• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2203
  • 30
  • Tagged with
  • 2233
  • 712
  • 618
  • 566
  • 492
  • 421
  • 394
  • 347
  • 306
  • 299
  • 296
  • 292
  • 287
  • 285
  • 281
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Inkluderande arbetssätt ur ett lärarperspektiv. : En intervjustudie med lärare i ämnet svenska, årskurs 6-9

Lyck, Mattias January 2012 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lärarperspektiv. De perspektiv som behandlas är lärares syn på arbetssätt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lärare i ämnet svenska i årskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns både möjligheter och hinder med inkludering i ämnet svenska. Lärarna ansåg att inkludering bland annat beror på klassernas storlek, ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Slutsatser som dragits är att lärarna i sin helhet både använder ett relationellt och kategoriskt perspektiv men att två av lärarna till större del använder ett relationellt perspektiv och den tredje läraren mer använder ett kategoriskt perspektiv.
32

Samverkansformer för en inkluderande skola : Eleven – ett vad eller ett vem?

Lundh, Susanne, Österberg, Marie January 2011 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för inkludering av elever som övergår från särskild undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar. Vi väljer att i studien presentera von Wrights (2000) pedagogiska rekonstruktion om människors intersubjektivitet, där hon tolkar G.H Meads interaktionistiska teori. Därtill kan vi koppla några av våra nyckelord i studien nämligen samverkan och inkludering. Samverkan och inkludering är båda beroende av kommunikation och relation mellan individer vilket stämmer överens med vår pedagogiska grundsyn där vi anser att människan lär sig just utifrån kommunikation och samverkan med andra.   Resultatet visar att de uppfattningar som respondenterna har om samverkansformer, åtgärder och lösningar tyder på att förutsättningar för en inkluderande skola ligger i att ha ett relationellt perspektiv. Å ena sidan säger de att detta relationella perspektiv, med kommunikation och samtal, är den mest betydelsefulla faktorn, där handledning ingår som en viktig bit för att hitta nya vägar och våga prova nytt. Å andra sidan ser vi i deras svar att det fortfarande finns mycket att utveckla när det gäller att flytta problemet från eleven och istället se problemet utifrån den miljö/situation eleven befinner sig i. Detta ser vi som en del av en lång social process där det handlar om att ta någon annans perspektiv och attityd, samt att vidga sitt eget perspektivtagande.
33

Hur lärare verksamma i grundskolan arbetar för ett inkluderande klassrum : En studie om inkluderingsarbetet

Persson, Lena, Seheden, Mija January 2011 (has links)
No description available.
34

Vad innebär ”en skola för alla” för lärare på en mellansvensk gymnasieskola? : En studie om inkludering hos lärare i ämnet svenska på gymnasiet.

Hjort, Marielle January 2012 (has links)
Vid världskonferensen om undervisning av elever i behov av särskilt stöd år 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmärket för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser också igenom i den svenska läroplanen, Lpo 94. Syftet med studien är att få exempel på hur inkludering och stöd i klassrummet på en gymnasieskola kan se ut.   Metoden som ligger till grund för studien är en multipel fallstudie av tre lärare i ämnet svenska på en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger på direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgången läggs tyngdpunkten på intervjuerna och observationerna används för att illustrativt syfte.   Resultatet som jag har fått fram i min fallstudie visar att lärarna använder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sätt att lära känna och se varje enskild elev. Informanterna beskriver relationen mellan elev och lärare som att det handlar om att vara personlig för att förmedla en känsla för att skapa trygghet i klassrummet och för att uppnå inkludering. Vidare visar resultaten att lärarna i studien arbetar mycket med att ge varje elev individuell tid vid varje lektionstillfälle för att uppnå inkludering.  I studien har det också framgått att lärarna använder datorer i undervisningen för att nå inkludering genom till exempel diskussionsforum under lektioner men att datorerna också kan verka exkluderande genom att elever exkluderar sig själva från den verksamheten som pågår i klassrummet. / During the world conference on special needs education in the year 1994 in Salamanca, Spain, it became clear that the aim for working with children in need of special education was to work inclusive in the classroom. These are also the thoughts that can be seen in the Swedish curriculum from the same year. The aim with this study is to get examples on how teachers on high school can work inclusive in their classroom.   The method that is used in the study is a case study of three teachers who teach Swedish on a school situated in the mid part of Sweden. The case study is based on direct observations and qualitative interviews. The focus in the results is on the interviews and the observations are used in an illustrative way to show and support what the informants mean.   The results that came out from this study were that the teachers used their own personality and also personal memories to create and build a relationship with each and everyone of the students as a way to get to know and see them as individuals and to give them individual help to gain inclusion in the classroom. The results also show that the informants work a lot with giving every student individual time on every single lesson to see everyone´s special need and to reach inclusion. In the case study it has also has shown that the informants use computers as an aid to reach inclusion in the classroom, forums are one example on when they use the computer as an aid but the study also has shown that students use the computers to exclude themselves from the classroom activities.
35

