41 |
Inkludering och autismspektrumtillstånd : En studie där personer med diagnos berättar om sina egna upplevelser av skolanSkarp, Linus, Gunnarsson, Johan January 2012 (has links)
Abstract This study examines factors in school that could contribute to or counteract the experience of inclusion of persons who have been diagnosed in the field of autism spectrum disorder. The information was gathered through qualitative interviews and processed to be presented in the results.The results show that respondents found it difficult to concentrate when in school because of the environment. They experienced no coherence in learning situations, they may not get answer as to why information should be carried out and saw no point to have breaks. Furthermore, they experienced no problems to orientate in school or to follow the schedule. The results also revealed that the respondents had at least one teacher with whom they felt that the relationship was positive. During the interview sessions, it emerged that it is essential that the teacher is involved and empathetic. Regarding groups experienced men that small groups were the optimum while women wanted larger groups. The women also felt that men were easier to associate with. Finally, it emerged that all of the students had experienced exclusion, bullying and often had a poor self-image. Their experience regarding the diagnosis is better understanding of others but also that it reinforced the sense of being different.The discussion dealt with educational implications as to our results. From these results are drawn conclusions how schools should be organized to promote inclusion.Keywords: autism spectrum condition, diagnose, inclusion, self-image.
|
42 |
En homogen grupp är inte svaret på en lyckad klass : Pedagogers attityder till inkludering av särskolans elever i ordinare grundskola.Dahlbäck, Linn January 2013 (has links)
No description available.
|
43 |
Jag visste att jag kunde och då svarade jag på frågan! : Tillgänglighet i relation till självbild. Rektorers och förstelärares perspektiv på tillgänglig undervisning samt hur elever upplever tillgänglighet i relation till självbild.Lindman-Umaerus, Maria, Schmidt, Petra January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa tillgänglighet ur specialpedagogiskt perspektiv. Detta har vi gjort genom att analysera rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglighet i relation till elevers upplevda självbild. Vi har analyserat vad som sker i mötet mellan det beskrivna och det upplevda och om detta kan ses som tillgänglighet. Genom att via inkät, som är ett e-baserat mellanting av intervju och enkät, har rektorer och förstelärare via e-post fått beskriva sin syn på tillgänglig undervisning. Eleverna har i en enkätstudie fått värdera sin självbild i relation till inlärning, ämne och arbete, men också i relation till kamratrelationer. Sammanlagt har 6 rektorer och 7 förstelärare deltagit i inkätstudien och 154 elevenkäter har sammanställts. Genom att både ha inspirerats av kvalitativ och kvantitativ ansats har vi upplevt flera spännande ingångar i vårt arbete. Vi har valt att utgå från ett specialpedagogiskt perspektiv, men inspirerats av teori ur den sociokulturella familjen, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Rektorer och förstelärare har beskrivit hur de ser på tillgänglig undervisning. Elever i årskurs 4-6 har i en enkät uppskattat sin självbild. Elevernas resultat har vi bearbetat statistiskt och analyserat. Vi har värderat rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglig undervisning, mot elevens uppskattade självbild, för att i mötespunkten däremellan söka tillgängligheten. Rektorer och förstelärare beskriver huvudsakligen tillgänglighet som en miljö för alla att delta i, som inbjuder till lärande, är lagom utmanande och där lärarens kompetens skapar möjligheterna för tillgänglighet. Vi tycker oss se att elever med bristande tilltro till sin egen läs - och skrivförmåga uppvisar en något mer negativ självbild i relation till skola och inlärning än jämnåriga, men vi ser inte ett lika tydligt samband i relation till kamrater. Mellan tillgänglighet och självbild tycker vi oss ana ett samband, men vi skulle behöva fördjupa vår studie för att uttala oss säkert om det.
