ABSTRAKT Syftet med undersökningen var att beskriva lärandets förutsättningar på arbetsplatsen utifrån medarbetares perspektiv. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare på ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det är både arbetets innehåll och individuella faktorer som är förutsättningen för ett lärande på arbetsplatsen. Arbetets innehåll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som påverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lära. Dessa faktorer är den egna viljan att lära samt den generella trivseln på arbetsplatsen. En av de viktigaste slutsatserna är att tiden begränsar ett utvecklingsinriktat lärande och påverkar medarbetares självförtroende till att lära. En annan slutsats är att gemensamma mål och kommunikation mellan medarbetare påverkar lärandekulturen på arbetsplatsen. En sista slutsats är att tillsammans med meningsfulla arbetsuppgifter så har även ekonomiska motiv och meningsfulla arbetsuppgifter en betydelse för arbetsmotivationen och viljan att lära.

Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling. Frågorna handlar även om fritidspedagogens roll på fritidshemmet och hur de planerar och skapar förutsättningar för en lärande miljö utifrån bilden. Resultatet visar att bild har en stor del i barnens lärande och utveckling.

Den här undersökningen prövar värdet av ett informellt lärande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lärande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frågeställningen: Vilka processer blir synliga i det informella lärandet, där tonvikten läggs på att vi skapar, snarare än hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare? Den informella lärandemiljön har iscensatts med hjälp av ett förutbestämt ramverk där tyngdpunkten har lagts på skapandet som handling både individuellt och i grupp och där en fokusering på delaktighet varit styrande. Min utgångspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ”frizon” snarare än som något som tillhörde ett visst specifikt ämne med specifika krav på teknik, analys och resultat. Undersökningen har bestått av ett etnografiskt fältarbete som utförts genom en praktisk workshop där pedagogen tillsammans med besökarna på en fritidsgård har skapat ett lapptäcke. Materialet från skapandeprocessen har analyserats utifrån den ryska psykologen Lev Semënovic Vygotskijs teorier om lärandet och fantasin. Resultatet visar att det överenskomna målet att göra ett lapptäcke med bordet som gemensam arbetsplattform och därtill samtalen under arbetets gång har åstadkommit en gruppkänsla. Med fokus på att skapa själv och i grupp avdramatiseras det individuella skapandet. Att sitta runt ett bord samtidigt som man är aktiv och skapar med händerna möjliggör samtal som utvecklar relationen mellan de berörda och kan öppna upp för samtal av mer allvarsam karaktär. Det förutbestämda ramverket i kombination med den etnografiska undersökningen har resulterat i att pedagogens roll mer blir att lyssna och inspirera än att styra och bedöma. I det informella lärandet är det svårt att få en ”rättvis” fördelning av pedagogens uppmärksamhet eftersom betoningen på det kollektiva och samtalet ger dem redan socialt kompetenta ett visst försprång. Resultatet ställs också ut på konst- och designhögskolan Konstfack i form av ett lapptäcke där det individuella blir det kollektiva. Lapptäcket bär spår av de processer som blivit synliga runt det gemensamma arbetsbordet: samtalen, identiteterna och de personliga uttrycken. Rutorna är besläktade med varandra styrda i sin storlek men fria i sitt uttryck där någons idé befruktat en annans, som skapar en gemensam helhet - en symbol för gruppen. Lapptäcket tillsammans med uppsatsen besvarar undersökningens frågeställning. / BI

The purpose of this study is to find out what children think they learn of taking part in activities organized by the school. I started my study by summarize three essays about informal learning. The results are based on three interviews of totally six children in the age of nine at a school in Stockholm. I interviewed the children using a semi structured method and asked them what activities they prefer to do after school and what they think they learn there, and from their friends. The results emanating from essays which were investigating similar topic.

<p> </p><p>I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare. För elevernas del lyfter lärarna fram att det främst fungerar som intresseväckare och kunskapsförmedlare och för lärarnas del främst genom att det bidrar till deras ämneskompetens. Till detta kommer att de goda förutsättningar för lärande av naturvetenskap, som eleverna uppnår som en följd av besöket, inte engageras fullt ut i det uppföljande arbetet i skolan. I detta arbete indikeras därför en utvecklingspotential och dess implikationer diskuteras. En aspekt är lärares möjlighet att, tillsammans med personalen, planera besöket så att läraren på bästa sätt kan organisera och följa upp. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå informella lärandemiljöers betydelse för skolans möjlighet att skapa relevanta undervisningsmiljöer för eleverna. Detta arbete visar klara tecken på att science-center skulle kunna ha en ökad sådan betydelse.</p><p> </p>

<p>Syftet med studien var att se hur lärande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn på lärande, som hör samman med att projektets resultat används i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus låg på respondenternas upplevelser och deras egen syn på det inträffade. Projektet som undersöktes var Lärande väntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar län och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex. projektdeltagande), men att projekt av denna typ tillför positiva effekter för dem som deltar i form av informellt lärande. Studien visar att det informella lärandet inte uppfattas och uppskattas på samma sätt som det formella lärandet gör. Vi konstaterar också att det inte fanns någon skarp gräns mellan det formella, icke formella och informella lärandet som skedde i verksamheterna. Genom att synliggöra det informella lärandet i projekt kan det göras mer positivt att delta och mer accepterat för de som inte deltar.</p>