"Man ska aldrig bort från någonting utan till något" : En studie om tankar och uppfattningar kring inkludering av elever med autism eller autismliknande tillstånd i grundskolan och gymnasiet.

Eriksson, Fredrik, Arbin, Cecilia January 2012 (has links)
I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv. Analysen av de intervjuades tankar och uppfattningar tog sin utgångspunkt utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt.   Resultatet av de intervjuades tankar och uppfattningar visade på att inkludering är något alla önskar skolan ska sträva mot men att den kan se olika ut samt att pedagogerna upplever det som svårast att få elever med autism eller autismliknande tillstånd att fungera i klassrummet. Dessa elever ställer krav på kompetensutveckling kring funktionsnedsättning, handledning från specialpedagoger till pedagoger samt organiseringen inom skolan såsom klassammansättningar, möjlighet till mindre grupper eller enskilda platser menar de flesta. Pedagogerna som arbetar direkt med dessa elever behöver arbeta med tydlighet och struktur vilket även forskningen påvisar. Specialpedagogen kan utifrån sin yrkesroll hålla sig ajour med senaste forskning och genom detta skapa bättre förutsättningar för organisationen, pedagogen samt eleven att göra fullgoda arbeten. De kan handleda pedagoger, arbetslag och skolor i arbetet med dessa elever. Med sin expertis i funktionsnedsättningen kan de hjälpa rektor, skolledning och även skolpolitiskt så att insatserna blir rätt. det vill säga gynnar den enskilde eleven, elevgruppen, skolan.
36

Lärares syn på inkludering

Isomettä, Anja January 2012 (has links)
Motivet till studien är intresse och nyfikenhet för att ta reda på mer om hur lärare ser på inkludering. Med kunskap därom finns möjlighet att förstå vilken form av specialpedagogiskt stöd som behövs för att särskoleelever ska kunna inkluderas i grundskoleklasser.  Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskap om hur grundskollärare med erfarenhet av inkludering ser på inkluderande undervisning. Studien utgår från begreppet inkludering och hur den möjliggörs i grundskolan. Studien söker svar på frågeställningarna vilka erfarenheter har grundskollärare av att undervisa elever enligt grundsärskolans läroplan i grundskoleklasser och hur ser behovet av specialpedagogiskt stöd ut för att möjliggöra inkludering?   För att nå studiens syfte användes en kvalitativ ansats. För att få ett material att analysera utifrån studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med en öppenhet för följdfrågor med tre högstadielärare. Resultat visar att lärarna i studien är medvetna om innebörden av inkluderande undervisning. De upplever det svårt att förverkliga inkluderingstanken och anger resursbrist som orsaker till det. Lärarna säger också att resursbrist gör det svårt för dem att bli insatta i elevernas behov av anpassning och särskolans kursplaner. Resurs- och kunskapsbrist leder till marginalisering i undervisningen av elever som i studien omtalas som inkluderade elever.
37