|
44 |
"Det var inte jag, det var min hand" : En kvalitativ studie om hur olika förskolor arbetar för att inkludera barn med koncentrationssvårigheterHärnered, Maria, Ågemyr, Therece January 2014 (has links)
Barn med koncentrationssvårigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag där de måste anpassa sig till verksamheten. Förskollärare förstår inte problematiken och barnet får därför inte sina behov tillfredsställda. Forskning visar att dessa barn inte kan rå för att saker händer kring dem och att de ständigt behöver vuxenstöd för att få sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollärares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där åtta verksamma förskollärare har svarat på frågor med fokus på olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter och hur miljön påverkar dem. Semistrukturerade intervjuer har genomförts då vi ville ha förskollärarnas personliga åsikter. Resultatet visar att förskollärare aktivt arbetar med att inkludera barn med koncentrationssvårigheter både genom olika metoder och utefter miljöns uppbyggnad. Förskollärarnas metoder och deras funderingar kring miljön stämmer även in på tidigare forskningsmetoder. Slutsatserna som framkommer genom detta arbete är att förskollärare måste skapa förståelse för barn med koncentrationssvårigheter, för att kunna arbeta inkluderat. Förskollärarna måste arbeta för ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget med olika metoder som gynnar det enskilda barnet. De behöver även anpassa miljön på förskolan för att minska sinnesintryck för ett barn med koncentrationssvårigheter. Därmed har det skapats inkludering
|
45 |
Hur går det egentligen till? : Lärares syn på inkluderande undervisning i idrott och hälsa. / How does it actually work? : Teachers view of inclusive teaching in physical education.Wallbing Engström, Carolina, Nyström, Elin January 2014 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på en inkluderande undervisning i idrott och hälsa och om uppfattningen kring inkludering var likvärdig eller skiljde sig åt. Hur arbetar lärare med inkluderande undervisning i idrott och hälsa? Vilka möjligheter och svårigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hälsa? Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hälsa? Metod Undersökningen var av kvalitativ karaktär med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lärare i idrott och hälsa från tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvämlighetsurval. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv och använde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tänkande om lärande och utveckling. Resultat Lärarna i denna studie hade en relativt likvärdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus. Kommunikationen mellan elev och lärare hade en central betydelse för en lyckad inkludering. I de olika skolformerna hade lärarna i idrott och hälsa en samstämmig bild av vilka möjligheter och svårigheter som kunde uppstå i arbetet med inkludering. Några faktorer som skapade möjligheter enligt lärarna var kontakten med eleverna, att ha en positiv inställning till funktionsnedsättningar samt att ha gemensamma mål inom elevgruppen. Det framkom i resultaten att lärarna ansåg att det fanns vissa svårigheter i samband med inkludering. En dålig kommunikation med eleverna, att instanserna runt eleven hade svårigheter att samarbeta och att inställningen till inkludering var bristfällig. Vidare nämns den ekonomiska aspekten som ytterligare ett problem samt att lärarna bar med sig känslan av otillräcklighet. Slutsats Resultaten från denna studie visade att lärarna ansåg att eleverna och deras behov skulle vara i fokus samt att kommunikationen mellan elev och lärare hade en central betydelse för en lyckad inkludering. Lärarna framhöll kommunikation flertalet gånger i olika sammanhang och resultaten visade att samspelet mellan lärare och lärare var lika viktig som kommunikationen mellan elev och lärare.En del skillnader framkom i resultatet om uppfattningen om inkludering. Resultatet visar att lärarnas olika erfarenheter av barn och unga med funktionsnedsättning hade betydelse för hur inställningen till inkludering blev. Enligt resultaten var arbetet med inkludering behovsstyrt och skolformerna prioriterade arbetet olika. Avslutningsvis var uppfattningen om inkludering relativt likvärdig mellan lärarna. / Aim The aim of this study was to investigate teachers views of inclusive education physical education and if the notion of inclusion was similar or different. How do teachers work with inclusive teaching in physical education? What opportunities and challenges are characteristic for an inclusive education within sports and health science? What past experiences are associated with inclusive education in sports and health teaching? Method This study had a qualitative approach, and used interviews as data collection method. Five teachers in sport- and health sience from three schools in Stockholm participated in the study. The selection is based on a ”snowball”- and convenience sampling. The study was based on a socio-cultural perspective and refers to Lev Vygotsky's theoretical thinking about learning and development. Results The teachers in this study had a relatively similar view of inclusion. According to them the students and their needs should be in focus. The communication between the students and the teachers had a central importance for a successful inclusion. In the different types of schools the teachers in physical education had a coherent view of the possibilities and difficulties that occured in the process of inclusion. The contact with the students, to have a positive attitude to disability and to have common goals within the class in physical education, were some of the factors that created possibilities according to the teachers. The results also show that the teachers believe that there are some difficulties associated to inclusion. A poor communication with the students, that the instances around the pupils had difficulties to cooperate and that their approach to inclusion were inadequate. It was also mentioned that the economic aspect were an additional problem, and that the teachers carried a feeling of insufficiency. Conclusions The teachers in this study felt that the students and their needs had to be in focus and communication between the student and the teacher had a central importance for a successful inclusion. The teachers highlights communication several times in different contexts, and the results showed that the interaction between teachers and teachers were just as important as the communication between student and teacher. Some differences emerged in the results of the perception of inclusion. The results show that teachers different experiences of children and young people with disabilities had impact on how attitudes towards inclusion was. According to the results was the work of inclusion needs-led and school forms priority work different. Finally, we see that the idea of inclusion was relatively similar between teachers.
