Syftet med vår studie är att genom att ta del av några förskollärares uppfattningar bidra med kunskap om hur arbetet med anpassningar i förskolan kan gestalta sig på organisations-, grupp- och individnivå. De frågeställningar som vi utgår från är: Hur definierar några förskollärare anpassningar i förskolan? Vad innebär arbetet med anpassningar i förskolan enligt förskollärarnas uppfattningar? Vad bidrar anpassningarna i förskolan till enligt förskollärarnas erfarenheter? För att få ett helhetsperspektiv av informanternas berättelser och eftersom vi tittar på hur förskollärarnas uppfattningar av anpassningar i förskolan ser ut både på organisations-, grupp- och individnivå har vi valt att använda oss av systemteorin som vårt teoretiska ramverk. Studien har en kvalitativ forskningsansats (Bryman, 2018). Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex förskollärare, därefter har en kvalitativ tematisk analys använts för att tydliggöra det som framkommit i resultatet. Resultatet har analyserats utifrån systemteorin samt diskuterats utifrån tidigare forskning.                                               Utifrån förskollärarnas definition av arbetet med anpassningar i förskolan framgår att de olika nivåerna organisation- grupp- och individnivå, samt lärmiljö, kommunikation och innehåll är återkommande områden. Samtliga förskollärare som deltagit i studien menar att anpassningar är något som görs för att ge alla barn de allra bästa förutsättningar för att utvecklas. Vidare synliggörs i resultatet att förskollärarna uppfattar att anpassningar inte enbart ska fokusera på de barn som är i behov av särskilt stöd utan även fungera övergripande och stödja hela barngruppen. I studien framkommer att specialpedagog finns knuten till förskolan på organisationsnivå och att förskollärarna kan få tillgång till den specialpedagogiska kompetensen vid behov. Det visar sig dock att förskollärarna upplever att specialpedagogen hade kunnat stötta de mer på gruppnivå och att förskollärarna skulle vilja se specialpedagogen mer ute i verksamheten för handledning och observation. Som specialpedagog är det av vikt att vara ute i verksamheten och ta reda på hur verksamma pedagoger uppfattar anpassningar i förskolan och hur de arbetar med dessa i vardagen för att kunna stötta och handleda dem, men även för att kunna arbeta för att undanröja eventuella utmaningar i lärmiljön och för att arbeta förebyggande.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares tankar om inkludering i förskolan. Vi vill belysa förskollärares upplevelser av för- och nackdelar med ett inkluderande förhållningssätt. Detta gör vi med hjälp av dessa frågeställningar; Hur anser förskollärare att de arbetar med inkludering? Vilka fördelar anser förskollärare att det finns det med ett inkluderande arbetssätt? För barnet/för arbetslaget. Vilka nackdelar anser förskollärare att det finns det med ett inkluderande arbetssätt? För barnet/för arbetslaget. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att få svar på de forskningsfrågor som ligger till grund för detta arbete. Efter intervjuerna transkriberades det insamlade materialet som sedan legat till grund för analysen. Med teoretisk utgångspunkt i relationellt perspektiv med inslag av sociokulturell teori har svaren på forskningsfrågorna kunnat analyseras med adekvata kopplingar till tidigare forskning av bland annat Linda Palla, Claes Nilholm, Ann Ahlberg och Elaine Kotte. Avslutningsvis kommer en diskussion föras kring de resultat som denna studie bidragit till. Resultatet har visat på en önskan från förskollärarna att arbeta mer inkluderande men att bristerna på respektive förskola beror på ekonomiska- och resursrelaterade faktorer.

Syftet med denna studie är att uppnå ny kunskap om professionellas berättelser om metoder som används i motivations- och behandlingsarbetet med personer som har ett sexmissbruk, utmaningar och hantering av dessa utmaningar i motivations- och behandlingsarbetet samt relationer och bemötande som viktiga dimensioner. Studiens metodologiska utgångspunkt var hermeneutik med semistrukturerade intervjuer där åtta professionella har intervjuats. Resultatet analyseras utifrån Von Wrights (2000) teori om de punktuella och relationella perspektiven samt tidigare forskning om det undersökta fenomenet. Professionella berättar om behandlingsmetoder som har, enligt manualbeskrivning, en kognitiv bas. Klienternas motivation till förändring beskrivs vara en viktig dimension i arbetet. De professionellas utmaningar i motivations- och behandlingsarbetet som uppmärksammas i berättelser är att vara professionell i alla lägen, att inte ta med sig arbetet hem, arbeta efter realistiska mål och vara klar i sin egen sexualitet. För att hantera detta återges professionella arbeta utefter realistiska mål, samtalar med kollegor, har ett empatiskt förhållningssätt och låter inte arbetet präglas av personliga värderingar. Analysen visar på två viktiga dimensioner i motivations- och behandlingsarbetet. Dessa är relation och bemötande. De professionella beskriver ett inkluderande förhållningssätt där de arbetar tillsammans med klienterna för att få dem delaktiga i behandlingsprocessen. De professionella berättar att de arbetar med att bekräfta klienterna, förstärka deras självbild och bygga upp en liksidig relation. De professionella beskriver även att de bemöter klienterna med acceptans, utan förmaningar och påpekanden. Detta för att klienterna ska åstadkomma en god relation till sig själva och kunna möjliggöra det socialpedagogiska erkännandet.

