Standarden IAS 38 reglerar redovisningen av immateriella tillgångar och publicerades första gången år 1998. I dagens företag ses en ökad användning av immateriella tillgångar, vilket ger upphov till nya redovisningsfrågor och utmaningar. Studien ämnar undersöka på vilket sätt IAS 38 tillämpas av techbolag, och hur redovisningen påverkar jämförbarheten av företagens finansiella rapporter. Undersökningen genomförs genom en kvalitativ intervjuundersökning med tre företag och två auktoriserade revisorer. Studiens resultat indikerar på att det finns ett tolkningsutrymme inom IAS 38 och att standarden inte är anpassad till dagens företag och immateriella tillgångar. Det här kan bidra till negativa konsekvenser för jämförbarheten av företags finansiella rapporter och påverkar externa intressenter. Sammanfattningsvis indikerar studien på ett upplevt behov av en uppdatering av IAS 38 för att bättre återspegla dagens samhälle och bemöta de behov som råder i nutida företag. Följaktligen skulle en uppdatering bidra till att säkerställa redovisningens relevans och funktion i samhället.  Nyckelord: Redovisningens funktion, informationsasymmetri, intressenter, jämförbarhet, immateriella tillgångar, IAS 38

Under 2020 drabbades världen av en pandemi som har påverkat hela samhället på olika sätt. Social distansering var en av de rekommendationer som den svenska regeringen utfärdade, vilket innebar att många företag och organisationer övergick till distansarbete. I samband medatt människor inte längre träffas fysiskt på arbetsplatsen försvinner den informella kommunikationen; den kommunikation som skett på raster eller vid kaffeautomaten. Denna typ av kommunikation har visat sig vara viktig för att skapa ett effektivt informationsflöde inomföretag vilket i sin tur påverkar hur effektivt företaget kan utföra sina interna formella processer. En sådan process är budgetering, ett formellt verktyg som används för att bland annat planeraoch styra verksamheten mot satta mål. Denna kvalitativa studie undersöker hur bristen på informell kommunikation påverkar budgetprocessen genom semi-strukturerade intervjuer medett antal respondenter som är inblandade i budgetprocessen. Studiens resultat pekar på att det praktiska arbetet med budgeten inte påverkas då det är en formaliserad process som inte ger något rum för informell kommunikation. Den informella kommunikationen spelar i stället en viktigare roll i samband med planerings- och utvecklingsarbete kopplat till budgeten då den bland annat gör det lättare att synkronisera medarbetare och leder till en bättre medvetenhet om verksamheten. Den informella kommunikationen spelar även en roll för hur avvikelser från budgeten följs upp och åtgärdas, vilket har blivit svårare att göra när fysiska dialoger har försvunnit eller begränsats.

Datum: 2024–05–29  Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Noor Albotany (01/12/08) Katarzyna Rolska (01/06/08) Titel: Det eventuella återinförandet av revisionsplikten - För små aktiebolag Handledare: Angelina Sundström Nyckelord: Revisionsplikt, små aktiebolag, kontroll, intressenter, signaler, informationsasymmetri, revisionskostnader, redovisningskvalitet Forskningsfråga: Vilka utmaningar och möjligheter förväntar sig små aktiebolag vid det eventuella återinförandet av revisionsplikten? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva små aktiebolagens uppfattningar av det eventuella återinförandet av revisionsplikten, samt skapa en djupare förståelse kring eventuella konsekvenser för små aktiebolag vid återinförandet av revisionsplikten. Metod: Studien genomförde en kvalitativ undersökning i form av fem semistrukturerade intervjuer med informanter som innehar ägande i små aktiebolag eller innehar ekonomiskt ansvar i bolagen. Syftet med intervjuer var att undersöka små aktiebolags uppfattningar om det eventuella återinförandet av revisionsplikten. Slutsats: Studien kommer fram till att den största konsekvensen små aktiebolag förväntar sig vid det eventuella återinförandet av revisionsplikten ärrevisionskostnader. Studien kommer även fram till att små aktiebolag inte förväntar sig några möjligheter vid det eventuella återinförandet av revisionsplikten. Återinförandet av revisionsplikten kommer därmed leda till fler utmaningar än möjligheter för de små aktiebolagen. / Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Noor Albotany (01/12/08) Katarzyna Rolska (01/06/08) Title: The possible reintroduction of audit duty  Supervisor: Angelina Sundström Keywords: Audit duty, small companies, control, stakeholders, signals, information asymmetry, audit costs, accounting quality Research questions: Which challenges and opportunities do small companies expect in the eventual reintroduction of the audit duty? Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe small companies’ perceptions of the possible reintroduction of the audit duty, as well as to create a deeper understanding of possible consequences for small companies when the audit duty is reintroduced. Method: The thesis applies a qualitative method where five semi-structured interviews with informants who either are the owner of a small company or have the financial responsibility in the company. The purpose of the interviews was to examine the perceptions of small companies about the possible reintroduction of the audit duty. Conclusion: The study concludes that the biggest consequence that small companies expect from the possible reintroduction of the audit duty is audit costs. The study also concludes that small companies do not expect any opportunities in the eventual reintroduction of the audit duty. The reintroduction of the audit duty will therefore lead to more challenges than opportunities for the small companies.

