Antalet börsnoteringar har ökat explosionsartat på den svenska aktiemarknaden desenaste åren. Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka dels dessabörsnoteringars långsiktiga aktieprestation, dels sambandet mellan denna långsiktigaaktieprestation och resultatmanipulation.Vår första hypotes är, i linje med stora delar av den tidigare forskningen, attbörsnoteringar på den svenska aktiemarknaden underpresterar på lång sikt. För attundersöka denna hypotes har vi beräknat olika mått på abnormal avkastning (“abnormalreturn”) och kumulativ abnormal avkastning (“cumulative abnormal return”). Medutgångspunkt i dessa mått, framtagna för 338 aktier och tidsperioder om upp till tre årefter börsnotering, visar vi att aktierna i fråga - i kontrast med mycket av den tidigareforskningen och vår hypotes - inte underpresterar vare sig marknadsportföljen ellersmåbolagsportföljen; aktierna överpresterar till och med marknadsportföljen. Såledesuppvisar den svenska aktiemarknaden ingen systematisk underprestation bland nyligenbörsnoterade företag.Vår andra hypotes är, mot bakgrund av den tidigare forskningen, att det finns ettnegativt samband mellan börsnoteringars långsiktiga aktieprestation ochresultatmanipulation. För att undersöka denna hypotes har vi tillämpat den modifieradeJones-modellen för att beräkna diskretionära periodiseringar (“discretionary accruals”),vår proxy för resultatmanipulation, under året före börsnotering. Via enregressionsanalys av kumulativ abnormal avkastning på diskretionära periodiseringar,och som omfattar 114 observationer med kontrollvariabler, visar vi att det finns ettnegativt och statistiskt signifikant samband mellan långsiktig aktieprestation ochresultatmanipulation. Regressionerna indikerar att en enhet lägre diskretionäraperiodiseringar, allt annat lika, innebär en minskning av kumulativ abnormal avkastningom 35-38 %, resultat som är signifikanta på nivåer om 5-10 %. En högre nivå avresultatmanipulation är alltså förknippad med en sämre aktieprestation i upp till tre årefter börsnoteringen.Sammantaget visar våra resultat att det inte förekommer någon systematiskunderprestation bland nyligen börsnoterade företag på den svenska aktiemarknaden.Detta resultat döljer emellertid en omfattande variation i prestation för enskilda aktier,vilken i inte obetydlig utsträckning kan förklaras av variation i graden avresultatmanipulation.Genom dessa resultat bidrar vi teoretiskt till att klargöra i synnerhet (det negativa)sambandet mellan resultatmanipulation och långsiktig aktieprestation och praktiskt tillatt uppmärksamma investerare på den risk för långsiktig underprestation som ärförknippad med omfattande resultatmanipulation. Därigenom öppnar våra resultat ocksåför fortsatt forskning på sambandet mellan aktieprestation och resultatmanipulation ochmöjligheten att utforma en investeringsstrategi baserat på förekomsten avresultatmanipulation i olika företag.

Den svenska aktiemarknaden har på senare år sett en ökning av antalet företrädesemissioner. Tidigare forskning kring marknadens mottagande av nyemissioner indikerar en negativ aktieprisutveckling. Teorierna bakom denna reaktion tenderar baseras på informations-asymmetri eller kapitalstruktur, men bolagens bakomliggande motiv negligeras ofta. Forskningsområdet är välstuderat ur ett internationellt perspektiv, men få studier har genomförts på den svenska marknaden. Denna studie undersöker företrädesemissioners generella aktiepriseffekter, men utvärderar även emissionernas bakomliggande motiv, vilka kategoriseras som antingen defensiva eller offensiva. Med syfte att undersöka företrädesemissioners aktiekurspåverkan på den svenska marknaden, både vid annonseringstillfället och det efterföljande året, utformas en eventstudie. Eventstudien består av 107 företrädesemissioner annonserade av företag på Nasdaq OMXS samt First North mellan 2006–2014 och undersöker abnormal avkastning. Resultatet visar att bolag som genomför företrädesemissioner generellt genererar abnormal negativ aktieavkastning ett år efterföljande annonsering och att reaktionen är starkare för mindre bolag. På kort sikt kan ingen signifikant abnormal aktiereaktion uppmätas, ingen skillnad i abnormal aktieavkastning kan heller fastställas mellan defensiva och offensiva emissionsmotiv.

