A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part. A quantitative survey was distributed among third year students in a secondary school. The results of the survey show that students use a lot of social media, that they consider themselves proficient in information literacy, and that it is difficult to see that informal learning might occur in social media.

Sammanfattning Det har skrivits mycket om ämnet organisationskultur och hur en sådan kan användas för att skapaframgångsrika företag men något som saknats i litteraturen är det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan läras ut. Vi har därför valt att använda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vårt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om några medarbetare vid två Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lärt sig företagskulturen via formellt eller informelltlärande. En litterär studie gav oss en teoretisk ram att utgå ifrån och sedan genomfördes intervjuermed fyra anställda samt en personalchef på respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till är att medarbetarna vi intervjuat lärt sig om kulturenbåde genom informellt och formellt lärande. Det informella lärandet sker främst genominteraktion med kollegor och det formella lärandet sker genom utbildningar, då främst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har också settatt det formella lärandet är något som påverkas av den för tillfället rådande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris. Våra respondenter uppfattardock att de främst lärt sig kulturen i det dagliga arbetet, det vill säga genom informellt lärande.Våra intervjupersoner definierar kulturen i stor utsträckning utifrån värderingarna och denbeskrivs exempelvis som öppen och utan hierarkier. Kulturen fungerar som ett stöd för de anställdaoch den synliggörs genom bland annat sättet som medarbetare och chefer kommunicerar medvarandra. Vi har även sett tecken på att det finns en enhetlig företagskultur inom Ikea som inte visarpå några större nationella skillnader.

No description available.

Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar. Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna. Uppsatsen tar enbart upp de utvalda musiklärarnas perspektiv på syftet och frågeställningen. Resultaten visar att lärarna väljer deras material/repertoar mycket efter vad som skall behandlas och tas upp enligt styrdokument och läroplan. Det informella lärandet i klassrummet är mer eller mindre lika synligt och styrande som det formella lärandet. Resultaten visar också på att musiklärarna i min studie inte samarbetar och samtalar med varandra när det kommer till faktorer som handlar om musikval och repertoar. Dock är deras tankar och funderingar kring vad som är viktigt när det gäller musik och repertoar i klassrummet väldigt lika varandras.

