Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor. Hur ser det ut i Sverige, redovisar företagen den information som efterfrågas av analytikerna? Hur utförlig är dagens redovisning av icke-finansiell information i de svenska företagen? Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren vad det gäller icke-finansiell information?

Studien fokuserar på om könsfördelningen i företagsledningen hos svenska börsnoterade företag påverkar den frivilliga information som redovisas i årsredovisningar. Data har samlats in från databaser och manuellt från årsredovisningar. Studien använder en regressionsanalys och resultatet visar att fler kvinnor i styrelsen eller en kvinnlig ekonomidirektör leder till att företag redovisar mer frivillig information. Vi finner inget samband mellan könet hos den verkställande direktören och frivillig redovisning, något som förmodligen beror på att urvalet endast består av två procent kvinnliga verkställande direktörer. Resultatet bidrar till att öka informationen om frivillig redovisning och hur det påverkas av könsfördelning i svenska företagsledningar. Det är av praktisk relevans för svenska företag och investerare då ökad informationsgivning bidrar till minskad informationsasymmetri vilket ger lägre agent- och kapitalkostnader. Framtida studier kan med fördel använda ett större urval för att undersöka om könsfördelningen i ledningen påverkar mängden frivillig redovisning. Exempelvis genom att även inkludera mindre och onoterade företag.

No description available.

En mäklares uppdrag kan vara alltifrån att förmedla en skogsfastighet till enbostadsrätt. I den här rapporten har arbetet begränsats till tre boendeformer,vilket är en villafastighet, bostadsrätt och den relativt nyuppkomna 3Dfastighetenägarlägenhet. Frågan är om kraven för mäklaren enligt lagtextenkommer att skilja sig mellan dessa boendeformer och om lagarna är tillräckligaför att mäklaren ska kunna utföra ett bra jobb.I rapporten kommer Fastighetsmäklarlagen (FML) vara ramlag ochframförallt 16–18§§ FML. Dessa paragrafer har ändrats och anpassats eftersamhället vid ett flertal gånger. Senaste stora förändringen var 2011. Trots dettakvarstår konflikterna, osämja och olika diskussioner. Ett exempelkonstaterades under analysen av fastighetsmäklarinspektionen FMIsprövningar där olika domslut tagits angående informationsgivning avnyttjanderätter. Detta har uppstått på grund av att delar av 18§ FML kan tolkaspå olika sätt. Anmälningar görs dagligen till FMI, som sedan prövar ommäklaren begått något brott under försäljningarna. Två exempel där mäklarnamisslyckats är boendekostnadskalkyl och belastning av olika former avnyttjanderätter. Under granskningen av prövningarna hos FMI har ingaslutsatser om att varningarna skulle skilja sig mellan boendeformerna kunnatdras. Däremot skiljer sig lagtexten beroende på vilken boendetyp mäklarenförmedlar. / The realtor’s assignment can be anything from conveying a forest property to acondominium. In this report, the work has been limited to three types ofaccommodation: a property with a housing; the co-operative apartment; andthe relatively newly acquired 3D property condominium. The question iswhether the requirements for the realtor under the legal text will differ betweenthem and if the laws are sufficient for the estate agent to perform a good job.In this report, Fastighetsmäklarlagen (FML) especially 16-18§§ will be theframework. These paragraphs have been changed and adapted to the societyseveral times. The last major change was in 2011 and despite this, the conflicts,unequal and different discussions remain. An example was found during theanalysis of real estate brokerage inspections The Swedish Estate AgentsInspectorate’s (FMI) trials where various judgments were made regarding thedisclosure of rights of use. This has arisen because parts of 18§ FML can beinterpreted in different ways. Notifications are daily made to the FMI, whichorganisation investigates whether the broker has committed any infringementduring the sale. Two examples where the estate agent failed to accommodate acalculation of how much the housing cost will be and load of different forms ofrights. During the review of FMI's trials, there have been no conclusions thatthe admonition could differ between the types of housing. The legal text differsdepending on which type the realtor conveys.