Bakgrund/ Problemdiskussion: Analytiker tillhandahåller en viktig produkt till kapitalmarknaden, nämligen prognoser på företagens löpande kassaflöde. Kassaflödesprognoser har en viktig roll eftersom de hjälper investerare att förstå resultatets periodiserade del och förbättrar således investerarnas ekonomiska beslut. För att en kassaflödesprognos ska kunna ge användbar information till dess användare så måste den innehålla relevant information om företagets periodiseringar. Detta har lett till studiens första frågeställning: Innehåller kassaflödesprognoser användbar information om periodiseringar? Kassaflödesprognoser som innehåller relevant information om periodiseringar påverkar även informationsasymmetrin på kapitalmarknaden investerare emellan, detta leder till studiens andra frågeställning: Hur påverkar informationen i kassaflödesprognosen informationsasymmetrin på kapitalmarknaden? Syfte: Uppsatsen ska analysera vilka periodiseringar analytiker använder i kassaflödesprognoserna och om den informationen ger ett underlag för investerarna. Vidare är syftet att diskutera om informationsinnehållet i kassaflödesprognoserna minskar informationsasymmetrin på kapitalmarknaden. Metod: Studien har ett deskriptivt undersökningssätt och bygger på en deduktiv metod. Dessutom bygger studien på en blandning mellan en kvalitativ och kvantitativ metod där primärdata samlats in genom enkäter som skickats ut via e-post. Urvalet är explorativt och svarsresultatet består av 26 stycken enkätsvar. Slutsats: Resultatet i studien visar att kassaflödesprognoserna innehåller information om periodiseringar. Investerare kan således bedöma den periodiserade delen av resultatet och därmed bedöma resultats kvalité. När investerare får tillgång till sådan information minskar informationsasymmetrin investerare emellan.

För att kommunicera med intressenter använder sig företag bland annat utav finansiella rapporter. Rådande lag reglerar stora delar av hur dessa rapporter ser ut, men samtidigt lämnas utrymme för företagen att själva avgöra hur omfattande rapporterna skall vara. Variationen i omfattningen av information i företagens rapporter väcker således intresset att undersöka varför företagen väljer att redovisa olika mycket information. En del forskare menar att det finns ett samband mellan mängden utgiven information och företagens kapitalkostnad. Beaktande av tidigare forskning blir syftet med studien att identifiera sambandet mellan avkastningskravet på eget kapital och upplysningsnivån i årsredovisningar samt delårsrapporter hos industriföretag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vidare skall studien även ge en inblick i huruvida informationskällan påverkar sambandet, det vill säga om det finns eventuella skillnader mellan hur upplysningsnivåerna i årsredovisningar respektive delårsrapporter påverkar kapitalkostnaden. Studien avgränsas till perioden 1 januari 2015 till den 31 december 2015. Vidare avgränsas studien även till industriföretag noterade på OMX Nasdaq Stockholm. Studien omfattar 64 stycken företag, vilket inneburit att 128 stycken rapporter har använts. Samtliga rapporter har bedömts utifrån ett egenkonstruerat upplysningsindex. Vid de statistiska testerna för sambandet har variablerna Upplysningsnivå, Sidor samt Marknadsvärde testats gentemot Kapitalkostnad i korrelations- respektive regressionsanalyser. Ett negativt samband mellan upplysningsnivå och kapitalkostnad har uppvisats bland de utvalda företagen. Ett statistiskt signifikant samband mellan variablernas påverkan på kapitalkostnaden kunde inte fastslås. Det gick inte heller att se någon betydande skillnad mellan årsredovisningarnas påverkan på kapitalkostnaden jämfört med kvartalsrapporterna. / This paper examines if the level of voluntary disclosure in financial reports affects the cost of equity capital for industrial companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Furthermore, the paper aims to answer if there's a difference in how annual reports and more timely reports affect the cost of equity capital for the companies. We use a quantitative approach where we analyze the selected companies and their financial reports in correlation and regression tests. The study includes 64 companies whose reports are assessed by a self-constructed disclosure index. Our results indicate that voluntary disclosures in annual and more timely reports are associated with our proxy for companies cost of capital. Although our correlation tests show us that there is a negative association between the voluntary disclosures and our proxy for cost of capital, our regression models can’t identify any association. Furthermore, we can’t find a statistically significant difference in association between the voluntary disclosures in the annual reports or in the more timely reports and the proxy for cost of capital.The study is written in Swedish.