Studiens syfte är att undersöka barnskötares och blivande psykoterapeuters perspektiv på lärande i spänningsfältet mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken. För detta syfte ska barnskötare som utbildar sig till förskollärare och blivande psykoterapeuter undersökas. De fyra forskningsfrågorna är följande; (1) Hur värderar och upplever barnskötare och blivande psykoterapeuter relationen mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken? (2) Hur värderar och upplever barnskötare och blivande psykoterapeuter att deras lärande förändrats över tid? (3) Hur värderar barnskötare och blivande psykoterapeuter sitt lärande i relation till olika personer omkring dem? (4) Vilka skillnader och gemensamma drag finns det mellan barnskötare och blivande psykoterapeuter? Studiens empiriska insamling grundas på en enkätundersökning och urvalet omfattar totalt 11 barnskötare från Stockholms universitet och 43 blivande psykoterapeuter vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet. Studien analyseras genom Ellströms teori om kognitivt- och kontextuellt perspektiv på lärande, anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande samt Bertells teori om lärande på första- och andrahands arenan. Studieprocessen visar att det finns mycket lite tidigare forskning angående de undersökta professionerna och deras lärande under vidareutbildning, därför är studien ett viktigt bidrag till kunskapsfältet. Den data som agerar grund för analyserna i studien är insamlade genom en webbenkät. Mätningarna utförs via programvaran PSPP. Ur studiens resultat framgår det att de två professionerna var likartade i sin inställning som behandlade relationen mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken. Det går även att utläsa att respondenternas inställning indikerar på att de nu närmar sig eller befinner sig i det utvecklingsinriktat lärande, vilket har behandlats i förändring av lärande över tid. Samt att studiens resultat indikerar på att respondenternas lärande i relation med andra varierar beroende på profession och relation. Den största skillnaden mellan professionerna i studien visar sig när de ska värdera i vilken utsträckning de diskuterar nya kunskaper de lärt sig med sin chef. Gemensamma drag går att se i att de gärna diskuterar nya kunskaper de lärt sig med sina kurskamrater. Studien resulterar i slutsatser med hänsyn till semiformella relationer. Där kurskamraternas roll i respondenternas lärande ifrågasätt och visas i ett annan dimension. Detta med hjälp av en relativt ny teoretisk utgångpunkt. / The purpose of this study is to investigate the nurse and intended psychotherapists perspective on learning in the field between formal learning and informal learning in practice. For this purpose, the nurses that educate further to preschool teachers and intended psychotherapists is examined. The four research questions are as follows; (1) How does the nurses and the intended psychotherapists valuate and experience the relation between formal education and informal learning in practice? (2) How does the nurses and the prospective psychotherapists valuate and experience that their learning changes over time? (3) How does the nurses and the prospective psychotherapists valuate their learning in relation to different persons around them? What differences and common attribute is there between a nurse and a prospective psychotherapist? The empirical collection of the study is based on a survey and the selection covers in total 11 nurses from Stockholm university and 43 intended psychotherapists at Stockholm university and Uppsala university. The study is analyzed through Ellströms theory about cognitive- and contextual perspective on learning, adaptions- and development-minded learning and Bertells theory about learning at the first- and secondhand arena. The study process shows that there are less research made earlier about the investigated professions and their learning during further education, therefore the study is an important contribution to the field of knowledge. The data that the analyzes is founded on in the study is gathered through a web survey. Measures are executed through the software PSPP. It is clear that from the result of the study that the two professions where similar in its positions that treated the relations between formal education and informal learning in practice. It is also possible to interpret that the attitude of the respondents indicates that they are approaching or found themselves in the development-minded learning, which have been addressed in the change of learning over time. Furthermore the result of the study indicates that the respondents learning in relation to others varieties depending on profession and relation. The biggest difference between professions in the study shows when they are to assess in what extent they discuss new knowledge they have learned with their manager. Common features to be seen is that they willingly discuss the new knowledge they learned with their classmates. The study leads to conclusions in respect to semiformal relations. Where the classmates role in the respondents learning is questioned and shown in a another dimension. This with the help of a relative new theoretically point of view.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med nya kunskaper gällande musikundervisningen i grundskolan, sett utifrån personer som arbetar med musik på heltid och som är verksamma inom musikbranschen. Studien syftar även utifrån resultatet kunna bidra till ny kunskap om vilken roll musikundervisningen i grundskolan kan ha haft för de svenska framgångarna inom musikexport. Studien är av kvalitativ form då resultatet utgörs av sex intervjuer med respondenter som är väl insatta i musikbranschen. Resultatet visar att respondenterna tillsammans med tidigare studier som gjorts inom ämnet, är överens om att låta elevernas egna intressen inom musik ligga till grund för hur undervisningen utformas och genomförs. Med detta menas att eleverna själva får ett större inflytande på den undervisning de tar del av. Resultatet visar även hur musiken som fanns under respondenternas uppväxt, idag påverkar respondenternas musikaliska sätt att uttrycka sig. Det är något som kan förklara den svenska musikexportens framgång. Vidare finns det samband mellan de framgångar den svenska musikexporten har och den musik som upplevs under barns uppväxt.

No description available.