The market abuse regulation has the objective of investor protection and increasing market integrity. Regarding disclosure of inside information according to art.17.1 there is a challenge for issuers to unravel when there is inside informationand from when it has occurred, and that results in very high compliance costs,especially for SMEs. Given that SMEs is the backbone of the EU economy it isof importance to simplify the regulation and make the capital market more accessible to the SMEs. The Capital Market Union aims to get investments flowing within the EU, tocreate a strong economy, as integrated capital markets are essential for the competitiveness and independence of EU. To achieve the goals, changes must bemade. The capital market within the EU has fallen behind and is much smallerthan for example, US, and feedbacks from market participants shows that compliance costs are relevant when companies decides whether to go public or seekprivate funding. There is a decline in listing within the EU, especially for SMEs,and without reasonable access to finance through alternatives to expensive bankloans, SMEs and the EU economy are not given the best chance for growth. A well-functioning capital market is crucial for an efficient allocation of capitalbetween issuers and investors. SMEs could be a key driver that creates new innovations and jobs. As said, they are the backbone of the EU economy and forthat reason there should be a simplification of the regulation.

Gräsrotsfinansiering har under 2010-talet vuxit till att bli ett betydelsefullt finansierings-alternativ för små och medelstora företag, vilket även möjliggjort för privatpersoner (icke-professionella investerare) att investera i denna typ av bolag genom att teckna aktier i dem. Investeringar i bolag av mindre storlek kan potentiellt ge mycket god avkastning, men är även förenade med stor risk. Dessa investeringar kan fungera som ett komplement till sedvanliga investeringar på vad som i dagligt tal kallas för ”börsen”, men investeringar i småbolag skiljer mot aktiemarknadsbolag. Värdepappersmarknaden är föremål för rigorös reglering, i syfte att värna om ett starkt investerarskydd och upprätthålla förtroendet för marknaden. Mot bakgrund härav, föreligger högt ställda krav på aktiemarknadsbolagens löpande informationsgivning. Alla inträffade händelser och uppkomna förhållanden, vilka kan tänkas ha en påverkande effekt på aktiens pris ska, i regel, så snart som möjligt delges marknaden. På så vis ges alla befintliga och potentiella aktieägare en rättvis tillgång till information om bolaget, för att ha möjlighet att fatta välavvägda investeringsbeslut. Något motsvarande investerarskydd finns inte implementerat för investeringar i onoterade aktiebolag, utan investerare har få rättsliga medel för att tillskansa sig ytterligare information som kompletterar vad som utges under och i samband med bolagsstämman. Möjligheter till detta finns, men är praktiskt komplicerade att genomdriva. Detta ger upphov till frågan om balans råder mellan ett intresse att värna om investerare, å ena sidan, och ett intresse att underlätta företagande, å andra sidan. Gällande rätt är knappast ändamålsenlig, utan ändringar krävs för att råda bot på obalansen. Investerare bör ges utvidgad rätt till informationsgivning från onoterade aktiebolag när gräsrotsfinansiering tillämpats, eller om investerarkretsen annars är spridd. Krav på löpande informationsgivning av samma brådskande karaktär som råder på aktiemarknaden är emellertid inte önskvärt, utan vore alltför betungande för företagen. Därför föreslås istället kvartalsvis regelbunden informationsgivning från onoterade aktiebolag till investerarna, med komplettering av omedelbar informationsgivning av väsentliga händelser och förhållanden. Sådan reglering skulle tillförsäkra investerare en bättre ställning och hålla dem informerade om bolagets förehavanden, samtidigt som efterlevnaden inte vore oproportionerligt betungande för bolaget och dess befattningshavare. / Crowdfunding has, during the 2010s, grown rapidly to become a meaningful alternative financing solution for small and medium-sized businesses, which has also made it possible for individuals (non-professional investors) to invest in these types of companies, by subscribing for shares. Investments in smaller sized businesses are, however, associated with greater risk. Such investments could work as a complement to more traditional investments on the stock market, but investments in small companies differ from publicly traded companies. The securities markets are subject to rigorous regulation, in order to ensure strong investor protection, as well as maintaining a high level of trust in the market. Therefore, extensive demands on the companies are in place regarding their distribution of ad hoc information. All occurring events and circumstances that might have an impact on the shares’ value, shall, subject to some exceptions, immediately be made public to the market. This will ensure that both existing and potential shareholders are given a fair access to information regarding the company, to have the possibility to make sound investment decisions. Any corresponding investor protection scheme is not implemented for investments in non-publicly traded companies. Investors have access to very few legal tools for obtaining other information than what is given during, and in connection to, the shareholders’ meeting. There are however, a handful of such possibilities, but they are practically complicated to use. This raises the question whether there is a balance at all between an interest of protecting investors on the one hand, and an interest of facilitating for entrepreneurs on the other hand. Today’s regulation is hardly appropriate, and changes are needed, in order to solve the imbalance. Investors should be given a wider right to enforce issuing of information from non-publicly traded companies that have raised capital through crowdfunding, or for other reasons have a diverse group of investors. However, similar urgency for such information, as is demanded on the stock market, is hardly necessary, as it would be far too burdensome for the companies. Therefore, quarterly information distribution is suggested, complemented with immediate information for essential occurring events and circumstances. Such regulation, would ensure investors a better position and keep them informed regarding the business’ operation, while the actions required for ensuring compliance would not be disproportionately burdensome for the company or its executives.

