I detta examensarbete har vi undersökt en fritidshemsverksamhet som tagit ett steg in i den schemalagda skoldagen. Skolan vi utfört studien på bedriver en sådan verksamhet. I arbetet benämner vi verksamheten som fritidshemslektion. Fritidshemslektionen är en lektion under skoltid som genomförs av fritidshemspersonal med en fritidspedagogisk ansats. Det vi har försökt synliggöra i examensarbetet är vilket lärande som sker i denna verksamhet och vilken slags kunskap som träder fram.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex individuella intervjuer med fritidshemspersonal på skolan som bedriver fritidshemslektioner. Vi har med hjälp av begrepp som informellt och formellt lärande samt olika kunskapstraditioner försökt synliggöra olika aspekter av denna verksamhet.Det framgår i vårt resultat att det sker ett socialt lärande på fritidshemslektionerna. Detta sociala lärande uppfattas av fritidshemspersonalen bestå av formellt lärande i relation till traditionell fritidshemsverksamhet. Däremot uppfattas fritidshemslektionen som informell i relation till den ordinarie skolans verksamhet. Vi har funnit att fritidshemslektionen därför placerar sig någonstans mitt emellan en traditionell fritidshemsverksamhet och skolans mer formella undervisning.

Det här arbetet handlar om lek och lärande under fritidsverksamhet. Huvudsyftet meddenna undersökning är att undersöka fritidshemspedagogers syn på lek. Jag ville ocksålyfta fram vad leken kan anses ha för funktion inom fritidshemmet. Använder sig pedagogernaav leken som ett verktyg för elevernas utveckling och lärande? Anser pedagogernaatt leken kan ha ett värde i fritidsverksamheten? Studien innehåller social inlärningsteori,begreppsförklaringar och tidigare forskning som finns till grund för att analyseradet empiriska material jag samlat för att kunna undersöka hur pedagogerna ser pålek. För att samla empirin till examensarbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuermed pedagoger som har aktiv tjänst inom fritidshemsverksamhet, informanterna har olikautbildningsnivåer och erfarenheter. Resultatet visar att pedagogerna har en positivsyn på elevernas lek i fritidshemmet och att pedagogerna anser att leken påverkar elevernapositivt vad gäller elevernas utveckling och lärande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om och i så fall hur fritidspedagoger/grundlärare mot fritidshem arbetar med det kompletterande uppdraget. Studien grundar sig utifrån en av skolinspektionens kvalitetsgranskningar som pekar på att ett flertal fritidshem har en stor potential att höja kvalitén på sin undervisning och därigenom stimulera elevernas utveckling och lärande. De genomgående frågeställningarna i examensarbetet är: Vad anser lärare i fritidshem att det kompletterande uppdraget innebär? Hur anser lärare i fritidshem att de genom sin undervisning och sina arbetssätt kompletterar skolan för elevernas utveckling och lärande? Hur beskriver lärare i fritidshem sina hinder för att utföra det kompletterande uppdraget? En tidigare studie som detta examensarbete lutar sig på är Persellis och Hörnells (2019) studie om förståelsen bakom det kompletterande uppdraget som visar på skilda uppfattningar om uppdragets innebörd och arbetssätt. Denna studie är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Empirin har analyserats i relation till John Deweys syn på skola och lärande samt med hjälp av begreppen formellt och informellt lärande. Resultatet visar att uppdraget innebär att komplettera skolans undervisning genom att erbjuda det skolan har och det den saknar, samtidigt som det sker ett samspel mellan elevernas utbildning och erfarenheter. Tematisk, upplevelsebaserad, situationsstyrd, och luststyrd undervisning är några av de arbetssätt som informanterna beskriver som tillvägagångssätt för det kompletterande uppdraget. Lärarna i fritidshem beskriver brist på samverkan och integration mellan skolan och fritidshem som hinder för deras möjlighet att komplettera skolan särskilt under skoltid. Det vi har kommit fram till är att fritidshemmen kompletterar skolans teoretiska och ofta abstrakta kunskap med praktiska arbetssätt för att bidra till att konkretisera och ge mening med kunskaper i verkliga situationer.

Studien undersöker informella lärmiljöers betydelse genom att en gymnasieklass med 16 deltagande elever får möta tre narrativ kring övernaturliga fenomen, och sedan delge en egen upplevd eller hörd berättelse. Eleverna tilldelas ett verktyg för att ställa frågor kring existentiell kontext, och dessa frågor jämförs sedan för att undersöka lärmiljöernas betydelse. Undersökningen testar och utmanar vad religionskunskapen kan innehålla för ämnesstoff genom att pröva ett tematiskt lektionsupplägg kring övernaturliga upplevelser, samt genom att undersöka innehållet i elevernas narrativ. Lektionsupplägget består framförallt av en kvalitativ fallstudie som genomförs online via plattformen Zoom, men fallstudien innehåller även kompletterande kvantitativa frågor. Materialet har bearbetats kvalitativt (men med några kvantitativa inslag) utifrån en narrativanalys och en innehållsanalys. Resultatet har sedan analyserats genom bland annat narrativ teori, pragmatismen och socialisationsteorier. Resultat och analys visar att eleverna delade 21 olika narrativ som behandlade ett flertal områden av övernaturliga upplevelser, vilket kan bidra till undervisningsstoff och till insyn i elevernas plausibilitetsstrukturer. Majoriteten av berättelserna hämtades från elevernas primära socialisationsgrupper, och de flesta var självupplevda. Både temafrågorna som skapades i formell miljö och frågorna i mötet med elevernas egna narrativ tenderade att inkludera vad som existerar, snarare om varför eller hur det existerar. Vid jämförelse med tidigare forskning så liknar resultaten varandra kring: döden som ett vanligt förekommande tema samt betydelsen av primära socialisationsprocesser för eleverna.Innehållet i elevernas narrativ synliggör nytt undervisningsstoff som lärare kan använda sig av i religionskunskapsundervisningen, vilket kan inkludera narrativ identitet och potential till främjande arbete kring ökad tolerans för andra människors religiositet.