Andelen småföretag i Sverige utgör 99,4 procent av landets alla företag. Dessa står för en majoritet av de arbetstillfällen som skapas i samhället. År 2010 infördes gränsvärden som beskriver vilka aktiebolag som är undantagna revisionsplikten. Dessa aktiebolag utgör en stor andel av de små företagen i Sverige. Denna uppsats undersöker om det föreligger ett samband mellan räntekostnader och frivillig revision av svenska aktiebolag. Den genomförda studien behandlar ett proportionerligt stratifierat urval som uppgår till 13 213 stycken aktiebolag i Sverige som inte omfattas av den svenska revisionsplikten för året 2017, där arkivdata i form av finansiella rapporter används. Tidigare forskning inom området har inte varit entydig avseende detta samband. Studier av Blackwell et al. (1998), Minnis (2011) och Kim et al. (2011) visar att räntekostnaderna är signifikant lägre för de företag som valt att frivilligt anlita en revisor. I kontrast till dessa resultat visar Langli (2015) att inget sådant samband föreligger för aktiebolag i Norge. Vidare visar Tervo & Jokipii (2018) att sambandet mellan räntekostnader och frivillig revision är signifikant positivt för aktiebolag i Finland. Med en teoretisk utgångspunkt i Signaling Theory och Information Asymmetry undersöks revisionens värdeskapande i form av aktiebolagens räntekostnader. Studien tillämpar en kvantitativ metod, där en Ordinary least squares regression med robusta standardfel används för att beskriva sambandet. Vi visar ett resultat där ett signifikant negativt samband föreligger mellan räntekostnader och frivillig revision för aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten. Studien avser inte att beskriva kausalitet för detta samband. Slutsatserna av studien bekräftar den etablerade uppfattningen av förhållandet mellan räntekostnader och frivillig revision, det vill säga att förhållandet är negativt. Dessa resultat är i kontrast med de studier som har genomförts i Norden varför det finns utrymme för framtida forskning inom de nordiska länderna.

