Denna studie har som syfte att undersöka om intensivundervisning i matematik kan vara ett sätt att mötaelever i matematiksvårigheter. För att undersöka studiens syfte har ett aktionsforskningsprojekt bedrivits,där två elever fått möjlighet att testa intensivundervisning i matematik. En rektor och tre lärare harintervjuats för att undersöka hur de ser på det specialpedagogiska stödet i matematik ochintensivundervisning generellt. Det fanns stor efterfrågan på förändring inom det specialpedagogiskastödet i det arbetslag som deltog. Intensivundervisningen visade på goda resultat för de medverkandeeleverna. Det visade sig att det var ett tidskrävande arbetssätt, då undervisningen krävde godaförberedelse, samt att en-till-en-undervisning kan innebära att färre elever får stöd. I studien användes ettfärdigt material i arbetet med eleverna. Ett färdigt material var ett bra stöd med många tips och idéer, menelevers olikheter medförde att pedagogen ändå måste anpassa undervisningen efter varje individ.

The purpose of this study is to describe principals’ perceptions and experiences of inclusion of students belonging to special school. The study is of qualitative approach and is based on interviews with principals. All the interviewed principals, has both past and/or present experiences of placement of students belonging to special school. The study is based on three different definitions of inclusion, the first is the community-oriented definition that refers to a system where differences should be seen as an asset. The individual-oriented definition highlights that the situation will be determined on the individual students. The placement-oriented definition is somewhat of a misunderstanding of the concept of inclusion, and means only a physical placement of the student. The results show that there is a gap between intentions and implementation, and the concept is described to include several components of the informants in the study. In the study, inclusion can be described as complex. There are good intentions of all principals to work including, but the informants all share both positive and negative experiences regarding placement of students belonging to special school in elementary school. Informants identify opportunities as well as obstacles related to inclusion.

Studien analyseras ur ett sociokulturellt och ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer beskrivs och studeras hur pedagoger arbetar med inkludering och hur de får det att fungera i sin verksamhet, vilka metoder de använder. Syftet med studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva och analysera hur pedagoger i förskolan arbetar med inkludering. Genom att undersöka vilka faktorer som pedagogerna anser främjar och motverkar inkludering i förskolan. Enligt gällande styrdokument i förskolan ska verksamheten utgå från inkludering och vila på en demokratisk grund och där är styrdokumenten tydliga. I resultatet framkommer att pedagogernas förhållningssätt spelar en avgörande roll i hur iinkludering utvecklas. Genom handledningssituationer har specialpedagogen möjlighet att påverka inkluderingen. Slutsatsen för studien visar  förhållningssättsom är metoden för lyckad inkludering.

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar.

Ett övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte är att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som är i behov av särskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de säger sig använda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och förhållningssättet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrån barns behov och förutsättningar. Pedagogerna menar att alla barn ska få stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte. Betydelsen av samhörighet med barngruppen lyfts fram i tal om inkludering, samt pedagogens uppgift att ta vara på olikheterna i barngruppen. Samtidigt framför pedagogerna att inkludering är ett ideal som är svårt att uppnå utifrån hur verksamheten är organiserad, vilket beror på resurser. Pedagogerna beskriver olika arbetsstrategier för att inkludera barn i behov av särskilt stöd och för att tillgodose de individuella behoven hos varje barn: de delar barngruppen i mindre grupper, gör anpassningar i den fysiska miljön och tillsätter extra personal, när det är möjligt. De intervjuade pedagogerna använder bilder som ett bildschema och teckenkommunikation TAKK för att stärka kommunikationen i barngruppen, som de menar skapar förutsättningar för inkludering. Samarbete i arbetslaget, reflektion och utvärdering, samt pedagogens förhållningssätt kring arbete med inkludering är också viktiga aspekter enligt pedagogerna. Resultatet visar att utformning av den fysiska miljön i inkluderande syfte, samt vilka faktorer som påverkar resursfördelning i förskola är relevanta frågor för vidare undersökning.

Studiens syfte var att öka kunskapen om hur verksamma lärare i grundskolan arbetar inkluderande i klassrummet med fokus på elever med koncentrationssvårigheter. Studien syftade även till att ta reda på om, och i så fall hur, diagnoser påverkar lärarens arbete i klassrummet och vilka olika arbetssätt som har visat sig fungera bättre och sämre i arbetet med elever med koncentrationssvårigheter. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem lärare och en speciallärare från tre olika skolor. Resultatet visade att lärare strävar mot att inkludera alla elever, men att det inte alltid är praktiskt genomförbart, att ingen metod är bättre än den andra och att diag- noser inte har någon större betydelse för lärare väljer arbetssätt i klassrummet.

