiens hypoteser testas med tre beroende tonfallsvariabler och fem förklaringsvariabler för att ta ställning till studiens undersökta problem. Resultat: Två av studiens framtagna hypoteser accepteras varav den ena ger stöd för den bidragande sidan till informationsasymmetri och den andra ger stöd för den motverkande sidan. Resultatet visar på problematiken kring informationsasymmetri och ger stöd för att båda teoretiska sidorna samexisterar i VD-brevet. Slutsatsen blir att kommunikationen i VD-brevet till stor del går att se som trovärdig men att investerare bör ta hänsyn till att informationen till viss del visar på användandet av strategiska kommunikationsverktyg som ifrågasätter trovärdigheten. / Background: Financial reporting aims to inform third parties who have an interest in how the company has performed, its financial results, current status and development. The financial reporting consists of two sides, a voluntary and amandatory side where the voluntary side is unregulated. The information from the voluntary reporting can be used as a tool to reduce information asymmetry between the company and its stakeholders. However, there is a theoretical discussion as to whether the voluntary reporting contribute to reducing information asymmetry or if the CEO uses the letter to present a misleading picture of the organization. On the basis of the disagreement between previous studies, the CEO’s letter has been examined to see whether the information is credible and authentic or if it is misleading and thus contribute to asymmetry. Aim: The purpose of the study is to investigate whether the information in the CEO’s letter is credible and authentic. The CEO’s letter will be investigatedby studying the tone and its link to the selected explanatory variables, to examine if the CEO’s letter is suitable as a decision basis for investors. Methodology: The study was conducted with a quantitative cross-sectional design and a deductive approach in which data has been collected from companies listed on the Stockholm Stock Exchange large and mid-cap listings for the year 2014. The study’s hypotheses were tested with three dependent tone variables and five explanatory variables allowing us to study the problem of whether the CEO’s letter increases or decreases the degree of asymmetry. Result: Two of the study’s hypotheses were accepted, where one supports the contributing side to the information asymmetry and the other provides support for the opposite side who argue that voluntarily information reduces information asymmetry. The result provides support for both sides to the theoretical discussion and indicates that in reality both sides coexist in the CEO’s letter. The conclusion is that the communication in the CEO’s letter to a large extent can be seen as credible but investors should take in to consideration CEO’s use strategic communication tools in some extent.

Inledning: Flertalet studier visar att den finansiella kunskapen bland dagens konsumenter av finansiella tjänster är högst bristfällig vilket leder till ett kunskapsunderläge i mötet med en finansiell rådgivare. Dessutom är konsumenten i ett informationsunderläge då rådgivaren har information om bland annat avgifter och incitamenten bakom valet av en viss placering. Dessa underlägen ger upphov till en asymmetrisk relation och det är denna asymmetri samt dess konsekvenser som studeras i denna uppsats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att från rådgivarnas perspektiv beskriva den asymmetri som förekommer i relationen mellan rådgivare och konsument samt vad denna asymmetriska relation får för konsekvenser för konsumenterna. I tillägg till detta belyses även de konsekvenser som införandet av provisionsförbudet kan ge upphov till. Metod: Genom en kvalitativ tvärsnittsstudie med deduktiv ansats har empiri samlats in genom sju stycken semi-strukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Empirin har sedan analyserats med hjälp av kodning för att kunna beskriva och karaktärisera asymmetrin mellan rådgivare och konsument samt de konsekvenser denna leder till för konsumenterna. Slutsats: Informationsasymmetrin är ett problem som måste överbryggas, kunskapsasymmetrin är däremot en förutsättning för tjänstens existerande. Båda asymmetrier medför konsekvenser för konsumenterna, tar dock konsumenterna eget ansvar kan dessa asymmetrier överbryggas och negativa konsekvenser förhindras. Lagar och regleringar som till exempel provisionsförbudet behöver nödvändigtvis inte vara en optimal lösning för branschen då de även medför nya problem. Hårdast drabbas småspararna då de saknar en betydande förmögenhet och därför inte utgör en lönsam kundgrupp. Att småspararna inte får rådgivning kan leda till samhällsekonomiska konsekvenser eftersom de utgör majoriteten av befolkningen och deras privatekonomi har direkt påverkan på landets ekonomiska tillväxt. / Background:Studies have shown that the financial knowledge among today's consumers of financial services is highly inadequate. This means that in the relationship between the advisor and the consumer there is a substantial difference in knowledge. The consumer also has less information regarding fees and incentives behind the choice of products, compared to the advisor. These disadvantages create an asymmetrical relationship and it is this asymmetry and its consequences for consumers that are being studied in this paper. Aim: The purpose of this paper is to describe the asymmetry that exists in the relationship between the financial advisor and the consumer from the perspective of the advisers. This paper also studies what impact the asymmetry has on the consumers. In addition, the consequences resulting from the implementation of the prohibition of commission accepted from third parties are studied. Methodology: Through a qualitative cross-sectional study with a deductive approach empirical evidence is gathered through seven semi-structured interviews with financial advisors. The empirical data were then analyzed to describe the asymmetry between advisors and consumers as well as the resulting consequences. Results: The authors have been able to conclude that the information asymmetry is a problem that must be overcome, the knowledge asymmetry on the other hand is what is enabling the service to exist. Both asymmetries have consequences for consumers, but if consumers take on the responsibility they can decrease the asymmetry gap and prevent negative consequences. Laws and regulations are not necessarily an optimal solution for the industry since they also cause new problems. The consequences are biggest for the small savers as they lack a substantial fortune and do not represent a profitable customer base. If small savers do not receive counseling it might lead to economic consequences for the society because they represent the majority of the population and their personal finances have direct impact on the country's economic growth.

Purpose and aim By studying swedish public companies and their annual reports through the years of 2005-2015, the purpose of this study is to determine whether there are any similarities in the capital structure of companies with homogenous market-to-book ratio and tangible assets. A comparison on industry level will also take place. Previous research and theories The main research in this research is the previous study by Wu and Yeung about public american companies. They argue that a combination of market- to-book ratio and tangible assets can build a certain capital structure. Other previous researches are Aggarwal, who says that capital structure differ between countries and industries, and also Harris and Raviv who argue that leverage ratio is constant within the specific industry. The theories that have been used in this study are the pecking order theory, asymmetric information, market timing theory, buy-and-hold theory and financial architecture. Methodology A quantitative method have been used, where collection of data happens through studies of companies annual reports in a similar way of Wu and Yeung. The population is all of the companies that have been publicly introduced on either Aktietorget or Nasdaq OMX Stockholm during the years of 2005-2015. The selection from the population are 77 companies. Conclusion Swedish pharmaceutical companies who possess a high market-to-book ratio in combination with a low rate of tangible assets: are persistent within its company type (G3), finance through issues of equity, follows the market timing theory, have a leverage ratio under 10 %, have no dividends, shows a negative profitability indicator during the years 0-2, have high cash holdings and a high rate of intangible assets, have stockholders who don’t bother about dividends, have low asymmetric information between management and stockholders, and they also have stockholders who see growth opportunities with investing in pharmaceutical companies. Keywords Capital structure, market-to-book ratio, tangible assets, pecking order, asymmetric information, swedish companies