Teknikämnet i grundskolans senare år är ett ämne som möter många problem. Ämnet har i sitt innehåll och syfte förändrats en hel del i och med de olika skolreformerna och idag (2018) saknar över hälften av de verksamma lärarna ämnesbehörighet. Det finns behov av att underlätta för dessa obehöriga lärare och hjälpa dem att lättare planera tekniklektioner för att därmed underlätta elevernas lärande. Med utgångspunkten att en viktig aspekt för lärande är att kunna knyta an vardagskunskaper till akademiska kunskaper, ämnade denna undersökning att analysera vilken teknikdiskurs högstadieelever kan få utanför skolan. Denna teknikdiskurs jämfördes sedan med de teknikdiskurser som finns i skolans värld, med syftet att kunskap om teknikdiskurser utanför skolans värld kan stötta lärares planering av teknikämnet. För att ta reda på var elever möter teknikdiskurser under sin fritid, använde sig denna undersökning av videodelningsplattformen Youtube. I stort sett alla svenska ungdomar mellan 12-15 år använder Youtube, och 86 % av dem använder den varje dag. Vid olika svenska prisutdelningar vann den svenska Youtubern och Influencern Therese Lindgren titlar som Årets Youtuber och Barnens favoritvloggar. Även Therese Lindgrens Youtubeserie, ”Therese testar teknik”, vann pris som årets serie. Detta pekar mot att Therese Lindgren och hennes serie ”Therese testar teknik”, är populär bland ungdomar och kan påverka deras syn på teknik. Ett urval av avsnitten av serien ”Therese testar teknik” valdes ut för analys för att ta reda på vilken teknikdiskurs som fanns representerade i dessa videor och hur de förhöll sig gentemot den diskurs som finns i skolans värld. Resultatet visade att videorna presenterade teknik på ett jämförbart sätt med skolan. Videorna motsatte sig inte skolans bild av teknik, men diskurserna hade olika fokus. Teknik i videorna representerades som artefakter och system av artefakter som användes i en aktivitet för att lösa ett problem eller en uppgift, som påverkades av naturvetenskap och påverkade samhället. Förutom de diskurser som kunde jämföras med skolan, förmedlar videorna även känslor kring teknik, genom Thereses icke-verbala handlingar. Therese förmedlar teknik som roligt, spännande och exalterande, något som kan påverka ungdomars egna inställningar till teknikämnet. / Technology as a subject in Swedish high schools faces many problems. The subjects purpose and content has gone through significant changes over the years, and today (2018) less than half of all active teachers possess the right qualifications. There is therefore a need to aid these teachers in planning and executing their classes, to ensure a quality education for our pupils. With the assumption that a big part of learning is to be able to connect knowledge gathered outside of school to the academic knowledge acquired in school, the purpose of this paper was to analyse which technological discourses high school pupils could acquire outside of school. These discourses were then compared to the technological discourses that can be found in schools, to help aid the technology teachers’ planning of their classes. To find out where pupils are exposed to technology discourses on their free time, this paper looked to the social video-sharing platform, Youtube. Practically all Swedish kids between the ages of 12 to 15 use Youtube, and 86 % of them use it every day. At Swedish award shows the Swedish Youtuber and Influencer Therese Lindgren won titles such as Youtuber of the year and the Kids favourite vlogger. Therese Lindgrens Youtube series, “Therese testar teknik”, won the title of Series of the year. This seems to tell us that Therese Lindgren and her show “Therese testar teknik” are popular among kids and could potentially influence their view of technology. A selection of episodes from the series were picked to be analysed, to find out which technological discourse was represented in these videos, and how it compared to the discourses in schools. The results showed that the videos presented technology comparable to schools, but with some differences in focus. In the videos, technology was presented as the artefacts and systems of artefacts used in an activity to solve a problem or a task, that were affected by natural sciences and affected society. Aside from the parts of the technology discourse that was comparable to the ones in schools, the videos also presented emotions connected to technology, through non-verbal communication. The videos presented technology as something fun and exciting, something that can influence the viewers’ own attitude towards technology.