Syftet med studien är att undersöka ifall det finns ett samband mellan företagens aktielikviditet och deras utdelningspolicy samt hur detta eventuella samband förefaller. Det undersöks utifrån forskningsfrågan “Hur påverkar aktielikviditet den eventuella utdelningen hos svenska aktiebolag?”. Aktielikviditet är ett begrepp som beskriver hur likvid en aktie är, det vill säga hur ofta den säljs och köps på börsen (Banerjee et al. 2007). En aktie med hög aktielikviditet är därför lättare att sälja än en aktie med låg aktielikviditet (ibid). Inom tidigare forskning har aktielikviditet undersökts och huruvida detta påverkar företags utdelningspolicy på den amerikanska respektive kinesiska marknaden och påvisat att det finns ett samband mellan dessa (Banerjee et al. 2007; Jiang et al. 2017). Deras samband var däremot tvärtemot varandra (ibid), varför det är intressant att undersöka hur sambandet förefaller på den svenska marknaden.   Hur likvid en aktie är påverkar aktieägarnas likviditetsbehov, då de lättare kan sälja en aktie med hög aktielikviditet och på så sätt skapa sig en “hemmagjord” utdelning (Banerjee et al. 2007). Tvärtom har en aktieägare som innehar mindre likvida aktier svårare att sälja dessa och är därmed i större behov av en generös utdelningspolicy för att tillfredsställa sitt likviditetsbehov (ibid). En generös utdelningspolicy är konsekvent med teorin Shareholder Value Maximization (Bento et al. 2016), vilken är central i denna studie. Teorin handlar om att företag kontinuerligt ska sträva efter att maximera värdet för aktieägarna (ibid).    Forskningsfrågan har undersökts utifrån en kvantitativ ansats med tvärsnittsdata i en multipel regressionsanalys. Inför undersökningen konstruerades antagandet att börsnoterade aktiebolag på den svenska marknaden är mer benägna att betala utdelning när de har låg aktielikviditet jämfört med hög aktielikviditet. Antagandet utformades med utgångspunkt i tidigare forskning. Studiens empiri kunde bekräfta detta antagande, även om sambandet var svagt. Det samband som återfanns kunde kopplas samman med relevanta teorier som signaleringshypotesen och Shareholder Value Maximization och därigenom visa att aktielikviditet har en betydelse för aktieägare och företags utdelningspolicys. / This paper aims to investigate whether there is a relationship between stock liquidity and companies’ dividend policy and if there is, how this relationship appears. Stock liquidity shows how liquid a stock is which means how often it is traded on the Stock market (Banerjee et al. 2007). A stock with high liquidity is easier to sell than a stock with low liquidity because the more liquid a stock is, the higher the demand (ibid). Previous research on the American and Chinese markets has found a connection between stock liquidity and dividend policies (Banerjee et al. 2007; Jiang et al. 2017), though this connection has appeared differently in each research project. This makes the subject interesting to investigate further and on other markets such as the Swedish market.   Stock liquidity has an impact on stockholders’ liquidity needs because owners of more liquid shares can sell their shares to create “homemade” dividends (Banerjee et al. 2007). Therefore, shareholders of less liquid stocks must rely heavily on dividends to satisfy their liquidity needs and has a larger interest in a generous dividend policy (ibid). A generous dividend policy is consistent with the theory Shareholder Value Maximization (Bento et al. 2016), which is a central part of this paper. The theory expresses that a company's main goal should always imply maximizing the value for their shareholders (ibid).   To answer this essay´s research question “How does stock liquidity impact the eventual dividend within companies listed on the Swedish stock market?”, this paper uses a quantitative approach with cross-sectional data in a multiple regression analysis. An assumption on the outcome of the analysis was deduced from earlier research. The assumption was that Swedish companies with low stock liquidity would be less inclined to initiate dividends than companies with high stock liquidity. This paper could confirm the assumption earlier described, but the conjunction was rather weak. The relationship found between stock liquidity and dividend policy could relate to theories such as Shareholder Value Maximization and the Signalling hypothesis. Therefore, this paper could confirm that stock liquidity has an impact on stockholders and companies´ dividend policies.

Samspelet mellan externredovisningen och aktiemarknaden är ett väldokumenterat forskningsområde där en frekvent genomförd studie är att undersöka om vilka rapporter som har ett informationsinnehåll för investerare. En rapport som argumenteras ha ett lågt informationsinnehåll för investerare är årsredovisningen, då den redovisar föregående års finansiella information. Denna studie undersöker därför om årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare eller om den obemärkt passerar förbi. För att undersöka om det finns ett informationsinnehåll i årsredovisningen genomförs en eventstudie med avseende på abnormal handelsvolym vid tillfället då årsredovisningen publiceras. Undersökningen bygger på data från Small Cap, Mid Cap och Large Cap Stockholm och berör perioden 2014–2018. Studien testar även om det föreligger ett samband mellan bolagets storlek och informationsinnehåll i årsredovisningen. Resultaten från studien visar, trots tidigare forskning, att årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare. Däremot visar resultaten inget samband mellan informationsinnehåll i årsredovisningen och bolagets storlek.