The financing phenomenon equity crowdfunding, which is the smallest of the four crowdfunding types, has in recent years expanded quickly. This has led to companies and entrepreneurs that possess limited knowledge about business and are unable to get financed in any other way making their way to this financing type. Their lack of knowledge regarding valuation for businesses has not previously been studied. Researchers has however voiced their concerns regarding valuation for companies on this market, since it has significant implications for the future of the company and the chance for a crowdfunding campaign to succeed. These concerns led to the purpose of the thesis, to study how valuation is conducted in companies that has run equity crowdfunding campaigns in Sweden. To answer this a case study was conducted where seven entrepreneurs, that previously had such a campaign on the swedish platform FundedByMe, was interviewed. This was also complemented with an expert interview with a representative from a Swedish crowdfunding intermediary. During these interviews the entrepreneurs explained why they chose equity crowdfunding, why they chose to offer the amount of equity they did and the valuation process. From this study we can conclude that some of the concerns may be unjustified, even if most of the companies could not get financing in any other way they seem to have a high awareness of the importance of a thorough valuation and in several cases sought external help for this process. Further it can be concluded that the amount of equity offered is closely linked to the amount of capital that the entrepreneur believe they need, but also to keep as many shares as possible to themselves. Another important insight is that the current laws that regulate the area in Sweden is too unspecified and that further regulation is needed to reduce the amount of asymmetric information on the market and to protect investors to a higher degree than today. / Den nya finansieringsformen equity crowdfunding, den minsta av de fyra crowdfundingmodellerna, har under de senaste åren haft en snabb framfart. Detta har dock lett till attföretag och entreprenörer som är ekonomiskt okunniga och ej kan finansiera sig på annat sättsökt sig till equity crowdfunding. Deras okunskap kring värdering har inte tidigare studeratsmen forskare har uttryckt oro kring värderingen av företag inom denna marknad då den harstora implikationer för företagets framtid samt om kampanjen lyckas. Oron kringvärderingsförfarandet ledde till att syftet i denna studie utformades för att undersöka hur dettagår till i företag som tillämpat equity crowdfunding i Sverige. Det har skett genom enfallstudie där sju företag som haft en sådan kampanj hos den svenska plattformenFundedByMe intervjuades. Detta kompletterades även med en expertintervju från enrepresentant för denna intermediär. Under dessa intervjuer förklarade entreprenörerna varförde sökt sig till equity crowdfunding, varför de valde att bjuda ut den del av bolaget som devalde samt värderingsprocessen. Från resultatet av denna studie konstateras att viss oro kandämpas, då förvisso de flesta bolagen inte hade möjlighet att få finansiering på annat sätt,men de hade ändå en god uppfattning kring värderingens betydelse och hade i flera fall tagitin extern kompetens för att assistera med denna. Det går även att konstatera att andelenutbjudet kapital främst är kopplat till det kapitalbehov entreprenörerna upplever att de harsamt en önskan att behålla så många andelar som möjligt i bolaget. En viktig insikt är även attden lagstiftning som finns inom området, i Sverige, idag är alldeles för otydlig och equitycrowdfunding kommer behöva en mycket mer specificerad reglering för att åtgärda denasymmetriska informationen som finns på marknaden samt för att öka det i nulägetbristfälliga investerarskyddet.