Då samhället i stora drag har utvecklats mot ett kunskaps- och informationssamhälle och lärande har hamnat i fokus ökar kraven på att individer ska ta till sig kunskap på arbetsplatsen för att organisationer ska bli framgångsrika. Men när lärandet förläggs till arbetsplatsen saknas ibland kunskap för hur lärande kan arbetas med och det blir viktigt att undersöka hur lärande sker på arbetsplatser med studie- och yrkesvägledning då studie- och yrkesvägledare samtidigt har krav på sig att vara professionella och ta del av ny forskning, för att öka kvaliteten gentemot de sökande. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares lärande på en arbetsplats. Utifrån syftet ställs frågeställningarna ”Vilka former av lärande upplever studie- och yrkesvägledarna finns på arbetsplatsen?” och ”Hur upplever studie- och yrkesvägledarna begränsningar och möjligheter till lärande på arbetsplatsen?” Studien har utförts genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar på en verksamhet som bedriver vägledning. Resultaten analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i dagligt arbete, Illeris lärandemodell och Banduras Social Cognitive Theory. Resultatet som framkommit är att lärande sker informellt och erfarenhetsbaserat genom reflektion och diskussion med kollegor och genom möte med kunder. Drivkrafter till lärandet är nyfikenhet och viljan att vara uppdaterad för att kunna hjälpa kunden. Arbetsplatsens miljö upplevs tillåtande med ett stort handlingsutrymme då vägledarna tar egna initiativ, vilket skapar möjlighet att utveckla självförmågan. Däremot upplever respondenterna ett behov av mer formellt lärande men begränsas av tid, ekonomi och bristande samarbete med utbildningar.

SAMMANFATTNING Inom högskola och universitet har det på senaste tid skett en förändring där nya former av lärandemiljöer har tagit plats och synen på lärande har vidgats. Ett allt större fokus riktas idag till den informella lärandemiljön, studenternas studiemiljö och lärandet som sker på egen hand. I nutida universitetsarkitektur inrymmer universitetsbyggnader ofta ett atrium som ger plats för olika typer av informella lärandeaktiviteter i ett mångfunktionellt rum. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur informella studiemiljöer inom högre utbildning kan utformas och integreras i samlande atrium. Detta avsåg till att identifiera kvalitéer som skapar ett mångfunktionellt rum som utgår från studentens lärande och trivsel. Ytterligare ett syfte med arbetet var att identifiera och belysa utmaningar som finns vid utformning och integrering av informella studiemiljöer i atrium. En litteraturstudie har genomförts och behandlar centrala begrepp inom ämnet följt av tidigare forskning om studenters syn på studiemiljön och slutligen rumsliga kvalitéer. Fyra olika referensobjekt har studerats bestående av nybyggda universitetsmiljöer med informella studiemiljöer i atrium. Kvalitéer och funktioner som framgår genom litteraturstudien och de studerade referensobjekten har sammanställts i en syntes där två huvudkategorier identifierats: rumsliga kvalitéer som stödjer till specifika funktioner och rumsliga kvalitéer som kan ses som generella och stödjande för alla typer av funktioner i den informella studiemiljön. Med utgångspunkt i de två identifierade huvudkategorierna har gestaltningsprinciper tagits fram för utformning och integrering av informella studiemiljöer i atrium i universitetsbyggnader. De framtagna gestaltningsprinciperna testas i en gestaltande process i en fallstudie där ett gestaltningsförslag har framarbetats för Deltakvarteret vid Luleå tekniska universitet. Gestaltningsförslaget utgår från programhandlingsskedet där tillhandahållet material och ritningsunderlag har studerats och en platsanalys har genomförts. Genom den gestaltande processen har utmaningar och svårigheter identifierats. Studiens resultat utgörs av den sammanställda syntesen i form av gestaltningsprinciper och de utmaningar och svårigheter som identifierats genom det gestaltande arbetet. Den gestaltande processen visar på att det är komplext att utforma och integrera informella studiemiljöer i atrium då trivsel och lärande är subjektivt. Många områden behöver detaljstuderas för varje unikt projekt. Framtagna gestaltningsprinciperna ger inga konkreta lösningar för hur informella studiemiljöer ska utformas och integreras i atrium, däremot kan de ses som en vägledning i det gestaltande arbetet när informella studiemiljöer ska utformas i atrium i universitetsbyggnader.

