This is a study in how astronomy has been taught and is being taught in Swedish schools from 1905 to this date with an emphasis on the latest 30 years.   It concerns the regulations and methodical recommendations/curricula for Swedish junior high school/Swedish Comprehensive school for the years 1905, 1933, 1955, 1958, 1962, 1969, 1980 and 1994. The matter of integrating astronomy with other subjects and different methodical approaches is also considered. The problem with textbooks written only for one subject when the teacher tries to integrate subjects is emphasised. Physics textbook analysis shows that astronomy teaching has over the years developed, from being based on observations, to become more and more theoretical. It also shows that the amount of practical exercises has been fairly constant in physics textbooks during the seventies end eighties but now in the nineties varies a lot from textbook to textbook. The amount of liberty the textbook gives the pupil in finding knowledge and answers himself in the practical parts of astronomy was at its lowest during the seventies. It is now starting to give more and more freedom to the student, but it is not by any means near the level of freedom the pupil had during the twenties. Finally it shows how some Swedish schools are teaching astronomy in a more practical way and how a teacher can take advantage of modern information technology. Also the benefit from visiting an observatory is exemplified.

IT-marknaden förändras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gäller för en verksamhet, den är dynamisk och förändras hela tiden. En IT-strategi kan hjälpa till att hantera dessa förändringar samt underlätta och förbättra arbetet med IT. Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med IT-strategier bör gå till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjälpa verksamheter som arbetar med IT-strategier. För att svara på studiens problemställning genomfördes därmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet består av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-strategier bör gå till. Det visade sig att litteraturen och praktiken har ungefär samma syn på hur det bör ske, dock kompletterar de varandra en del. Den största skillnaden var att inte alla i praktiken håller med om att det är vitalt att ha en IT-strategi.

Sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation skall fungera som stöd, arbetsverktyg och arbetsunderlag i vårdarbetet. Utvecklingen av informationsteknologi (IT) i vården har inneburit en möjliggörande faktor som har medfört nya arbetssätt, organisationsformer och arbetsprocesser. Utvecklingen och användningen av informationssystem (IS) i vården är det mest centrala informations- och kommunikationsverktyget för sjuksköterskorna i den dagliga patientbehandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskor skaffar sig en utbildning inom IT, vilket innebär kunskap och skicklighet och stödjer dem i deras praktik, administration och forskning. Betydelsen av att sjuksköterskorna innehar en IT-kompetens i vården idag kan inte nog understrykas. Syftet med undersökningen var att hitta olika tillvägagångssätt som gör att sjuksköterskans IT-kompetens kan höjas. Intervjuer och observationer genomfördes för att undersöka problemområdet. Resultatet visade att det är av stor vikt att organisationerna för de olika verksamheterna inom Hälso- och Sjukvården utvecklar en strategi angående sjuksköterskans IT-kompetens för att precisera vilka IT-kunskaper som krävs för att kunna hantera den stora mängden av informationsflöde i vården