Titel: Avvikelsen mellan faktisk och förväntad CSP och effekten på företagsvärde - En kvantitativ studie på 185 börsnoterade bolag under en tioårsperiod   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Anton Tideman och Moa Jakobsson   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2019 – mars     Syfte: Tidigare forskning har undersökt vilken effekt CSP har på företagsvärde med positiva och negativa resultat. I syfte att finna en mer trovärdig mätvariabel har studien utvecklat FFCSP som är avvikelsen mellan faktisk och förväntad CSP för att finna en lösningen på tidigare forsknings motstridiga resultat. Studien syftar till att ett positivt samband mellan FFCSP och företagsvärde existerar.   Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats och longitudinell design över tiden tio år. Det sekundära dataunderlaget är insamlat från Thomson Reuters Datastream och har därefter analyserats i statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultatet ger bevis på att en avvikelse mellan faktiskt CSP och förväntad CSP existerar. Även att FFCSP är ett tillförlitligt och signifikant mått i mätning av CSPs effekt på företagsvärde samt att ett positivt samband uppvisas.   Examensarbetets bidrag: Studiens utformning av variabeln FFCSP har bidragit med en nytt sätt att mäta sambandet mellan CSP och företagsvärde. Även att minska informationsasymmetrin mellan företag och intressenter.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att behandla en kortare tidsperiod för att generera ett större dataunderlag. Ett annat förslag är att använda kvalitativa intervjuer för att minska informationsasymmetrin mellan företag och intressenter.     Nyckelord: CSP, företagsvärde, marknadsvärde, marknadseffektivitet, informationsasymmetri / Abstract   Title: The deviation between actual and expected CSP and the effect on company value - A quantitative study of 185 public companies over a ten year period   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Anton Tideman and Moa Jakobsson   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2019 – March     Aim: Prior research have studied the effect that CSP has on company value with both positive and negative results. With the purpose to find a more reliable measuring variable the study has developed AECSP which symbolises the deviation between actual and expected CSP to find a solution to the different results earlier research has presented. The study aims to find a positive relationship between AECSP and company value   Method: The study adopt a positivistic research philosophy with a deductive approach and a longitudinal design over ten years. The secondary data is collected from Thomson Reuters Datastream and have therafter been analyzed and processed in the statistical program SPSS.   Result & Conclusions: The results of the study gives evidence that a deviation between actual CSP and expected CSP exists. Also that AECSP is a reliable and significant measurement in the measuring of CSPs effect on company value and that a positive relationship can be proved.   Contribution of the thesis: The study’s development of the variable AECSP has contributed as a new way of measuring the relationship between CSP and company value. The study has also contributed by reducing the information asymmetry between companies and stakeholders.   Suggestions for future research: One suggestion for future research is to treat a short time period to generate a larger amount of data. Another suggestion is through qualitative interviews reduce the information asymmetry between companies and stakeholders.     Key words: CSP, company value, market value, market efficiency, information asymmetry

<p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad revisorn har för betydelse i de små aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta åstadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna använder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. Vår problemformulering lyder som följer: Blir det lättare för företagen att erhålla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?</p><p>Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fångats genom de senaste diskussionerna angående det eventuella införandet av frivillig revision i de små aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Eftersom avsikten är att skapa en förståelse för vårt problem, har underökningen präglats främst av den hermeneutiska kunskapsynen. Intervjuerna har genomförts på åtta respondenter, varav fyra revisorer och fyra banktjänstemän i Umeå.