• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2202
  • 30
  • Tagged with
  • 2232
  • 712
  • 618
  • 566
  • 492
  • 421
  • 394
  • 347
  • 306
  • 299
  • 296
  • 292
  • 287
  • 285
  • 280
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Utredning av elevers koncentrationssvårigheter : en studie av rutiner vid sju grundskolor

Emelie, Nyström January 2016 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur skolorna i Avesta kommun utreder och arbetar med barn med koncentrationssvårigheter, samt hur skolornas dokument angående utredning är formulerade. Undersökningens tre huvudfrågor handlar om hur aktuella styrdokument var utformade, hur skolornas utredning genomfördes samt om skolornas strategier för att möta barn med koncentrationssvårigheter/ADHD. Detta undersöktes genom intervjuer av två speciallärare, en specialpedagog och två skolgruppspersonal. Materialet analyserades sedan utifrån tidigare forskning och framförallt Nilholms teoretiska perspektiv kring barn med koncentrationssvårigheter. Min analys visar att vissa skolor saknade styrdokument kring hur utredningar skall skötas, men det framgår samtidigt att de har en ärendegång kring hur de upptäcker och arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Tre av de skolor som ingår i studien ligger i samma rektorsområde och de har ett dokument angående hur utredningar sköts, medan de övriga fyra skolorna ligger närmare Skollagen och Socialstyrelsens rekommendationer. Skolorna arbetar utifrån en modell de kallar Avestamodellen, vilken sägs vara en kommunövergripande satsning inom förskola, grundskola och gymnasieskola barn/elever i behov av särskilt stöd. Modellen förespråkar inkludering och integrering. Modellen kan man ta del av på Avesta kommuns hemsida. Det som 2008 kom att bli Avestamodellen 2.0 skulle tydliggöra former för samverkan och samsyn. Dock visar det sig att skolorna arbetar både inkluderande och exkluderande, men de har som mål att ge eleverna verktyg för att klara av att gå kvar i ordinarie klass. Vidare visar studien att skolornas strategi för att möta barnens problematik är att satsa på struktur i vardagen, samt att det i många fall räcker för att barn med koncentrationssvårigheter ska komma tillrätta i klassen.
22

Får alla vara med? : – om inkludering av barn i rörelseaktiviteter på förskolan / Can everybody participate? : - about inclusion of children in physical activities in preschool

Villini, Therese January 2016 (has links)
Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter om, och i så fall på vilket sätt, som barn med fysiska funktionsnedsättningar blir inkluderade i rörelseaktiviteter på förskolor. I undersökningen behandlas frågor som handlar om förskollärares erfarenheter av inkludering av barn med funktionshinder, hur det genomförs samt vilka utmaningar det kan innebära.   Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen har involverat fyra stycken förskollärare på två olika förskolor.   Resultatet visar att förskollärarna har någon erfarenhet av att arbeta med barn med fysiska funktionsnedsättningar och att inkludering är något som upplevs som mycket betydelsefullt av förskollärarna som medverkar i denna undersökning. Trots det kan det vara svårt att genomföra verksamheten så att inkludering sker i praktiken, detta i synnerhet om det inte finns tillräckligt med resurser till de barn som har funktionsnedsättningar. Det visar sig vara en utmaning för samtliga förskollärare i undersökningen, men trots det försöker alla i så lång utsträckning det går att inkludera barnen. Det beror framförallt på viljan och förhållningssättet som pedagogerna har till inkludering, vilket gör att det prioriteras i verksamheten.   Även om resultatet inte går att generalisera pekar resultatet på att det på förskolor även i fortsättningen troligen skulle vara svårt att inkludera barn med funktionsnedsättningar om inte tillräckliga resurser finns.
23

Matematiksvårigheter i grundskolan

Forsman, Richard, Ohtamaa, Sirpa January 2008 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skolor arbetar med elever som har matematiska svårigheter. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua lärare/speciallärare samt rektorer på våra partnerskolor. Till vår hjälp nyttjade vi en intervjuguide som bestod av ett antal frågor som respondenterna besvarat. Vi har sedan sammanställt intervjusvaren och kategoriserat dessa och redovisat svaren var skola och yrkesgrupp för sig. Utifrån den litteratur som vi använt oss av, har vi försökt att förena likheter liksom olikheter i teorin samt empirin. Resultaten visade att de respondenter som deltagit i undersökningen hade kommit i kontakt med elever med matematiska svårigheter. Hur svårigheterna ser ut är olika för varje individ. Undersökningen visade att matematiklärarna gav signaler till speciallärarna ute på skolorna när en viss elev i klassen var i behov av särskilt stöd inom matematikområdet. Mestadels fick dessa elever gå till speciallärarnas klassrum/rum för att få individuell hjälp. Resultaten visade också att det inte fanns några särskilda metoder eller modeller som lärare/speciallärare använde sig av för att hjälpa elever med matematiska svårigheter. De utgick från varje enskild elev och arbetade fram ett lämpligt material som var anpassat för just den eleven. Vår slutsats är att elever med matematiska svårigheter ska få individuellt stöd i lämplig miljö. Dessutom visade resultaten att laborativt matematiskt material har en positiv inverkan på alla elever, även för elever med matematiska svårigheter.</p>
24