The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

No description available.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har frivillig informationsgivning blivit vanligare. Den växande digitaliseringen, högre krav på mer informationsgivning från intressenter, ökade krav på hållbarhet samt ökade nivåer av granskning från omvärlden är några förklaringar till den ökade efterfrågan på frivillig informationsgivning. På grund av den växande efterfrågan har ämnet blivit intressant att studera. Syfte: Den här studien undersöker vilken kategori inom frivillig informationsgivning som är dominerande samt vilka likheter och skillnader det finns mellan börsnoterade och icke-börsnoterade företag när det gäller mängden av frivillig informationsgivning. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod där studien baseras på årsredovisningar från 2021 och urvalet består av 30 stora svenska börsnoterade och 30 stora svenska icke-börsnoterade aktiebolags årsredovisningar. Metoden som används för att analysera informationen är ett kodningsschema och chi-2-test. Resultat: Resultatet visar att den dominerande kategorin av frivilliga informationsgivning är “analys av föregående år” samt att det finns en skillnad mellan börsnoterade och icke-börsnoterade aktiebolag angående mängden frivillig informationsgivning. / Background: In recent decades, voluntary disclosure has become more common. The growing digitization, higher demands for more information from stakeholders, increased demands for sustainability and increased levels of audit from the outside world are some explanations for the increased demand of voluntary information provision. Due to the growing demand, the subject has become interesting to study. Purpose: This study investigates which category of voluntary disclosure is dominant and what similarities and differences exist between listed and non-listed companies in terms of the amount of voluntary disclosure. Method: The study includes a quantitative method where the study is based on annual reports from 2021 and the sample consists of 30 large Swedish listed and 30 large Swedish non-listed joint stock companies' annual reports. The method used to analyze the information is a coding scheme and Chi-square tests. Results: The results show that the dominant category of voluntary disclosure is "analysis of the previous year" and that there is a difference between listed and non-listed companies regarding the amount.