In healthcare there is a rapid development towards introducing and implementing a wide range of information technology (IT) to aim for higher quality and more effective care. A common health information system (Cambio Cosmic) has been implemented in Landstinget Kronoberg. Clinical microsystems are the frontline units where staff and pa-tient meet. When the conditions in the microsystems are changed, it is interesting to de-scribe and analyse the consequences. The purpose of this study is to describe how health care staff uses a health information sys-tem and how they experience its functionality in their patient work. Initially, a literature re-view about the use of health information system was undertaken, followed by a qualitative case study based on interviews about how healthcare staff describes their reality. In March 2007 general practitioners, district nurses and practical nurses at the health care center in Markaryd were interviewed. The results were analysed using a modified microsystem the-ory. The analysis showed that the health care staff in Markaryd used Cambio Cosmic for medical record, time planning, cash handling, laboratory examinations and results, and medications. Apart from Cosmic, they used several other information systems IT- or pa-perbased. The staff experienced that Cosmic did support their patient work, but technical deficiencies impeded use. The staff required a more rapid system, integration of systems and more per-sonal adaptations. A common health information system was seen as a strength in the care process. Co-operation between staff and with other caregivers was facilitated and Cosmic contributed to a more efficient work pattern. The patients could receive improved service and information. In general, the staff thought that they had access to the right information for the care of the patient, but improvements were needed for access to information at the right point of time. Cosmic was not used to improve work at the health care center. The staff expressed a positive attitude towards working with and in Cosmic. Based on the re-sult, improvements at both micro- and macrosystems levels are recommended. / Inom sjukvården sker en snabb utveckling med att implementera allt mer informationstek-nik (IT) i syfte att höja kvalitet och effektivitet inom sjukvården. Ett gemensamt vårdin-formationsssystem (Cambio Cosmic) har införts i Landstinget Kronoberg. Den plats i vår-dens frontlinje där patienter och vårdpersonal möts är ett kliniskt microsystem. När förut-sättningarna ändras i ett system är det intressant att analysera och beskriva konsekvenserna. Syftet med denna rapport är att beskriva hur vårdpersonal använder ett IT-baserat vårdin-formationssystem och hur de upplever att det fungerar i patientarbetet. En litteraturstudie gjordes om användning av vårdinformationssystem. En fallstudie med intervjuer användes med en kvalitativ ansats för att samla in data om hur vårdpersonalen beskriver sin verklig-het. I mars 2007 intervjuades distriktsläkare, distriktsköterskor och undersköterskor på vårdcentralen i Markaryd, totalt 6 intervjuer, två av varje kategori. Resultatet analyserades utifrån en modifierad microsystemsteori. Vårdpersonalen i Markaryd använde Cambio Cosmics moduler för vårddokumentation, tidbokning, kassafunktion, provtagning och lä-kemedel. Utöver Cosmic användes även flera andra IT-stöd och papperssystem i patientar-betet. Vårdpersonalen upplever att Cosmic fungerar som stöd i patientarbetet, men att tekniska brister är ett hinder i användningen och de efterfrågade ett snabbare system, systemintegre-ring och mer personliga anpassningar. I vårdprocessen upplevdes tillgången till en lands-tingsgemensam journal som en styrka. Samverkan mellan vårdpersonal och med andra vårdgivare underlättades och Cosmic bidrog till ett effektivare arbetssätt. Patienten kunde ges en förbättrad service och information. Överlag ansåg vårdpersonalen att de hade till-gång till rätt information för patientens vård, men för att ha tillgång till information i rätt tid behövdes förbättringar. Cosmic användes inte i förbättringsarbete på vårdcentralen. Vårdpersonalen på Markaryds vårdcentral gav uttryck för en positiv inställning till arbetet i Cosmic. Utifrån resultatet rekommenderas förbättringar på både micro- och macrosys-temsnivå.

I ett allt mer digitaliserat samhälle ämnar studien undersöka äldres upplevelser och erfarenheter av digitaliserade vardagliga tjänster. Dessa upplevelser och erfarenheter har undersökts med kvalitativa intervjuer som utfördes med hjälp av sex kvinnliga informanter över 70 år. Utsagorna från intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys som metod och kategoriserades till fyra teman som berör uppfattningar, känslor och framtid, upplevda risker med att använda internet och digitaliserade tjänster, inställning till att använda IT och det tveeggade brukandet av IT. Tematiseringarna är grunden till studiens analys vilken bygger på socialgerontologisk teori med inriktning mot disengagemangsteorin. Vidare har analysen utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vars syfte är att synliggöra hur samhälleliga fenomen och konstruktioner skapar normer och uppfattningar om sina medborgare. Läsaren kommer att möta äldre individers tankar om vardag i ett allt mer digitaliserat samhälle där det framkommer en kluvenhet till digitaliseringens för- och nackdelar och hur samhället skulle kunna mildra denna kluvenhet.

Denna studie kartlägger systemvetenskaplig kurslitteratur som används på svenska universitet.Utifrån denna kartläggning har en ordsökning med syfte att ge en indikation på genuspartiskhet itext sedan utförts. Detta har gjorts med hjälp av programvaran Hamlet II, ordlistor medgenuspartiska och genusneutrala ord samt ord för att beteckna generiska personer inom IT. Medhjälp av teorier om design science och metodologi har resultatet slutligen visat att denarbetsprocess som genomsyrat studien kan ses som en återanvändbar metod för att undersökagenuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur.