Denna studie ämnar undersöka huruvida yrkesverksamma upplever att mångfald påverkar förutsättningar för lärande inom arbetsgrupper. Syftet har operationaliserats i forskningsfrågan “Hur upplevs mångfald påverka förutsättningar för lärande i arbetsgrupper?” samt dess två underfrågor “på vilka sätt upplevs mångfald vara en förutsättning för lärande i arbetsgrupper?” och “på vilka sätt upplevs mångfald vara ett hinder för lärande i arbetsgrupper?”. Det empiriska materialet har tillhandahållits med hjälp av kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer samt tematisk analys. Studieresultaten visade att samtliga informanter, trots deras olika branscher, resonerar på liknande sätt och upplever att mångfald och heterogenitet medför stora förutsättningar för lärande i form av nya perspektiv, erfarenhetsutbyte och ifrågasättande. Resultaten visade även att mångfald kan skapa hinder för lärande, när perspektiv och erfarenheter undanhålls på grund av maktskillnader och hierarkier. Informanternas erfarenheter visar att de gemensamt är positivt inställda till förutsättningarna för lärande inom arbetsgrupper som mångfald medför. Slutsatserna som dragits är att uppfattningen av huruvida mångfald påverkar lärandet beror på individers inställning till mångfald samt arbetets och gruppens kontext. Mångfaldsbegreppet är komplext och svårt att mäta, då det kan formas till att passa individers egna värderingar. Det gör att det påverkar hur de kan se på förutsättningar och hinder för lärande på olika sätt, till följd av definitionen av mångfald. / This study aims to examine whether professionals experience that diversity affects the conditions for learning within working groups. The purpose has been operationalized in the research question "How is diversity perceived to affect the conditions for learning in working groups?" and its two sub questions "In what ways is diversity considered to be a prerequisite for learning in working groups?" and "In what ways is diversity considered to be an obstacle for learning in working groups?". The empirical material has been provided by a qualitative approach, in the form of semi structured interviews and thematic analysis. The study results show that all informants, despite their different industries, reason similarly and feel that diversity and heterogeneity imply great learning opportunities in terms of new perspectives, experience sharing and questioning. The results also show that diversity can create barriers to learning, when perspectives and experiences are retained due to differences in power and hierarchies. The informants' experiences show that they are jointly positive to the prerequisites for learning within workgroups that diversity brings. The conclusions drawn are that the perception of diversity is influenced by the individual's approach to diversity and the context of the work and the group. Diversity as a concept is complex and difficult to measure, as it can be tailored to the individual's own values, which affects how one can interpret the conditions and obstacles to learning differently, as a result of the diversity definition.

Det talas idag om hur det livslånga lärandet och det informella lärandet påverkar människors kompetens och anställningsbarhet. Föräldraskapet kan ses som en del i det livslånga lärandet och fungerar som ett vardagslärande. I dagens globala samhälle efterfrågar arbetsmarknaden kompetenta arbetstagare och kraven på den arbetande befolkningens anställningsbarhet ökar. På grund av den föräldrapolitik och strävan efter jämställdhet som råder i Sverige får fäder i större utsträckning möjlighet till att vara föräldralediga. Även om föräldraskapet för med sig flera fördelar så finns detutmaningar med att kombinera föräldraskap och arbete. Konflikter mellan arbetsgivarens krav och familjens behov bidrar till att det är svårt att uppnå och upprätthålla balans mellan arbete och familj. Studiens syfte är att gestalta variationer i fäders uppfattning om föräldraskap som kompetens i arbetslivet. Studien belyser även hur föräldraskapet påverkas av kombinationen mellan familj och arbetsliv samt fädernas anställningsbarhet. Detta är en kvalitativ studie som tagit inspiration från fenomenografisk vetenskapsteori. Deltagarna i studien valdes ut genom ett målinriktat urval med inslag av bekvämlighetsurval men med eftertanke för att deltagarna ska vara fäder i olika ålder, i olika arbetsroller och med olika bakgrund. Datamaterialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats. Analysen av datamaterialet har skett genom tematisk analys där den stora mängden data systematiskt behandlades och delades in i olika teman. Resultatet visar att föräldraskap som fenomen är ett relativt oreflekterat område för fäderna och desto mer dess påverkan på lärandet. Även om reflektionerna som förekommer i resultatet varierar mellan fäderna, framkommer det i studien att samtliga av fäderna är av uppfattningen att föräldraskapet innebär flera fördelar för dem i arbetslivet och att de lärt sig olika saker av att vara far. Resultatet har i diskussionen förklarats genom Biestas (2006) modell där det visas att föräldraskap genom ett tydligt samband mellan modellens tre väsentliga funktioner, bidrar till informellt lärande och på så vis ävenfädernas anställningsbarhet. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>