Studiens syfte är att öka förståelsen om pedagogers möjlighet att öka inkluderandet av barn isamlingar. Vi vill i vår undersökning även synliggöra de strategier pedagogerna anser varamest effektfulla för att öka inkluderandet av barn under dessa tillfällen. Data samlades in meden kvalitativ metod, där vi använde observationer och fältanteckningar, samt genomförde enintervju med vardera pedagogen i direkt anslutning till varje observation. Resultatet avundersökningen visar att sång och musik används frekvent i samlingar och att detta enligtpedagogerna anses vara den mest effektfulla samlingen i syfte att inkludera så många barnsom möjligt. Vidare framkommer även att barns inflytande bör ligga till grund för samlingensinnehåll samt att pedagogerna har olika tolkningar om begreppet ”frivillig samling” ochhuruvida den bidrar till ökad inkludering. I resultatet framgår det även att barngrupper medfärre barn är att föredra då inkluderandet av barn oftare och enklare sker i smågrupper dåsamtalsstrukturen i dessa samlingar har godare förutsättningar.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om samarbetet mellan ämneslärare i årskurs 7-9 och speciallärare i matematik i ett inkluderande klassrum. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarna kan utforma sitt samarbete för att gynna elever i behov av särskilt stöd i det inkluderande klassrummet. Fallstudien genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med en fokusgrupp. Fokusgruppen bestod av en speciallärare och en ämneslärare i matematik som samarbetade med inkluderande stödundervisning. Intervjudatan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna behövde ha en gemensam utgångspunkt och samma målsättning för att gynna eleverna. Vidare visade resultatet att lärarna samarbetade genom att de arbetade på en jämlik nivå, var flexibla och varierade undervisningen. Oavsett undervisningssätt behövde lärarna skolledningens stöd för att inkluderingsarbetet skulle bli framgångsrikt.

Barns gemensamma lek präglas av ett genuint samspel som bland annat kräver kunskap om de sociala lekregler som krävs för att driva leken framåt. Inkludering och exkludering blir därför två centrala begrepp när det kommer till leken och vilka som får vara med och inte. Syftet med denna studie har varit att studera hur både inkludering och exkludering ter sig i förskolans verksamhet. Vi har undersökt hur och varför exkludering sker mellan barnen, samt vilka strategier förskollärarna använder sig av i arbetet för att motverka exkludering. Den föreliggande studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare samt gruppintervjuer med tre olika barngrupper. Resultatet av studien visade att det fanns olika orsaker till grund för exkludering där den mest märkbara anledningen enligt både förskollärarna och barnen, var ålder och de barn som förstörde en pågående lek. Det har också framkommit att de barn som förstör leken behöver hjälp och vägledning för att kunna utveckla sin brist i de sociala koder som krävs för att kunna leka med andra. Studien har synliggjort de strategier som förskollärarna använder sig av, som bland annat är att vara med och starta upp lekar med de barn som har svårt att bli inkluderade. Det har framförallt visat sig vara avgörande att som förskollärare ständigt vara närvarande för att kunna upptäcka och motverka exkludering. Vad som visat sig vara problematiskt med dessa strategier är avgörandet av när man ska träda in och inte, lika svårt har det visat sig vara när förskolläraren ska träda ur en uppstartad lek. Vi har med denna undersökning sett att det krävs ständigt närvarande och lyhörda förskollärare då det tydligt framkommit att exkludering och utanförskap spelar en stor roll för barns fortsatta utveckling och lärande.

Syftet med detta examensarbete har varit att fördjupa kunskapen om pedagogers uppfattning om barn i behovav särskilt stöd i förskolan. Vad anser pedagogerna utmärker ett barn i behov av särskilt stöd? Hur anpassar pedagogerna verksamheten utefter olika barns förutsättningar? Studien som ligger till grund för resultaten i detta examensarbete har utförs genom en kvalitativ studie och data har inhämtats genom kvalitativa intervjuer; tre intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan som alla har erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. I resultatet framgår det att begreppet behov av särskilt stöd upplevs som brett och inrymmer både barn som befinner sig i sociala svårigheter och barn med fysiska nedsättningar. Alla pedagoger i studien anser att det finns för lite tid, resurs och pengar för att tillgodose alla olika behov som finns i förskolan. De menar att det är lättare att få resurser till ett behov som syns, som till exempel ett barn med läkarintyg eller diagnos. Alla pedagoger är positiva till att inkludera barn i behov av särskilt stöd i verksamheten, och säger att barnen fö rall framtid kommer att ha nytta av att ha växt upp i en heterogen grupp.