Syfte: Den 9:e september föregående år uppdagade Sveriges Television att den socialdemokratiska regeringen har lagt fram en proposition till Riksdagen gällande kvotering i börsbolagsstyrelser. I propositionen föreslås att svenska börsbolagsstyrelser ska bestå av minst 40 procent kvinnor. • Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan andelen kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser och kapitalstrukturen, samt om det finns ett statistiskt samband mellan kapitalstrukturen och om bolagets VD är kvinna. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har tillämpats. Data har samlats in från svenska börsbolags årsredovisningar från bokslutsåret 2015. Datan har använts för att bygga upp relevanta variabler som sedan har testats i en multivariat regressionsanalys. Resultat & slutsats: På frågan om kvinnor påverkar kapitalstrukturen vill vi mena att resultatet av denna studie tyder på att svaret är nej. Resultatet ger belägg för att det inte finns något samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och kapitalstrukturen men att det råder ett mycket svagt positivt samband mellan en kvinnlig VD och kapitalstrukturen. Förslag till fortsatt forskning: Den främsta begränsningen för denna undersökning är att hänsyn endast har tagits till ett bokslutsår, till skillnad från många tidigare vetenskapliga studier som har baserat undersökningarna på flera bokslutsår. Förslag till vidare forskning är således att genomföra denna undersökning över flera bokslutsår för att ta hänsyn till eventuella mönster i finansieringsbeslut. Den kvantitativa metoden bidrar med data som kan användas för att påvisa ett statistiskt samband. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att genomföra samma studie fast tillämpa en kvalitativ metod för att analysera skillnader i finansieringsbeslut av män och kvinnor som verkställande direktörer och styrelsemedlemmar. Uppsatsens bidrag: Denna undersökning har bidragit med teoretisk kunskap om faktorer som påverkar kapitalstrukturen samt med praktisk kunskap om hur en eventuell kvoteringslag kan komma att påverka kapitalstrukturen. / Title: Does women in the boardroom affect the capital structure? – An analysis if there is a correlation between the proportion of women in the boardroom and the capital structure and between a female CEO and the capital structure. Aim: On September 9 last year, Sveriges Television revealed that the socialistic government has presented a proposition to the parliament concerning quotas in listed companies’ boards. The proposition proposes that boards in Swedish listed firms’ should consist of at least 40 percent women. • The purpose of this study is to investigate if there is a statistical correlation between the proportion of women on the boards of Swedish listed companies and the capital structure, and if there is a statistical correlation between the capital structure and if the company’s CEO is a woman. Method: A quantitative method with a deductive approach has been applied. Data has been collected from the Swedish listed companies’ annual financial reports from the year 2015. The data has been used to build up relevant variables, which has then been tested in a multivariate regression analysis. Result & Conclusions: On the question if women affect the capital structure, we would like to think that the result of this study indicates the answer is no. The result provides evidence that there is no statistical correlation between the proportion of women on the board and the capital structure but that there is a marginal positive correlation between a female CEO and the capital structure. Suggestions for future research: The main limitation for this study is that consideration has only been given to one fiscal year, unlike many previous studies that have based the surveys on several fiscal years. Suggestion for further research is to implement this study on several fiscal years to account for any potential patterns in the financing decisions. The quantitative method contributes with data that can be used to detect a statistical relationship. Another suggestion for further research is to accomplish the same study, but apply a qualitative method to analyze the differences in financing decisions by men and women as CEOs and board members. Contribution of the thesis: This study has provided theoretical knowledge of factors affecting the capital structure as well as practical knowledge about how a possible quota law may affect the capital structure.