Syftet var att undersöka vilka strategier lärare har för att skapa goda pedagogiska relationer med elever. Undersökningen genomfördes med fokusgruppsamtal som metod, vilket genererade data för en fenomenografisk analys utifrån ett relationellt perspektiv. Sammanlagt deltog tretton lärare i undersökningen och resultatet visar att det finns ett spektrum av olika strategier hos lärare i syfte att bygga pedagogiska relationer i med fokus på att stärka elevernas studiemotivation. / The aim of this study was to investigate teacher’s strategies to promote good pedagogical relations with their students. The method was dialog in focus groups that contributed data for fenomenographic analyses with a relational perspective as a theoretical framework. In total, thirteen teachers participated in the study and the result exposed that there is a substantial variety of strategies to promote good pedagogical relations for motivational purposes.

Att bidra med kunskap om hur och varför verksamma pedagoger väljer att använda AKK/TAKK som en språkutvecklande metod för alla barn i svensk förskola. Studiens fokus är att analysera arbetet med AKK/TAKK utifrån de didaktiska frågorna. Syftet konkretiseras i en forskningsfråga som besvaras i studien; “Hur beskriver verksamma pedagoger sina val att använda AKK/TAKK i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv?”. Webbaserad enkät har använts för att samla in data, där verksamma pedagoger fått besvara frågor kring hur och i vilket syfte de använder AKK/TAKK. Datan har analyserats utifrån de didaktiska frågorna Vad, hur, varför, med vem/vilka, när och i vilket sammanhang och ställts i relation till den designorienterade didaktiska triangeln. Enkäten skickades ut till 75 rektorer som tillsammans ansvarade för 136 förskolor i ett län i Sverige. 91 verksamma pedagoger har besvarat enkäten. I resultatet framkommer beskrivningar från 88 respondenter att de använder sig av AKK/TAKK i samtliga undervisningssituationer i förskolan. AKK/TAKK används för att utveckla möjligheten till kommunikation. Metoden används både med ett språkutvecklande- och specialpedagogiskt syfte men även för en ökad inkludering. För att sträva mot en ökad inkludering används AKK/TAKK både med enskilda barn och hela barngruppen samt att samtliga i arbetslaget använder metoden. Arbetssättet varieras och anpassas efter barngrupp, samt varierar det i hur vårdnadshavare involveras. AKK/TAKK ger förutsättningar för alla barn att kommunicera genom att metoden används i samtliga situationer i verksamheten och kontinuerligt i den pedagogiska miljön. Studien ger ett resultat där verksamma pedagoger beskriver att AKK/TAKK gynnar språkutvecklingen för den enskilda individen/individer. Förhoppningen är att studien ska bidra till reflektion kring syftet med att införa AKK/TAKK för hela barngruppen. Att begrunda de konsekvenserna som arbetet med AKK/TAKK kan medföra för det enskilda barnet genom att alla barn ska inkluderas.

There is a discrepancy between national school guidelines towards inclusive education, and the current political trend towards economic efficacy, that may be problematic for teachers. The aim of this contextual study is to formulate a contextual understanding of the participating teachers’ perceptions of their effort to help all their students achieve the goals set forth by school curricula, and use this understanding for the purpose of suggesting points of entry for special needs educators´ guidance of teachers’ practices towards more inclusive education. Information was gathered by sending an extensive web questionnaire to all teachers within a given headmaster´s administration, sending web questionnaires to a majority of third grade students taught by those teachers, conducting interviews with a few of the participating teachers as well as with the special needs educators, carrying out a classroom observation, and gathering additional information concerning working conditions and social interactions. The data gathered in this case study has been subjected to an analytical process comprising of an assessment of the degree of inclusive approach, using the Inclusive Approach through Participation as well as the Framework of Participation, technical triangulation of all data post the inclusive assessment, and analysis of context by the Ecology of Human Development/the Bioecological Theory. The analytical process has resulted in a contextual description that has enabled me to suggest possible points of entry to be used in special needs educators’ guidance of teachers’ practices towards inclusive education. The degree to which there exists a collegial sense of security, varied forms of teacher-student interactions, collegial cooperation, pedagogical discussions, a dialogue in search of mutual understanding, and consequent follow-ups appears, in the light of the limited selection of participants, as relevant to these teachers ability to help their students. Further research is needed to identify valid points of entry for special needs educators’ guidance of teachers’ practices towards inclusive education. This contextual study will hopefully inspire further research into teachers´ perceptions of their work to facilitate implementation of inclusive education and thereby improve every student´s ability to achieve the set goals.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.