Inräknad eller vid sidan av : pedagogperspektiv på inkludering av elever i behov av stöd

Flink, Magnus, Johansson, Viktoria January 2008 (has links)
<p>Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning. Resultatet utgår från hur pedagogerna, utifrån läroplansteorin transformerar, tolkar och realiserar och genomför undervisning på ett inkluderande eller exkluderande sätt, utifrån varje enskild elevs bästa. Vi ser även att pedagogerna underlättar och tillrättalägger för elever i behov av stöd.  Detta genom att se till varje enskild elev som kan få stödundervisningen antingen inkluderande eller exkluderande. Elevens bästa sätts alltid i främsta rummet av pedagogerna. Flera pedagoger anser att samtal i olika former är ett verktyg för att skapa förståelse för vidare utveckling. Pedagogerna anser att eleverna har inflytande över sin utbildning genom att pedagogerna lyssnar och är lyhörd på elevernas idéer och genomför dessa i största möjliga mån utifrån läroplanen mål.</p>
25

"Om jag hade gett det en chans" : elever på IV-programmet talar om sin grundskoletid

Rydén, Anneli January 2010 (has links)
No description available.
26

Inräknad eller vid sidan av : pedagogperspektiv på inkludering av elever i behov av stöd

Flink, Magnus, Johansson, Viktoria January 2008 (has links)
Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning. Resultatet utgår från hur pedagogerna, utifrån läroplansteorin transformerar, tolkar och realiserar och genomför undervisning på ett inkluderande eller exkluderande sätt, utifrån varje enskild elevs bästa. Vi ser även att pedagogerna underlättar och tillrättalägger för elever i behov av stöd.  Detta genom att se till varje enskild elev som kan få stödundervisningen antingen inkluderande eller exkluderande. Elevens bästa sätts alltid i främsta rummet av pedagogerna. Flera pedagoger anser att samtal i olika former är ett verktyg för att skapa förståelse för vidare utveckling. Pedagogerna anser att eleverna har inflytande över sin utbildning genom att pedagogerna lyssnar och är lyhörd på elevernas idéer och genomför dessa i största möjliga mån utifrån läroplanen mål.
27

Matematiksvårigheter i grundskolan

Forsman, Richard, Ohtamaa, Sirpa January 2008 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur skolor arbetar med elever som har matematiska svårigheter. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua lärare/speciallärare samt rektorer på våra partnerskolor. Till vår hjälp nyttjade vi en intervjuguide som bestod av ett antal frågor som respondenterna besvarat. Vi har sedan sammanställt intervjusvaren och kategoriserat dessa och redovisat svaren var skola och yrkesgrupp för sig. Utifrån den litteratur som vi använt oss av, har vi försökt att förena likheter liksom olikheter i teorin samt empirin. Resultaten visade att de respondenter som deltagit i undersökningen hade kommit i kontakt med elever med matematiska svårigheter. Hur svårigheterna ser ut är olika för varje individ. Undersökningen visade att matematiklärarna gav signaler till speciallärarna ute på skolorna när en viss elev i klassen var i behov av särskilt stöd inom matematikområdet. Mestadels fick dessa elever gå till speciallärarnas klassrum/rum för att få individuell hjälp. Resultaten visade också att det inte fanns några särskilda metoder eller modeller som lärare/speciallärare använde sig av för att hjälpa elever med matematiska svårigheter. De utgick från varje enskild elev och arbetade fram ett lämpligt material som var anpassat för just den eleven. Vår slutsats är att elever med matematiska svårigheter ska få individuellt stöd i lämplig miljö. Dessutom visade resultaten att laborativt matematiskt material har en positiv inverkan på alla elever, även för elever med matematiska svårigheter.
28

Kan ”Jag” påverka? : En fallstudie om inkludering av medborgaren inför en beslutsprocess i Västerås stad.