Syfte: Undersöka vad som påverkar privata investerare inom crowdfunding equity i Sverige i deras investeringsbeslut och hur informationsgapet hanteras. Teori: Informationsgap inkluderar, pecking order, asymmetrisk information, negativt urval och moraliskt dilemma som kommer att hanteras tillsammans med beteendekonomi inkluderar flockbeteende, “Word of mouth”, nätverk och legitimitet. Tillsammans med tidigare forskning om crowdfunding equity och finansiella gap. Metod: Explorativ studie med 10 kvalitativa intervjuer med privatinvesterare inom crowdfunding equity. Slutsats: Resultatet visar att investerare använder emotionella grunder för sina investeringar på då företag inom crowdfunding equity tenderar att ha kortare historik som omöjliggör fullt rationella investeringsbeslut. Empirin tyder på att investerare köper andelar i företag för egen vinning men även på grund av sociala aspekter som ger dem en känsla av att delta. Informationsgapet bryggas genom att investerare tenderar att använda flockbeteende och tredje-parts information för att skapa sin uppfattning om företaget inför en investering.

Background: The market of sustainable investments is immature. As a result, there are problems with standardisation and information asymmetry. The United Nations has developed 17 global goals that must be achieved before year 2030. Therefore, it is of interest to examine if the global goals are used in asset management today and whether the global goals could contribute to reduce the recently mentioned problems. Aim: The purpose of this study is to examine how the 17 global goals created by the United Nations can be integrated with sustainable asset management as well as how they are used today. The study will also explore the problematics regarding standardisation of sustainability in the Swedish financial market and the information asymmetries that appears as a result of this. Completion: To fulfil the aim of the study, a qualitative method has been used. A document study of the 17 global goals of the United Nations has been conducted to constitute the base of the interview guide that was used during the six interviews held with sustainability experts. The interviews were held with representatives from three government-owned corporations and three from privately-owned corporations to acquire a broader perspective within the subject. Conclusion: The 17 global goals of the United Nations are vaguely integrated in the financial market. To increase the integration, industry standards, industry definitions as well as awareness-raising activities based on the global goals should be developed. Furthermore, the study has identified the lack of reporting of sustainability data from companies, which constrains the integration of the global goals in the financial market. There is also a prevalent information asymmetry where the 17 global goals could contribute with knowledge to ease the problematics. / Bakgrund: Marknaden för hållbara investeringar är relativt omogen. Till följd av detta finns det problematik med standardisering och informationsasymmetrier på den hållbara kapitalmarknaden. FN har tagit fram 17 globala mål som ska vara uppnådda år 2030. Därav är det av intresse att undersöka om FN:s 17 globala mål används i kapitalförvaltningen i dagsläget samt huruvida målen skulle kunna bidra till att minska den ovannämnda problematiken. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur FN:s 17 globala mål kan integreras med hållbar kapitalförvaltning samt huruvida målen används idag. Studien kommer även undersöka problematiken gällande standardisering av hållbarhet och de informationsasymmetrier som uppstår till följd av detta på den svenska hållbara kapitalmarknaden. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där sex intervjuer med hållbarhetsexperter har genomförts. En dokumentstudie av FN:s 17 globala mål utfördes tidigt för att ligga som grund för den intervjuguide som utvecklades inför intervjuerna. Intervjuerna hölls med representanter från tre statliga bolag och tre privata bolag för att erhålla ett bredare perspektiv inom ämnet. Slutsats: Studien har kommit fram till att FN:s 17 globala mål är svagt integrerade på den hållbara finansmarknaden. För att öka integrationen bör det utvecklas branschstandarder, branschdefinitioner och kunskapshöjande aktiviteter utifrån FN:s 17 globala mål. Slutligen har studien identifierat att bristen på rapportering av hållbarhetsdata från företag begränsar denna integration samt att det råder en informationsasymmetri där FN:s 17 globala mål kan bidra med kunskap för att minska problematiken.