Det ökade behovet av distansarbete utmanar tidigare organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar ansvariga chefers orientering i att utvärdera och följa upp anställda. Uppsatsen ämnar att undersöka huruvida chefers användning av utvärdering och uppföljning förändrats i samband med ökat distansarbete. Undersökningen ska förhoppningsvis kunna bidra till en ökad förståelse för huruvida chefer i framtiden kan använda sig av utvärdering och uppföljning då de anställda inte befinner sig på en fysisk gemensam plats. Utgångspunkten för undersökningen är att kombinera tidigare teorier gällande informationsteknologi med en utvecklad utformning av utvärdering och uppföljning genom Tight- och Loose Control. Fördjupad kunskap samlades genom intervjuer av fem chefer från olika företag och avdelningar. Resultatet visar på en ökad frekvenstäthet och detaljnivå av kortsiktiga mål samt en ökad flerdimensionell utvärdering och uppföljning vilket indikerar på en utvecklad teoretisk kombination av Tight- och Loose Control i samband med ökat distansarbete.

En stor del utav dagens vårdtagare är äldre personer och majoriteten utav dessa vill kunna bo kvar i det egna hemmet under så lång tid som möjligt. Det som oftast hindrar dem är deras olika behov och funktionshinder som gör att de ständigt är i behov av någon annans hjälp. Detta bidrar till en otrygghet bland de äldre och en minskad livskvalitet i samband med oro och att man inte kan vara självständig på samma vis som förr. Dessutom är hemtjänsten i flera delar av Sverige högt belastad. En kombination av detta gör att resurserna inom vården inte räcker till för att täcka upp de behov som finns bland vårdtagarna. Med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi så kan man effektivisera vården och bidra till en bättre användning av de befintliga resurserna. Detta ska medföra att arbetet underlättas för vårdgivarna och ge en ökad kvalitet inom hemtjänsten. Effekten av digitala lösningar inom vården ska öka självständigheten hos vårdtagarna, öka levnadsstandarden och skapa en större trygghet bland dessa och deras anhöriga. Med hjälp av applikationen Trixxa och Halmstad Intelligent Home så har man utvecklat TICaP, en kommunikationsplattform med implementerade sensorer och funktioner. Med hjälp av TICaP kan vårdgivare, vårdtagare och deras anhöriga kommunicera med varandra, sätta upp olika arbetsuppgifter samt få realtidsinformation om den aktuella vårdtagaren. Med hjälp av denna tjänst så kan man lösa många olika behov som finns bland vårdtagare som är beroende av hemtjänst. Även få en bättre koll på hur läget ligger till för vårdtagaren i hemmet. Man kan direkt få en notis om vårdtagaren behöver hjälp, har tagit sin medicin eller om vad man vill, man bestämmer själv vad notisen ska säga. Detta leder till en ökad trygghet hos vårdtagaren då han eller hon vet med sig att anhöriga och vårdgivare får direkt information samt en ökad trygghet för de anhöriga som enkelt kan ha kolla på vårdtagarens tillstånd via applikationen. / A majority of today's caretakers are older people and most of them want to be able to stay in their own homes for as long as possible. That which usually prevents them is their different needs and disabilities, which means that they are constantly in need of someone else's help. This leads to an insecurity among the elderly and a reduced quality of life in contribution with anxiety and the fact that they cannot be as independent as before. Also, the home healthcare system in Sweden is highly burdened. A combination of these factors makes the resources available to the home healthcare system insufficient to meet the existing needs of the caretakers. With the help from information- and communications technology you can streamline the home healthcare system and contribute to make better use of existing resources. This should make the work more effective for the caregivers and increase the quality of the home healthcare system. The effect of digitalized solutions in home healthcare systems should increase the independence for the caretakers, raise the standard of living and create greater security among them and their relatives. With help of the application Trixxa and Halmstad Intelligent Home, TICaP has been developed, a communications platform with implemented sensors and functions. With the help of TICaP, caregivers, caretakers and their relatives can communicate with each other, set up different tasks and get real-time information about the current caretaker. With the help of this service you can solve many different needs that exist among caretakers who are dependent on the home healthcare system. You can also get a better understanding of how the situation is for the caretaker in their own home. You can immediately get a notification if the caretaker needs help, if the caretaker has taken his medicine, or on what you want basically, you decide for yourself what the notification should say. This leads to an increased sense of security for the caretaker as he or she knows that the relatives and caregivers receive direct information, as well as an increased sense of security for the relatives who easily can oversee the general condition of the caretaker through the application.

Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra med kunskap gällande hur och varför CRM och CRM-verktyg används i verksamhetsprocesser och vilken påverkan de har på måluppfyllnad i försäljningsarbetet. Syftet är även att se hur försäljningen inom en organisation uppnår måluppfyllelse till följd av CRM. Studien är en kvalitativ fallstudie där totalt sju respondenter medverkar. De respondenter som deltog i studien arbetar inom samma organisation, dock besitter respondenterna olika befattningar. Den tidigare forskningen redogör för resonemang och ställningstaganden som finns kring CRM i organisationer. De teorier som används i denna studie valdes då de bidrar med insyn gällande hur organisationers nyttjande av CRM går att värdera. Datainsamlingen som möjliggjorts genom djupintervjuer har tillsammans med teorierna genererat slutsatser gällande den frågeställning som studien använt sig av. Studiens slutsats är att användandet av CRM har påverkat försäljningsprocessen samt kundhanteringsprocessen för de individer som arbetar med försäljning. Vidare har studien även påvisat att CRM-verktyg kan bidra med måluppfyllelse inom försäljningsarbetet genom användandet av CRM:s kontrollmekanismer.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka språksituationen och grammatiken i examensarbeten publicerade vid den informationsteknologiska institutionen vid Uppsala universitet för att möjliggöra en språkdidaktisk kommentar om grammatikundervisning. Den didaktiska kommentaren syftar till att peka på var behov av undervisning finns hos elever och studenter, vilket då vägleder engelsklärare. Dels undersöks hur många examensarbeten som skrivits på engelska mellan åren 2008 och 2015, dels undersöks grammatiska fel som förekommer i ett urval från 14 av uppsatserna. En värdering av felens allvarsgrad görs med stöd från tidigare forskningsundersökningar om modersmålstalares uppfattningar om grammatiska fel.  Som metod används felanalys för att insamla, identifiera, kvantifiera, förklara och värdera felen. Materialet är insamlat från DiVA och samtliga uppsatser är skrivna vid den informationsteknologiska institutionen vid Uppsala universitet. Målspråkets grammatiska normer är vad felen analyseras och värderas utifrån.  Resultatet är att engelska används i högre grad i examensarbeten under 2015, att samtliga uppsatser innehåller grammatiska fel men att frekvensen därav skiljer sig, att de vanligaste grammatiska felen involverar S/V-kongruens, prepositioner och verb, samt att de vanligaste felen som finns i uppsatserna graderas allvarliga av modersmålstalare. Slutsatserna i undersökningen är att språkval på universitetet med fördel kan ses över, men att enkom skriva på svenska inte är lösningen då syftet med engelskan är att sprida undersökningar utanför Sverige. Slutsatserna är även att fel förekommer i samtliga uppsatser trots att de bör vara noggrant genomlästa, samt att de vanligaste felen i uppsatserna är allvarliga fel, vilka kan påverka en läsares uppfattning om uppsatsen och skribenten. Didaktiskt pekar undersökningen på områden inom engelsk grammatik där flest fel görs och där undervisning, både på gymnasienivå och universitetsnivå, kan minska dessa. Formell grammatikundervisning, vilket visat positiva resultat i tidigare studier, skulle kunna minska de fel som förekommer, därmed är studien av vikt för utbildningsvetenskapen och språkdidaktiken.