För många företag är det av intresse att kommunicera med ett flertal olika intressenter och för framförallt yngre bolag, som befinner sig i en tillväxtfas, kan det vara av stor vikt att kommunicera och nå ut till omvärlden på rätt sätt för att kunna växa och utvecklas i en positiv riktning. Just ett företags kommunikation med dess finansiella intressenter brukar benämnas investerarrelationer (IR), vilket till största del inbegriper att informera företagets intressenter om dess verksamhet och marknadsföra bolaget mot kapitalmarknaden. Även om det finns ett tydligt syfte till varför ett företag bedriver ett aktivt IR-arbete, kan det vara svårt att följa upp och utvärdera om arbetet har resulterat i de effekter som eftersträvas. För många företag saknas därför ofta en tydlig strategi och målbild för IR-arbetet samtidigt som det kan vara något som inte prioriteras på grund av begränsade ekonomiska och tidsmässiga resurser. Genom att undersöka de effekter som företag upplever av IR-arbete, skapas därför en bredare förståelse för hur arbetet bör prioriteras. Med detta som bakgrund är syftet med den här studien att undersöka och analysera vilka effekter svenska tillväxtbolag kan uppleva av strategiskt IR-arbete. Därtill syftar studien till att undersöka och analysera vilka specifika IR-aktiviteter som kan härledas till de upplevda effekterna samt vilka avvikelser som råder mellan upplevda effekter och IR-arbetets avsikter. Strategiskt IR-arbete definieras som det arbete relaterat till investerarrelationer som utförs utöver det lagen kräver av noterade företag. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomförs individuella intervjuer med svenska noterade små och medelstora tillväxtföretag samt IR-rådgivare. Totalt intervjuades åtta noterade företag och tre rådgivare. De upplevda effekter som har identifierats som följd av ett strategiskt IR-arbete består av ökad förståelse, ökat förtroende, ökat intresse och starkare relationer. Ingen koppling mellan specifika aktiviteter och specifika effekter observerades men vissa aktiviteter nämndes som särskilt betydelsefulla, vilka inkluderar investerarträffar, uppdragsanalys samt publicerande av information och förtydligande aktiviteter. De främsta avsikterna med IR-arbetet identifierades som ökad aktiehandel, bredare ägarbas, institutionellt ägande, uppfattas som ett seriöst bolag och rättvis värdering. Resultatet visar på en relativt tydlig överensstämmelse mellan IR-arbetets avsikter och de upplevda effekterna från arbetet. Dock föreligger en viss avvikelse i hur konkret intervjuobjekten resonerar kring IR-arbetets avsikter i förhållande till dess effekter. / For many companies, it is of interest to communicate with several different stakeholders. Especially for less mature companies who are in a growth phase, it can be of great importance to communicate and reach out to as many stakeholders as possible to grow and develop in an efficient manner. A company's communication with its financial stakeholders is usually referred to as Investor Relations (IR), which mainly consists of informing stakeholders about the company's operations and marketing the company towards the capital market. Even if there is a clear purpose to practice IR, it can be difficult to follow up and evaluate whether the IR has achieved the effects that are aimed for. Therefore, many companies lack a clear strategy and target for their IR and it may not at the same time be an activity that has high priority, as a result of limited resources. By examining the effects that companies experience from IR, a broader understanding of how IR should be prioritized, compared to other issues within a company, will be obtained. With this background, the purpose of this study is to investigate and analyze which effects Swedish growth companies can experience from strategic IR. In addition, this study aims to investigate and analyze which effects that can be derived from different IR activities and which deviations that exist between the intentions of IR and the perceived effects. Strategic IR is defined as all work related to IR that exceeds what is legally mandatory for publicly listed companies. To fulfill the purpose of the study, semi-structured individual interviews will be conducted with Swedish listed small and medium-sized growth companies as well as IR advisors. A total of eight listed companies and three advisors were interviewed. The perceived effects that have been identified are increased understanding, increased trust, increased interest, and stronger relationships. No link between specific activities and specific effects has been observed, although certain activities have been mentioned as of especial importance which includes investor meetings, commissioned research, and publication of information and clarifying activities. The main intentions of IR have been identified as increased stock liquidity, broader ownership base, institutional ownership, being perceived as a serious company, and fair valuation. The result shows a relatively distinct connection between the intentions of IR and the perceived effects. However, there is a certain deviation in how explicit the interview subjects reason about the intentions of IR in relation to its effects.