Språket som verktyg för inkludering : En kvalitativ intervjustudie med verksamma pedagoger i förskolan

Öberg, Anna, Knutsson, Matilda January 2011 (has links)
Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg. Att anpassa verksamheten utifrån individuella barns behov är något som studien visar är betydelsefullt men det är likaså av vikt att anpassa den utefter en hel barngrupps behov. Något centralt som studien pekar på är att kommunikation kan ske på flera olika sätt och inte bara verbalt, det går alltså även att visa vad som ska förmedlas. Tecken som stöd, kroppsspråket samt bildschema är några verktyg som studien belyser som positiva i arbetet med att stimulera barns språkutveckling i syfte att skapa en förskola för alla barn.
38

Inkludering i skolan : Lärares meningsskapande för möjligheter och förutsättningar till inkludering i skolan

Morén, Fanny January 2015 (has links)
No description available.
39

Skolmiljöns betydelse för inkludering

Andersson, Ingegerd January 2015 (has links)
Denna studie undersöker fyra grundskole - och grundsärskoleelevers upplevelser av den egna skolmiljön i en inkluderande verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa undersökningsmetoder som deltagande tekniker, observationer och samtal. En analys av materialet har gjorts utifrån rumslig, social och didaktisk aspekt av inkludering. Resultaten av studien visar att eleven kan vara inkluderad utifrån en eller flera aspekter. Eleverna har beskrivit sin skolmiljö och uttryckt de behov de har för att kunna delta i skolans arbete. Det finns en samstämmighet hos eleverna i deras önskemål om en lugn miljö och arbete i mindre grupp. Trots att klassrummet synbarligen hade en lugn miljö, var det ändå ansträngande att vistas där en hel lektion. För att utveckla skolans arbetsmiljö kan man arbeta med ett mer medvetet förhållningssätt till klassrummets utformning. Klassrummet ska vara en plats för lärande och en social mötesplats. För att göra skolan tillgänglig måste miljön studeras utifrån olika synvinklar och där kan eleverna vara med och påverka. Studien kan bidra till att lyfta fram metoder och synsätt för att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever.
40

”Tillgänglighet är olika för olika barn” : En studie om pedagogers erfarenheter kring att skapa en tillgänglig förskolemiljö för barn med funktionsnedsättning

Lekström Swahn, Veronica January 2015 (has links)
Bakgrunden till min studie är att bristande tillgänglighet blev en ny form av diskriminering den 1 januari 2015. Därför syftar denna studie till att undersöka pedagogers erfarenheter och uppfattningar kring begreppet tillgänglighet och de möjligheter och hinder som pedagogerna ser när det gäller att skapa en tillgänglig miljö. Studien har en kvalitativ ansats med en hermeneutisk utgångspunkt. Information samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger inom förskolan. En analys av materialet har gjorts utifrån Vygotskijs teori, inkluderingsbegreppet samt ett värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Resultatet visar att pedagogernas yrkeserfarenhet och kunskap om olika funktionsnedsättningar påverkar hur de ser på begreppet tillgänglighet. Pedagogerna visar på stor kreativitet när det gäller att skapa en tillgänglig fysisk miljö, det är endast faktorer som pedagogerna själva inte rår över som gör att miljön inte blir tillgänglig. Pedagogerna betonar att för att den sociala miljön ska bli tillgänglig för barn med funktionsnedsättning, kan barnet behöva en pedagog i närheten som stöttar. På flera förskolor går barnen som är i behov av särskilt stöd undan och tränar med sin assistent/resursperson. Det är endast en pedagog som tar upp att det har förekommit diskussioner kring att barnet sitter ensam med sin assistent. Resultatet visar även att pedagogerna upplever att barngruppens storlek och tillgången till en resurs/assistent påverkar deras möjlighet att skapa en tillgänglig miljö. Pedagogerna anser även att fortbildning samt kunskap om barnets funktionsnedsättning ökar möjligheten att skapa en tillgänglig miljö.

Page generated in 0.0936 seconds