I detta examensarbete redovisas och diskuteras en intervjustudie med vårdnadshavare angående lärandet som sker på fritidshemmet. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavarnas uppfattning av fritidshemmet, vad de tror att fritidshemmet har för uppdrag, vad och hur barnen lär sig på fritidshemmet och om vårdnadshavarna anser sig se skillnad på lärandet mellan skolan och fritidshemmet. Vi har genomfört åtta intervjuer med vårdnadshavare från olika delar av en kommun i norra delen av Sverige. Intervjuerna har genomförts i form av kvalitativa intervjuer och de svar vi har fått ligger till grund för vårt resultat. Resultatet av studien visar att vårdnadshavarna upplever att barnen lär sig många olika saker på fritidshemmet, som den sociala läran och vardagslärande samt att lärandet sker i stor variation. Informanterna i studien beskriver att det ser en skillnad mellan lärande i skola och på fritidshemmet. De menar att på fritidshemmet lär sig barnen på sina egna villkor, informellt lärande och under skoltid sker mer formellt lärande.

Det är viktigt hur kontorsmiljöer utformas så att de kan skapa förutsättningar för lärande, välbefinnande och hälsa på arbetsplatsen. Syftet med aktivitetsbaserade kontor (ABkontor) är att ge de anställda möjligheten att välja den kontorsplats som bäst lämpar sig för den uppgift som ska utföras. Det innebär att ingen har en egen plats att gå till. Även om den här kontorstypen blir alltmer populär finns det begränsat med forskning som undersökt vilken effekt ABkontor har på kommunikation, stöd, hälsa och välbefinnande, särskilt ur ett lärandeperspektiv. Syftet med den här studien var att undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor i hur de skattar hälsa, välbefinnande och hur nöjda de är med olika förutsättningar för informellt lärande i ABkontor, samt om det finns ett samband mellan förutsättningar för informellt lärande på arbetsplatsen och upplevd hälsa och välbefinnande. Ett frågeformulär skickades ut till 174 arbetare på ett av Trafikverkets kontor och svarsfrekvensen var 53 %. Analyserna visar att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor i hur tillfredsställda de är med de olika förutsättningarna, generellt så skattades tillfredställelse högt. Ett signifikant samband hittades mellan informellt lärande och välbefinnande men inte mellan informellt lärande och hälsa. Vidare forskning behövs för att undersöka om informellt lärande faktiskt äger rum i ABkontor genom att undersöka en större population och en större variation av ABkontor för att reda ut den kausala relationen mellan informellt lärande och välbefinnande. / It is important how office environments get designed so they can promote conditions for learning, well-being and health in the workplace. The purpose of an activity-based office (ABW) is to give the employees a possibility to choose the workplace best suited for the task at hand, implying that no one has their own private office to go to. Although this office environment gets increasingly popular, there is a lack of research demonstrating the effects of ABW:s on communication, collegial support, health and wellbeing, especially from a learning perspective. The aim of this study was to investigate differences in how satisfied women and men are in an ABW with the conditions for informal learning, such as work-related information exchange, cooperation and social support and test whether it is a relation between informal learning at work and self-rated wellbeing and health. A questionnaire was sent out to 174 employees working at the Swedish Transport Administration and the response rate was 53 %. The analyses showed that there is no significant difference between men and women in how satisfied they are with the conditions for informal learning in the ABW, overall both genders gave high ratings on satisfaction. A significant relationship was found between informal learning and well-being but not between informal learning and health. Further research is needed to investigate whether informal learning actually takes place in the activity-based office, using a bigger sample and variety of ABW:s, to clear out if the relation between informal learning and well-being is causal.

Studien syftade till att undersöka vilka uppfattningar pedagoger på öppna förskolor har om hur de arbetar med föräldraskapsstöd. Vidare syftade studien till att ta reda på hur öppna förskolans pedagoger upplever att verksamheten kan utvecklas. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta olika pedagoger verksamma på lika många öppna förskolor. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Studien visade att öppna förskolor erbjuder en mängd olika strukturerade och ostrukturerade aktiviteter. Det är viktigt att göra verksamheten tillgänglig för målgruppen samt att göra föräldrar delaktiga i verksamheten och att låta dem ha inflytande i utformningen av öppna förskolans verksamhet. Därutöver visade studien på att det informella lärandet som sker i social form är väldigt viktigt och måste få ta plats. Således bör inte alla aktiviteter vara strukturerade. Det framkom även att det föreligger ett behov av en ökad samverkan med andra aktörer

This study focuses on historical reenactment, and the informal learning that takes place within that subculture. Through observations during events, and informal semi-structured interviews I have tried to identify some of the aspects that contribute to the motivation to learn that is prominent within the historical reenactment community. Why do people choose to learn things that they do not have to? What can I learn from that, and use to improve my own teaching? The study finds that some of the key facors for the motivation to learn is: having a social context that gives feedback and encouragement, beeing able to get practical use out of the knowledge you try to obtain, feeling satisfied with your own work, and having an enthusiastic teacher who can capture your curiosity.   The study also includes photographic works that aim to show some of the informal learning that takes place within the historical reenactment community. The purpose is also to initiate thoughts and discussions concerning informal learning and learning processes in general. Along with the photographs there are sounds taken from the interviews made during the study. The people heard give their perspective on the motivation to learn. Both photographs and sound were displayed in the Vårutställning at Konstfack.   Lastly I put forward some suggestions as to how teaching might be improved in order to help students feel more motivated to learn.