Denna studie handlar om pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning. Den handlar också om vad som stödjer handledare inom ramen för deras organisation, samt om vilka effekter detta stöd får för handledarnas utvecklande av pedagogisk skicklighet. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio doktorandhandledare inom vårdvetenskap intervjuats. Aktör-nätverksteori står som teoretisk referensram och har även använts i analysen tillsammans med tematisk analys. I resultatets första del beskrivs pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning utifrån fyra teman: ”Att stödja processen mot självständighet”; ”Att skapa en vårdande relation”; ”Att kombinera kunskaper och färdigheter”; samt ”Att vara flexibel i mötet med unik doktorand”. I resultatets andra del framkommer de aktörer respondenterna tog upp som ett stöd för att utveckla pedagogisk skicklighet, vilka är både formella och informella initiativ. Resultatet beskriver hur de olika stöden är lagt upp enligt studiens respondenter, samt vilka effekter de anser detta får på deras pedagogiska skicklighet.

Under Covid-19-pandemin tvingades många arbetsplatser övergå från det fysiska kontorsarbetet till distansarbete, och när pandemin började avta hade synen på kontorsarbete förändrats. Den hybrida arbetsformen introducerades på många arbetsplatser där kontorsarbetet kom att fördelas mellandistansarbete och det fysiska kontoret. Lärande på arbetsplatsen är en stor del av många vuxnas vardag och sker i sociala sammanhang. Arbetsplatslärande inkluderar både formella och informella komponenter, och informellt lärande på en hybrid arbetsplats har legat i fokus i denna fallstudie. Studien har haft ett hermeneutiskt perspektiv där kunskap utvecklats genom att tolka medarbetarupplevelser vid en myndighet. Dessa upplevelser som framkom i semi-strukturerade intervjuer analyserades med tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman rörande upplevelser av lärande och samarbete på en hybrid arbetsplats. Resultaten visade att respondenterna över lagupplevde sig vara mer självständiga och drivna i sitt lärande än tidigare. Det hybrida arbetssättet upplevdes ha bidragit till ett mångsidigt lärande på kontoret, där samarbetet var mer gränsöverskridande mellan avdelningar och enheter än innan. Däremot upplevdes vissa brister ikommunikationen och ett visst utanförskap vid hemarbete hos några respondenter. Avslutningsvis kan det konstateras att myndigheten arbetat enligt det hybrida arbetssättet under för kort tid för att kunna göra en mer djupgående analys av det informella lärandet vid den hybrida arbetsplatsen. / During the Covid-19 pandemic, many workplaces were forced to change from physical office work to teleworking, and when the pandemic began to subside attitudes toward office work had changed. The hybrid form of work was introduced in many workplaces with office work distributed between telework and the physical office. Learning in the workplace is a major part of many adults' everyday lives and takes place in social contexts. Workplace learning includes both formal and informal components, and informal learning in a hybrid workplace has been the focus of this case study. The study has had a hermeneutic perspective where knowledge has been developed by interpreting the experiences of public authority employees. The experiences that emerged from semi-structured interviews were analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes concerning experiences of learning and collaboration in a hybrid workplace. The results showed that the respondents generally felt more independent and were more motivated regarding their learning than previously. The hybrid approach was perceived to have contributed to more diverse learning in the office, with more collaboration between departments and units than before. By contrast, some respondents experienced some shortcomings in communication and a certain degree of exclusion when working from home. In conclusion, it can be stated that the authority had not worked according to the hybrid way of working long enough to be able to carry out a more in-depth analysis of informal learning at the hybrid workplace. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Det problem som ligger till grund för detta arbete är att det enligt lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gällande kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen på Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen enligt Lärarnas Riksförbund. Syftet är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande. Vidare är våra frågeställningar: Vilket lärande talar studie- och yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete? På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet? Det framkom att studie- ochyrkesvägledare både tillämpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande. Det utvecklingsinriktade lärandet ger upphov till att anamma kunskaper så att de kan nyttjas fullt ut i det dagliga arbetet medan det anpassningsinriktade lärandet utmärks av reproduktiva aktiviteter. När aktiviteter skulle genomföras var proxy-agens (kontroll och verkan genom andra enskilda individer) det lättaste sättet att nyttja kontakter. Aktiviteter som tillämpades genom individuell och kollektiv agens (kontroll och verkan genom sig själv respektive genom sociala grupper) var det mest tids- och resurskrävande oavsett hur pass effektiva de i sig var för det livslånga lärandet. De olika agensnivåerna tenderade att vävas samman. Informanters inställning till lärande kunde vara förlagd på individuell agensnivå, medan de samtidigt nyttjade andra individer och nätverk för att främja sitt livslånga lärande. Inställningen till livslångt lärande utifrån individuell agens skapade i högre grad stress. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvägledare på grundskolor i Malmö stad.