Syftet med studien är att undersöka hur en elev på estetiska programmet bild och formgivningser på sitt eget lärande inom bild och bildframställning, hur eleven uppfattar och ser på syfte och innehåll i bildämnet på estetiska programmet relevans för dagens samhälle och deras framtid samt hur elever använder digitala resurser på sin fritid. Detta undersöktes genom en intervju med en elev som läste sitt tredje år på gymnasiets estetiska program. Resultaten tolkades sedan utifrån utbildningsvetenskapliga teorier. Elevens informella lärande kan tolkas som att främst bestå av informellt självstyrt lärande och tillfälligt lärande. Man kan också tolka resultatet som att eleven känner ett behov av att använda digitala lärresurser och informellt lärande för att komplettera sin formella utbildning. Man kan tolka svaren som att eleven främst såg ämnet ur ett hantverksbaserat perspektiv och att detta till viss del skilde sig från läraren.

Målet med den här undersökningen är att undersöka hur yrkesverksamma musiker lär sig nytt material. Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts enligt metoder från Kvale (2009). Intervjuerna har sedan tematiserats och analyserats baserat på nyckelord som uppmärksammats under intervjun. Det teoretiska perspektivet som används i undersökningen är baserat på John Deweys pragmatism. Undersökningen visar på, bland annat, att alla deltagare lär sig nytt material till största grad på gehör. Undersökningen visar även att alla deltagare var väldigt fokuserade på just den specifika låten de skulle lära sig, och att de till och med använde sig av den låten när de ville lära sig annan musik för sin egen fortbildningsskull. Tidsbrist var även en tydlig faktor under lärandeprocessen, vilket kan leda till allvarliga negativa konsekvenser för musikerna i framtiden. / The aim of this study is to describe how professional musicians learn new material. The investigation is based on five qualitative interviews that has been conducted with a method described in Kvale (2009). The interviews are then thematised and analysed based on keywords found in the interviews. The theoretical frame of the investigation is based on John Deweys pragmatism. The investigation shows, among other things, that the participants based their learning of new material mainly by ear. The investigation also shows that every participant was very focused on the particular song they wanted to learn, and that they even used that song to practise different exercises for their own personal musical development. Time restraint was also a distinctive factor which could supposedly lead to severe negative consequences for the musicians.

No description available.

<p>Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen.</p> / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen. / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhället. I takt med att samhället förändras har också elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till språklärare observerat att kunskapsnivån inom ämnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien är därför att ta reda på hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst och hur formellt och informellt lärande påverkar deras språkutveckling. För att få svar på syftet och studiens frågor har vi använt oss både av en kvantitativ metod i form av en enkät med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp. Resultaten visar att de flesta respondenterna anser sig kunna engelska bra eller mycket bra och att social medier och andra medier har en gynnsam effekt på deras språkutveckling. Även det formella lärandet har visat sig ha positiv inverkan. Det framgår också att hörförståelsen och den skriftliga förmågan är de färdigheter de anser sig utveckla och kunna bäst. Studiens slutsats är att det finns plats och intresse för det informella lärandet i den formella klassrumsundervisningen.

Syftet med denna studie är att karaktärisera det arbetsorganisatoriska lärandet på företag inom tjänstesektorn ur ett genusperspektiv. Den yrkesklass som fokuseras är tjänstemän. För att besvara denna övergripande problematik studeras män och kvinnor och deras tillgång till och upplevelse av lärandet i både formella och informella former. Frågeställningarna handlar om huruvida männen och kvinnornas tillgång till lärande skiljer sig, både vad gäller utbud av formella läraktiviteter som förutsättningar för informellt lärande, samt vilka skillnader det finns mellan könen vad gäller karaktären på det arbetsorganisatoriska lärandet, huruvida det verkar vara tal om ett reproduktivt eller utvecklingsinriktat lärande. Studien bygger på en kvantitativ statistisk enkätstudie om 53 frågor som har besvarats av 73 personer från fem olika företag. Resultaten visar att männen och kvinnornas tillgång till lärande ser olika ut, både vad gäller utbud av formella läraktiviteter som förutsättningar för informellt lärande, på så sätt att männens tillgång till lärande är större; de deltar i större utsträckning i formella läraktiviteter och har bättre förutsättningar för informellt lärande. Det finns även tendenser om skillnader mellan könen vad gäller karaktären på det arbetsorganisatoriska lärandet, på så sätt att det bland kvinnorna i högre grad indikeras ett reproduktivt lärande medan det bland männen i högre grad indikeras ett utvecklingsinriktat lärande. Slutsatsen är att det finns anledning att misstänka att vårt ojämställda arbetsliv återspeglas även på det arbetsorganisatoriska lärandet.