In the current fast paced and competitive environment organizations are existing in, it is crucial so be innovative and creative. This empirical research addresses how organizations can stimulate creativity and innovation by understanding underlying factors and mechanisms. The research sample consisted of seven open interviews from seven different firms which could be described as creative. In analysis of the empirical material a model called meaning concentration have been used. Results have been analysed with support of sociocultural theory. The findings suggest that time, a structured process, gaining new perspectives and experiences by constant input and an open communication are keys to support innovation. The study also indicates that creative organizations uses informal learning systematically as a strategy in projects and developing the co-workers craftsmanship. Informal learning is used to gain knowledge about customers, social arenas and the surrounding world. New perspectives are considered to be crucial in creating innovation. The underlying factors of creative processes found in the empirical material are being discussed and how it connects to a social context and group dynamics. / I en föränderlig och konkurrensutsatt värld är det essentiellt att organisationer utvecklas. Den här studien syftade till att utforska hur organisationer kan stimulera kreativa processer och innovation, genom att förstå dess underliggande faktorer. Det insamlade materialet bestod av sju öppna intervjuer från sju olika kreativa organisationer. Empirin analyserades med hjälp av meningskoncentrering och ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att kreativa organisationer använder sig av informellt lärande som en medveten strategi i syfte att tillägna sig nya kunskaper. De nya kunskaperna om kunder, sociala arenor och omvärlden anses av organisationerna avgörande för att lyckas skapa kreativa produkter. Organisationerna skapade avsiktligt situationer och möten där delandet av nya perspektiv och associationer ledde till ny kunskap genom diskussioner och intryck. Organisationer är enligt resultatet beroende av att inhämta nya perspektiv och kunskaper för att lyckas med innovationsprocesser. De underliggande faktorerna i de kreativa processerna diskuteras med koppling till den sociala kontext organisationerna verkar inom.

Syftet med studien är att undersöka hur lärandet framgår inom lageryrket. Fokus är på lagerarbetares egna erfarenheter och hur de själva beskriver att de utvecklade sitt yrkeskunnande och sin kompetens, samt undersöka vilket stöd de hade av den formella introduktionen som arbetsgivaren tillgodosåg, såväl som den informella, av sina kollegor. Denna uppsats ämnar att behandla lärandet inom lageryrket. En kvalitativ metod har använts, där det empiriska materialet samlats genom semistrukturerade intervjuer. Fokus i studien är på informellt, formelllt, utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. Begreppen har tillämpats i studien genom att sättas i relation till lagerarbetares erfarenheter av hur de blivit kompetenta lagerarbetare.  Resultatet visar att trots kort formell introduktion lyckas lagerarbetare lära sig arbetsuppgifterna, det är dock det informella lärandet som är mest utmärkande på arbetsplatsen. Lageryrket kräver inte några speciella förkunskaper. Anställda på företaget lär sig genom att göra. Det utvecklingsinriktade och anpassningsinriktade lärandet tillämpas i studien genom att kopplas ihop med dels hur medarbetarna utvecklar sin kompetens men även hur fria personalen är på arbetsplatsen. Gemenskapen och stödet av kollegorna är betydelsefullt för att utveckla sin yrkeskompetens och trygghet på arbetsplatsen. Avslutningsvis sammanfattas studien med en motiverande förklaring att studien är av pedagogisk relevans då det framgår att lärande på arbetsplatsen är avgörande för att bidra till en ökad kompetensutveckling. Studien bidrar med ett sätt att se på lärande på arbetsplatsen i och med kopplingen mellan olika teorier och tidigare forskning, inom lågstatusyrken. Det skulle vara intressant att studera liknande område utifrån ett genusperspektiv eller chefsperspektiv.

<p>Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanställda upplever det informella lärandet på arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som är verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och är starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lärande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet återfinns att den utökade kunskap som hämtas från kollegor, leverantörer och kunder även leder till att individens yrkesstolthet och självkänsla stärks.</p>

Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanställda upplever det informella lärandet på arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som är verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och är starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lärande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet återfinns att den utökade kunskap som hämtas från kollegor, leverantörer och kunder även leder till att individens yrkesstolthet och självkänsla stärks.

The aim of this thesis was to investigate how teachers in school and in leisure time center look at informal and formal learning. Informal learning is often associated with leisure-time while formal learning is generally linked to school. My questions also deal with the teachers’ view of each other’s activities from a learning perspective and visibility of informal learning. I have made an empirical study with qualitative, semi-structured interviews with three class teachers and three leisure teachers. The results of the study show that the informal learning in leisure time center is generally not perceived as learning. Concepts such as knowledge, learning, and teachers are associated with the school and formal learning. The study also shows that it is necessary for teachers to visualize informal learning.

Aim of this work was to determine teachers' ideas about how to encourage lifelong learning in primary school in year 3, so that students can continue learning throughout life. To get answers to my purpose, I used the following questions: What are the teachers' perceptions of the concept of lifelong learning? What are the main aspects teachers emerged as important in education, to encourage students to lifelong learning? Is there potential barriers to teachers for the promotion by the term of lifelong learning? The method used, is qualitative interviews and as a starting point I used the hermeneutic approach. Theoretical part included Ziehes modernity theory of learning and Vygotsky socio-cultural perspective. The results revealed that lifelong learning is interpreted on the basis of active teachers in many varied ways. Teachers' perceptions of the concept of lifelong learning have been very varied. The most of the teachers pointed out is that the term is about as a student has an understanding of what you do, that learning should be seen as something that goes on all the time throughout life and that desire and curiosity is close to the concept. The similarity between the teachers’ responses suggests that it is important that the student has confidence in his own abilities, and develop strategies for their future learning will live on. The key skills teachers highlights, concerns that the student be able to discuss, analyze, search various sources and be critical. Teachers have also shown that there are some obstacles in the promotion of lifelong learning. The biggest challenge is the lack of time, extensive knowledge requirement, and large groups of students. According to the teachers, the weak students who are the biggest losers, because there is not enough time to support the students.