|
46 |
Lek - Inkludering och utanförskapKarlsson, Sofia, Karlsson, Marie January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att studera på vilket sätt två förskolor arbetar med inkludering, motverkande av utanförskap samt hur de arbetar för att skapa ett positivt lärandeklimat. Denna studie utgår från en kvalitativ metod utifrån en traditionell forskningsstrategi. Totalt 10 personliga semistrukturerade intervjuer med intervjuguide användes som datainsamlingsmetod. Ur resultatet framgår att pedagogerna anser att leken har en stor betydelse för barns lärande och sociala utveckling samt att pedagogerna ser sin egen roll som viktig för att motverka utanförskap från leken. Slutsatsen är att pedagoger i förskolan generellt är medvetna om de allvarliga konsekvenser som utanförskap i leken kan innebära och att pedagogerna betonar ett starkt fokus på arbetssätt för att motverka detta.
|
47 |
"Att vara man är ju ingen kompetens" : En studie om förskolechefers perspektiv gällande inkludering av män i förskolanDalqvist, Emil, Andersson, Emelie January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka förskolechefers perspektiv gällande inkludering av män i förskolan. Studien har även som syfte att undersöka förskolechefers resonemang och strategier av rekrytering av män till förskolan. Metoden som använts är av kvalitativ form där åtta semistrukturerade intervjuer konstruerades och genomfördes med åtta förskolechefer inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga förskolechefer har en samsyn när det kommer till vad inkludering betyder för förskolan och varför rekrytering av män till förskolan väger tungt. Det visar sig även att två av förskolecheferna har liknande upplevelser och strategier kring rekrytering av män till förskolan. Förskolechefernas inkluderingsstrategier var av mer generell karaktär gällande kön, därmed finns det inga speciella strategier riktade mot männen i förskolan. I denna studie framgår det tydligt att förskolecheferna inte anser att vara man eller kvinna innefattar specifika kompetenser som är användbara i förskolan.
|
48 |
Inkludering – dilemma eller framgång En kvalitativ undersökning av lärares- och specialpedagogers uppfattningardiab, hiba January 2019 (has links)
Diab, Hiba (2019) ”Inkludering- dilemma eller framgång” En kvalitativ undersökning om lärares-och specialpedagogers uppfattningar”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
|
49 |
Inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter : En studie av lärares syn på social, rumslig och didaktisk inkludering.Norberg, Johanna, Eriksson, Hanna January 2020 (has links)
Studien handlar om hur lärare resonerar gällande inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter och resultatet analyserades med utgångspunkt från Asp-Onsjös teori gällande social-, rumslig- och didaktisk inkludering. Syftet med studien var att undersöka hur utbildade lärare som är verksamma i årskurserna F-3 resonerar i arbetet med elever som har läs-och skrivsvårigheter för att skapa en större förståelse och bidra med kunskap. Genom undersökningen kan läsaren få kunskap om hur det kan arbetas med inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan och hur lärare på de olika skolorna generellt arbetar. Resultatet visade att lärarna generellt resonerade att elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen både socialt, rumsligt och didaktiskt. Och att de använde sig av olika metoder för att möta samtliga elever för att de ska ha chans att lyckas och utvecklas. En slutsats som kan dras är att lärare strävar efter full inkludering inom de tre begreppen med vissa undantag där lärarna resonerade om elevers olika behov och att de kan inkluderas på olika sätt. Uppsatsen kan användas som en förstudie till en större och mer gedigen forskning eller som tips och idéer för personer av intresse i hur man kan arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter.
|
50 |
Inkludering i klassrummet : Lärares uppfattning av inkluderingsarbetetHermansson, Caisa, Agnés, Caroline January 2023 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.3782 seconds