I slutet på andra kvartalet under 2011 planeras införandet av en ny redovisningsstandard för leasing. Syftet med den nya standarden är att skapa mer transparenta finansiella rapporter som bättre ska reflektera den aktivitet som uppstår när företaget ingår i ett leasingavtal. Denna standard innebär att alla leasingavtal ska kapitaliseras, och medför att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal försvinner. I dagsläget är majoriteten av alla leasingavtal operationella, och innebär att tillgången inte redovisas i företagets balansräkning. Detta innebär avsevärda förändringar på företagens finansiella rapporter. Förslaget har skapat diskussioner om vilka effekter som detta kan komma att medföra. Syftet med vår studie var att ta reda på om efterfrågan på leasing kommer att förändras till följd av den nya standarden, eftersom denna kommer att eliminera valet av operationella leasingavtal. Detta gjorde vi genom att ta reda på hur ledande befattningshavare ser på motiv till leasing i förhållande till att låna för att köpa en tillgång. Vi tog reda på hur de tror att deras förhållningssätt till dessa motiv förändras efter införandet av den nya standarden, eftersom detta kan komma att få effekter på efterfrågan om motiven förändras eller försvinner. Vi undersökte även om förhållandet mellan kort- och långsiktiga avtal påverkas av förändringen, samt om det förekom branschskillnader eller skillnader mellan leasegivare och leasetagare. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ enkätstudie, där vi vänt oss till svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap. Vi har gjort en totalundersökning som omfattade 134 företag. Studien utgår från ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. Våra teorier och vår analys har ett agentperspektiv, där vi med hjälp av den positiva redovisningsteorin försöker förklara våra resultat. Slutsatsen i vår studie visade att ledande befattningshavare i svenska börsnoterade företag listade på Large och Mid Cap är negativt inställda till den nya leasingstandarden, där vi såg att CFO/ekonomichefer var mer negativt inställda än redovisningsansvariga. Vi kunde se indikationer på att efterfrågan av leasing kommer att minska, men däremot inte att förhållandet mellan kort- och långtidsavtal kommer att förändras. Vår studie visade inte några indikationer på skillnader i ledande befattningshavares attityder mellan olika branscher, och vi hade heller inte möjlighet att se några skillnader i attityder mellan leasegivare och leasetagare.

Bakgrund och problem: Ett tolkningsutrymme har identifierats i IAS 38 gällande kriterierna som behandlar aktivering av FoU. Detta kan innebära ett problem då det finns risk för variation mellan företag i tolkning och tillämpning av kriterierna. Det kan i sin tur påverka jämförbarheten mellan företagen i redovisningen av FoU. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett informationsasymmetriproblem studera jämförbarheten mellan företag i redovisning av FoU. Vi ämnar kartlägga tillämpningen av kriterierna i IAS 38 med avseende på variation mellan företag. En eventuell variation ämnar vi förklara utifrån hur företag förhåller sig till försiktighets- och matchningsprincipen. Metod: Metodvalet är en kvalitativ undersökning med djupgående intervjuer med fem företag i IT-branschen. Under intervjuerna har vi behandlat beslutsprocessen för aktivering av FoU samt deras inställning till avvägningsproblematiken mellan försiktighets- och matchningsprincipen. För att utreda studiens syfte har vi använt oss av en analysmodell som illustrerar konflikten mellan försiktighets- och matchningsprincipen med hjälp av en skala. Företagens placering på skalan gällande redovisningen av FoU har utgjort grunden för analysen. Empiri och slutsats: Utifrån det empiriska underlaget har vi funnit att företagens unika förutsättningar såsom FoU-projektens utformning, kännedom om produktefterfrågan samt projektredovisningssystem påverkar hur företagen tillämpar kriterierna i IAS 38. Företagens unika förutsättningar har lett till att företagen har ett principbeslut gällande aktivering av FoU. På så sätt påverkar principbeslutet tillämpningen av kriterierna. Att företagens tillämpning av försiktighets- och matchningsprincipen kan förklara principbeslutet har vi sett tendenser på. De är dock svaga och därför kan vi inte med säkerhet dra slutsatsen att redovisningsprinciper har en påverkan på tillämpningen av kriterierna. Resultatet från denna studie tyder på att redovisningen av FoU mellan företag inte är jämförbar på grund av variation i principbesluten. / Background and problem: We have identified a room for discretion and interpretation in IAS 38 regarding the criteria for capitalization of R&D expenses. This can be a problem if there is a risk for variation in interpretation and use of the criteria, which can in turn affect the comparability between companies in the accounting for R&D.   Aim: The aim with this study is to analyze the comparability between companies in the accounting for R&D from an information asymmetry perspective. We intend to illustrate the use of the criteria in IAS 38 regarding variation between companies. Our purpose is to use the prudence and matching principle to explain a possible variation.   Method: The choice of method is a qualitative research through deep interviews with five companies in the IT-industry. During the interviews we have treated the decision-making process for capitalization of R&D and the companies’ attitude to the trade off between prudence and matching principle. In the study we have used an analysis model that illustrate the conflict between the prudence and matching principle as a scale. The companies’ placement on the scale regarding their accounting for R&D makes the foundation for our analysis.   Result and conclusion: From our empirical results we have found that the companies’ unique conditions, like the structure of R&D-projects, knowledge of the product demand and project accounting system affect the usage of the criteria in IAS 38. The different conditions in all the companies have resulted in different policy decisions regarding capitalization. Therefore the policy decision affects the usage of the criteria. We have only seen weak trends that the prudence and matching principle can explain the policy decision in the companies. Therefore we cannot for certainty conclude that accounting principles affect the usage of the criteria in IAS 38. The results indicate that the accounting for R&D is not comparable because of the variation in policy decision.