Syftet med studien är att undersöka reflektionens inverkan på arbetsplatslärande. Den tidigare forskningen visar att reflektionen har en positiv effekt på minnet och således även på lärandet, vare sig det handlar om skolväsendet, informellt lärande eller lärande på arbetsplatsen. Datan som analyserats togs fram genom semi-strukturerade intervjuer med sex informanter från helt skilda yrken och arbetsplatser. Intervjuerna hade som utgångspunkt hur förutsättningarna ser ut för lärandet i sin allmänhet i deras respektive yrken, för att sedan övergå till att handla om hur respondenterna uppfattar reflektion och hur det skulle kunna påverka deras dagliga arbetsliv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån två teoretiska perspektiv som dels berör individuellt lärande och reflektion, men också organisatoriskt lärande. Resultatet från studien indikerar att trots möjligheten till en flexibel och lärande organisation, upplever medarbetare att den tid som skulle behövas till den egna och gruppens reflektion inte finns. Istället för att göra utrymme för utvärdering som skulle kunna gynna organisationen your ett längre perspektiv, så fokuseras tiden till produktion och arbete. Studien indikerar också att inställningen hos medarbetare generellt är positiv till reflektion och att de själva upplever det vara ett verktyg för lärande på arbetsplatsen. / The aim of this study was to investigate how reflection could impact workplace learning. Previous studies have shown that reflection has had a positive effect on memory, and therefore also on learning, whether it may be in schools, informal learning or workplace learning. The data that was analyzedwas extracted from semi-structured interviews with six informants from completely different professions and workplaces. The starting point of the interviews was investigating how the prerequisites were for workplace learning, and transferred into questions about the informants view of reflection and how it may affect their daily working life. The gathered material has been analyzed through two theoretical perspectives that partly involve the individual person's learning and reflection, but also the organizational learning. The results indicate that despite the possibility of a flexible and learning organization, coworkers experience that the time necessary for their own and the group’s reflection does not exist. Instead of making space for evaluation that could benefit the organization in the long run, their time is focused upon production of labour. The study also indicates that the coworkers’ attitude toward reflection is positive, and that they in their experience feel that it could be a tool for workplace learning.

Examensarbetets syfte är att med utgångspunkt i sociokulturella teorier och teorier om informellt lärande få en fördjupad kunskap kring informellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Frågeställningarna är: vad är och hur sker informellt lärande, enligt fritidspedagogerna, i fritidshemmets verksamhet? Och hur ter sig det informella lärandet i fritidshemmet med utgångspunkt i sociokulturella teorier? De sociokulturella teorier som använts kommer ifrån Roger Säljös tolkningar och begrepp. Metoderna som använts är intervjuer och observationer. Intervjuerna har använts för att besvara första frågan i frågeställningen och har genomförts individuellt med två fritidspedagoger och i par med två fritidspedagoger. Observationerna besvarar andra frågan och genomfördes på tre fritidshem där situationer för informellt lärande har studerats. Det samlade resultatet av observationerna och intervjuerna är, generellt sett, att informellt lärande på fritidshemmen främst sker i barnens samspel med varandra, i deras communities of practice.

Huvudsyftet med vår studie har varit att belysa hur lärandet ser ut på fritidshemmet. Hur barnen lär sig snarare än vad de lär sig. Med utgångspunkt i vad vi antagit om lärande på fritidshem har vi genomfört en kvalitativ studie på två skolor där vi intervjuat fritidshemslärare, barn och rektorer kring begreppet lärande i förhållande till verksamheten och styrdokumenten. Studien innefattade även en deltagande och en icke deltagande observation av två fritidshem. Utöver att belysa hur lärandet ser ut i verksamheten har vi ställt begreppet lärande i relation till de rådande styrdokumenten och jämfört de olika aktörernas svar.Under arbetets gång har det visat sig att samtliga aktörer är relativt överens om hur lärandet på fritidshem ser ut. Lärandet grundar sig i det sociala samspelet, såväl barn emellan som barn och fritidshemslärare emellan. Genom aktiviteter som sker på fritidshemmet ges barmen möjligheter till lärande. Det centrala för lärandet på fritidshem är dock det sociala samspelet. Genom studien har vi också upptäckt att barn är duktiga på att se någonting de lärt sig oavsett vilken aktivitet vi pratat om. Såväl barn som fritidshemslärare och rektorer talar alla om demokrati, värdegrund, inflytande och delaktighet, något som också står i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet varav de två första kapitlen gäller fritidshemmet.