Nässén, Joakim January 2012 (has links)
Påverkansmöjligheterna i ett representativt system är normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte är att precisera hur Västerås stad förhåller sig till två idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen är att betrakta som ett närmande eller avvikande från Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta påverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samråd, allmänhetens frågestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samråd och allmänhetens frågestund betraktas som meningsfulla och som ett närmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett närmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att det i princip krävs att medborgaren är berörd av en fråga för att inkluderas inför en beslutsprocess. Om man inte är berörd är det svårt att påverka, då möjligheten till folkinitiativ inte finns i Västerås stad. Av idealtyperna att bedöma står Västerås stad i mitten, i studiens referenspunkt efter det idealtypiska folkstyrets princip.
29

Särskolan och inkludering : Särskollärares uppfattningar om särskolans roll och inkludering i Sverige och Tyskland

Dietrich, Svenja January 2012 (has links)
Detta arbete syftar till att ge en inblick i hur en särskola kan vara organiserad i Sverige och i Tyskland. Arbetet ska också visa hur lärare på en särskola i Sverige och en särskola i Tyskland resonerar kring särskolans roll och inkludering. Särskolans existens som en egen skolform får nämligen inte betraktas helt okritiskt, med tanke på att det finns en internationellt uttalat ambition om att skolsystemet ska vara inkluderande och sammanhållet. För att uppfylla syftet användes forskningsmetoden fallstudie. Det genomfördes fallstudier med hjälp av deltagande observationer och sammanlagt tolv intervjuer på en särskola i Tyskland och en särskola i Sverige. Studien var dessutom delvis inspirerad av den så kallade fenomenografiska metodansatsen. Utifrån denna ligger undersökningens fokus inte i första hand på hur ett fenomen är, utan hur det uppfattas. Resultatet visade att de intervjuade särskollärarna hade liknande uppfattningar om särskolans roll och inkludering. Lärarna var i grunden positiva till inkludering. Men de ansåg samtidigt att särskolan ska finnas kvar så länge som den allmänna skolan inte förmår att ta hand om alla elever. Särskolans berättigande begrundades av lärarna framför allt med dess möjligheter att erbjuda en lärmiljö som är anpassad efter elevernas olika förutsättningar och behov. Denna lärmiljö kännetecknades sammantaget av både många likheter, till exempel i undervisningens form och innehåll, och skillnader, till exempel vid klassammansättningen, vilka undersökningen går in på närmare.
30

"Vilka elever behöver inte särskilt stöd?!" : En kvalitativ undersökning av arbetet med funktionsnedsatta elever i Nya Zeeland och Sverige

Erlandsson, Frida, Holmberg, Fanny January 2011 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill även undersöka arbetssätt och undervisningsmetoder i de båda länderna. Vilken inverkan har idrottslärarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever på deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hälsa? Vilka tillvägagångssätt använder sig idrottslärare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i ämnet idrott och hälsa? Hur ser en lektion i idrott och hälsa ut i praktiken då funktionsnedsatta elever är med? Metod Studien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av området och ge möjlighet att komma ner på djupet i ämnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lärare i Sverige samt två lärare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in. Urvalet av intervjupersonen skedde genom personliga kontakter och rekommendationer från kurskamrater. Resultat För en inkluderad undervisning ställs det höga krav på både lärare och elever. Lärarna i studien har inte någon speciell utbildning men förväntas klara av undervisningen i alla fall. Deras långa erfarenhet att arbeta med barn som har en funktionsnedsättning påverkar valet av arbetsmetod. De lärare som var med i studien arbetar med inkludering i den mån det är möjligt. För att få till en bra inkludering behövs en bra planering av lektionerna. Detta är något som lärarna i studien ser som en utmaning, och något som behövs för att lektionen ska fungera. Vid planering av lektionen är det viktigt att utgå från elevens behov och förutsättningar. Detta möjliggörs enligt lärarna genom samtal, och elevinflytande. En anpassad undervisning gynnar alla elever i klassen och ökar delaktigheten. Detta kan göras genom olika svårighetsgrad och en nivåanpassning av lektionsinnehållet. Slutsats Arbetssättet för barn med funktionsnedsättning ser väldigt lika ut i Nya Zeeland och i Sverige. I Sverige finns en lag som förespråkar att elever med en funktionsnedsättning inkluderas och de har en egen läroplan, men i Nya Zeeland utgår alla från allmän och gemensam läroplan. Alla lärare i studien har en vilja att arbete med elever med funktionsnedsättning och tror på att en form av individanpassning undervisning är den bästa vägen att gå.

Page generated in 0.1211 seconds