Syftet med studien var att se hur lärande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn på lärande, som hör samman med att projektets resultat används i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus låg på respondenternas upplevelser och deras egen syn på det inträffade. Projektet som undersöktes var Lärande väntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar län och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex. projektdeltagande), men att projekt av denna typ tillför positiva effekter för dem som deltar i form av informellt lärande. Studien visar att det informella lärandet inte uppfattas och uppskattas på samma sätt som det formella lärandet gör. Vi konstaterar också att det inte fanns någon skarp gräns mellan det formella, icke formella och informella lärandet som skedde i verksamheterna. Genom att synliggöra det informella lärandet i projekt kan det göras mer positivt att delta och mer accepterat för de som inte deltar.

Syftet med denna studie har varit att försöka nå fördjupad kunskap om hur fritidspedagoger uttrycker att de arbetar med och hanterar elevernas upplevelser och erfarenheter av dataspel samt om hur fritidspedagoger ser på användningen av IKT i fritidshemmet. Inledningsvis skickades en kvalitativ enkät till alla anställda fritidspedagoger i en kommun. 103 av 246 kontaktade fritidspedagoger svarade. Enkäten kompletterades med intervjuer av fyra respondenter. Studien visar att fritidshemmet är en arena där fritidspedagoger samtalar med eleverna om deras upplevelser och erfarenheter av dataspel. Det framkommer även att fritidspedagogers åsikter om elevernas användning av IKT påverkar i vilken grad IKT- verksamhet förekommer på fritidshemmet. En slutsats som dras av studien är att användandet av IKT-på fritidshem skiljer sig åt på grund av olika förutsättningar och fritidspedagogers personliga åsikter om IKT. En fritidspedagog som är intresserad av IKT tenderar att låta IKT ingå i verksamheten medan en fritidspedagog som är mer negativt inställd tenderar att inte låta eleverna tillämpa och använda sig av IKT inom fritidshemmet.

Litteraturstudien tar sin utgångspunkt i användandet av lärandemiljöer utanför klassrummet. Två begrepp bearbetas: ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´. Denna litteraturstudie avser att jämföra fyra centrala studier inom de båda ovan nämnda begreppen för att sammanställa och analysera vad de behandlar. Likheter och skillnader i användningen av de båda begreppen lyfts fram. Förutom detta komparativa syfte är syftet också att redogöra för huruvida skolor kan använda dessa båda perspektiv i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans senare årskurser.   I den första delen av analysen som behandlar studiens komparativa syfte framgår att det främst är likheter mellan de båda begreppen som återfinns, som exempelvis att de berör både de kognitiva och affektiva dimensionerna samt vikten av att ta tillvara på elevers erfarenheter. De båda begreppens innebörder är breda och innefattas bland annat av att förlägga undervisning utanför klassrummet men också att ta in omgivningen i klassrummet. I den andra delen av analysen som behandlar tillämpningar av de båda perspektiven framkommer att ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ med fördel kan användas i grundskolans senare årskurser då användandet bland annat visat sig ge positiva effekter på elevers motivation och intresse samt att naturvetenskapen blir mer autentisk för eleverna.  Flera av studierna använder sig av ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ för att belysa miljö- och hållbarhetsfrågor.   Fem kategorier som berörs av ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ urskiljs i denna uppsats: elevers lärande, hälsoaspekter, arbetssätt, elevers roller och elevers erfarenheter.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring medarbetarnas uppfattningar om lärmöjligheter i samband med en organisationsförändring. För att fånga deras uppfattningar formulerades två forskningsfrågor; Vad upplever medarbetare främjar och hindrar lärande i samband med en organisationsförändring? och Vilka påverkansmöjligheter anser medarbetaren att det finns för det egna lärandet i samband med en organisationsförändring? Studien utgick från en kvalitativ metodansats och empirin hämtades från nio stycken semistrukturerade intervjuer med slumpmässigt utvalda medarbetare från samma avdelning på en svensk myndighet. Empirin analyserades med hjälp av tematisk analys och tolkades utifrån formellt och informellt lärande samt utifrån Nielsen och Simonsens Abildgaards (2013) påverkansmekanismer. Resultatet visade på att det fanns färre aspekter som främjar medarbetarnas lärande. Ett exempel på detta var att det, efter införandet av ett nytt kontorslandskap, uppstod en större känsla av samarbete mellan fler kollegor än innan. Däremot framkom desto fler aspekter som hindrar medarbetarna i deras lärande. Exempelvis upplevde medarbetarna att det inte fanns tillräckligt med stöd eller information från cheferna samt att medarbetarna inte hade mycket inflytande i besluts- och förändringsprocessen. Det fanns en gemensam tanke att medarbetarna kunde påverka små saker såsom inredning och färgval medan de upplevde mindre påverkansmöjligheter på större beslut såsom utbildningsinnehåll och beslut gällande förändringsprocessen i implementeringsfasen.