Introduktion: Historiskt sett har de svenska företagens lånebaserade finansiering mestadels utgjorts av banklån. Efter finanskrisen 2008 har bankerna tvingats till att minska utlåningen när de numera jobbar utefter det nya regelverket Basel III. Rapporter från bland annat riksbanken och svenskt näringsliv menar att detta regelverk kommer att slå hårdast mot svenska små bolag. Forskning inom området menar att den svenska marknaden för företagsobligationer inte fått den utveckling den borde haft. Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse till varför den svenska marknaden för företagsobligationer förefaller att vara underutvecklad bland små bolag, samt att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden. För att styrka uppsatsens resultat kommer studien även att inkludera ett jämförelseindex hämtat från Large Cap.   Metod: För att infria studiens syfte har en metodtriangulering tillämpats. Empirin har delvis samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer listade på svenska Small Cap.  En intervjuguide utformades på basis av studiens förda problematik och teoretiska referensram. Empirin har även samlats in genom en multipel regressions analys i syfte att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden.  Slutsats: Resultatet vi erhöll från studien är att den svenska marknaden för företagsobligationer fortfarande är underutvecklad. Studien visade att de mindre bolagens kunskap till marknaden är bristfällig och att bankernas nya roll som intermediär skapar informationsasymmetrier och således stora transaktionskostnader. Studien kan även konkludera att företags storlek, mätt i totala tillgångar, skulle kunna utgöra en företagsspecifik variabel som kan förklara en otillräcklig kreditvärdighet för ett eventuellt inträde på företagsobligationsmarknaden. / Introduction: Historically, the Swedish companies' loan-based financing mostly consists of bank loans. After the 2008 financial crisis, banks have been forced to reduce lending as they now work along the new Basel III regulations. The Swedish Riksbank and the Swedish business community believe that this regulation will hit hardest towards smaller companies. Researches in the field believe that the Swedish corporate bond market did not receive the development it ought to have been. Aim: The purpose of this study is to seek an understanding of why the Swedish corporate bond market seems to be underdeveloped among small companies and also to examine the future suitability regarding a future entry on the Swedish corporate bond market, for the selection. To put the study results into perspective, the study will include a benchmark gathered from the Large Cap. Method: To meet the study objective, a method triangulation is applied. The empirical data has partly been collected through semi-structured interviews with actors listed on the Swedish Small Cap. An interview guide was designed on the basis of the study´s problematization and theoretical framework. The empirical data is also collected through a multiple regression analysis, in order to examine the sample suitability for future entry into the Swedish corporate bond market. Conclusion: The results we obtained from this study is that the Swedish corporate bond market is still underdeveloped. The study showed that the smaller companies knowledge of the market is insufficient and that the banks' new role as intermediate are creating information asymmetries and henceforth high transaction costs. The study may also conclude that the company's size, measured in total assets, could provide a firm-specific variable that can explain an inadequate credit rating for a possible entry into the corporate bond market.