</p><p>Teoretisk referensram: Vi har behandlat och beskrivit de teorier som är väsentliga för vår studie. Relevanta teorier såsom vad redovisning är och varför revision används, vad revisorn har för roll i företaget, intressentmodellen sett dels från företaget och revisionens intressenter, asymmetrisk information samt hur en kreditbedömning går till. Vi har knytit an dessa teorier med den empiri vi samlat in, om vad revisorn har för betydelse i små företag vid bankernas kreditbedömningar.</p><p>Empiri: Som framkommer av samtliga banktjänstemän är saknaden av information det vanligaste problemet vid en kreditgivning. Revisorn har en viss betydelse vid bankernas kreditbedömningar, detta bekräftas av samtliga respondenter i studien.</p><p>Analys: Informationsasymmetri mellan banken och företaget minskar då revisorn är involverad vid kreditbedömningen. Detta gör att bankerna har lättare att fatta säkra beslut angående kreditgivningen. Ett eventuellt införande av frivillig revision gör det svårare för företagen att erhålla krediter i form av lån, detta grundar sig på bankernas ökade osäkerhet.</p><p>Slutsats: Vår studie visar att bankerna sätter värde på att informationen de använder vid en kreditbedömning är tillförlitlig, detta erhålls då en revisor granskat företagets finansiella rapporter. Revisorn har en betydelse vid bankernas kreditbedömningar i och med att det är dessa som utför revision i företagen. Detta bidrar även till att företag har lättare att erhålla krediter med en granskande revisor i företaget.</p>

<p>Background: When companies decentralize their operations into profit centers, transfer pricing often becomes an integral part in intracompany trade. A profit center may affect both revenues and costs and seek to maximize profit. Transfer Pricing is a complex subject because it is affected by a large number of factors including the profit centers will to generate profits. This leads us to the subject of decision-making in a transfer pricing-systems. On what grounds are decisions made? Are transfer pricing purposes, factors and interests taken into consideration? What type of information is used in such decisions, how is the transfer price issue perceived and how is it used?</p><p>Aim: The purpose of this thesis is to analyze which type of information that is makes up transfer prices, how the transfer price is perceived by different parties and how it is used for decision-making.</p><p>Completion: A qualitative study has been performed with current theory as a starting point. A total of six interviews have been performed at two different companies.</p><p>Results: The results of our study show that the information found in transfer pricing systems can be divided into five categories; cost-estimate calculations, margins, profit transfers, secure information and insecure information. The study also shows that the principal-agent theory explains the different perceptions that parties in a transfer pricing system experience. We have also found out that information asymmetry is present in transfer pricing systems, and that the network approach explains the design of the cooperation present between entities of a transfer pricing system.</p> / <p>Bakgrund: I samband med att företag decentraliserar sin verksamhet i vinstansvarsområden används ofta internprissättning vid handel inom företaget. Ett vinstansvarsområde kan påverka både intäkter och kostnader och söker maximera sin vinst. Internprissättning är ett komplext ämne därför att det påverkas av ett otal faktorer men även av att en organisations enheter söker maximera sin vinst. Hur tas då beslut i ett internprissystem och på vilka grunder, så att hänsyn tas till syften, faktorer och intressen. Vilken information används i sådana beslut, hur uppfattas den och hur används den?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilken information som ligger till grund för internpriser och hur denna information uppfattas och används av aktörer i ett internprissystem.</p><p>Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i teorin på området. Totalt har sex intervjuer genomförts på två fallföretag.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att information i internprissystem kan delas upp i fem kategorier; kalkyler, marginaler, vinstförflyttningar, säker information och osäker information. Vi har även kommit fram till att principal-agentteorin förklarar de uppfattningar som förekommer bland olika aktörer i ett internprissystem. Vidare har vi fastställt att informationsasymmetri förekommer i internprissystem, samt att nätverksansatsen förklarar utformningen av samarbetet enheter emellan i ett internprissystem.</p>