Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger ser på sitt förändrade uppdrag angående barn med särskilda behov. Hur pedagoger uppfattar att de yrkesetiskt och professionellt kan ta ansvar för det som beskrivs i skollagen vad gäller barn med särskilda behov. Studien är gjord genom en kvalitativ studie där empiri från fokusgrupper samlades in och tolkades för att ge en djupare förståelse i hur pedagogerna känner och arbetar med inkludering av barn med särskilda behov. Personalen hade en känsla av att de inte hade tillräckligt med kunskap i hur de ska möta barn med särskilda behov och att det är en ständig tidsbrist. De söker hjälp av elevhälsan och psykologer man de har en känsla av att de inte får den hjälp de behöver och inte blir förstådda av dem. Resultatet visar dock att det är främst de stora barngrupperna som är avgörande i hur inkluderingen fungerar. Pedagogerna har en gedigen kunskap som hämmas av de stora barngrupperna samt en stor belastning i form av administration.

För att alla elever ska känna sig delaktiga i skolan behöver undervisningen vara inkluderande. Syftet med studien var att, genom fokusgruppsamtal, undersöka hur några lärare berättar om sitt arbete med inkluderande undervisning, och hur undervisningen skulle kunna utvecklas mot en gemenskapsorienterad inkludering. För att i fokusgruppsamtalen definiera olika typer och nivåer av inkludering användes tre olika definitioner: placeringsorienterad, individorienterad och gemenskapsorienterad inkludering. Studiens forskningsansats var kvalitativ i form av fokusgruppsamtal. Studien genomfördes på fem olika skolor i mellansverige, och totalt tretton lärare deltog i de fem samtalen. Samtalen spelades in och transkriberades efteråt. Studien visade att alla deltagande lärare var positiva till inkluderande undervisning. De menade att gemenskapsorienterad undervisning leder till lugn i elevgruppen, starkare relationer, mer ansvarstagande och en möjlighet för alla elever att bli en i gruppen. Dock upplevde de en del hinder som exempelvis stora elevgrupper, ökande resultatfokus och en känsla av ensamhet och utsatthet hos läraren. De uttryckte också en farhåga att inkluderande undervisning innebär att särskilda undervisningsgrupper stängs ner. De lyfte fram att det finns elever som inte klarar av att vistas i en stor grupp och behöver få undervisning i ett mindre sammanhang. Lärarna önskade ett tätt samarbete med specialpedagogen, att hen ska fungera som ett bollplank, ge konstruktiv kritik och stötta med exempelvis testning av elever och vid pedagogiska utredningar. Lärarna uttryckte också att de önskar stöttning av kollegor och skolledare. De menade att ett kollegialt samarbete är en förutsättning för att den gemenskapsorienterade undervisningen ska fungera så bra som möjligt. Med andra ord är gemenskapen viktig både i klassrummet och i lärarrummet.

Denna studie undersöker lärares beskrivningar av deltagande inkludering samt på vilket sätt lärare och elever beskriver delaktighet i matematikundervisningen. Syftet är att bidra med kunskap om dessa begrepp, för att skapa goda förutsättningar för ett arbete kring en tillgänglig lärmiljö för alla elever. En kvalitativ metod med semistrukturerade lärar- och elevintervjuer har genomförts med fyra elever och fyra lärare. Djupgående intervjuer genomfördes med öppna huvudfrågor och efterföljande följdfrågor. Resultatet visar att lärarna beskriver deltagande inkludering när eleverna deltar i helklass eller i grupper, men att inkluderingen påverkas av hur grupper sätts ihop och när under en skoldag undervisningen äger rum. Både lärarna och eleverna beskriver delaktighet vid aktiviteter av olika slag, exempelvis vid praktiska uppgifter och spel. Dessutom beskriver lärarna delaktighet när eleverna kommunicerar med andra i diskussioner och samtal. En skillnad mellan lärarna och eleverna som framkommit är att eleverna dessutom upplever att de är delaktiga när de lyssnar på genomgångar eller vid gruppsamtal. En slutsats är att eleverna och lärarna delvis har olika uppfattningar om vad delaktighet kan innebära. En utmaning som synliggjorts är betydelsen av att sätta eleven i centrum. Det är viktigt att förstå elevens hela skolsituation utifrån ett helhetsperspektiv med avseende på både didaktisk, rumslig och social inkludering.

WHO estimates that around 16 % of the world's population live with some kind of disability (WHO, 2023). In Sweden there are not any exact numbers, however it is estimated that between 10-30% has a disability (MFD, 2022). Living with a disability often affect other parts of life. People with disabilities often (PWD) experience a worse quality of life, have a higher risk of experience a vulnerable economic situation and have a worse physical health (FHM, 2023). Even though there is a strong correlation between physical activity and better physical and mental health for PWD (Darcy och Dowse, 2013, s. 403), PWD tends to be less physical active than other groups (Pihlblad, 2017). Therefore, the purpose of this study is to gain a clearer understanding of the term inclusion from the perspective of coaches and club representatives within Swedish parafloorball but also how they work with inclusion within clubs that conduct parafloorball. The method for this study has been 6 semi-structured interviews with both coaches and other representatives from 5 different teams. The study shows that there is a discrepancy in how the term inclusion is viewed and 3 different interpretations were identified. These were, inclusion in the form of recruiting more, inclusion within the team and inclusion within the club. These different interpretations laid ground for the thematic analysis where these three ways of working towards inclusion were presented in a framework modified from Legg et al. (2022, s. 18).  Keywords: Inclusion, PwD, parafloorball, semi-structured interviews, Circular Model of  Global Barriers to Participation in Sport and Recreation for Person with Disability

The education system in Sweden is progressing towards integrated schools with inclusive education, one school for all, but there are still classes and schools separated from the rest. The aim of this study was to examine the learning environment for children with language disorder in different type of school organizations - an inclusive school for all children, regardless of functional ability, and an adapted language school for children diagnosed with general language disorder.   Several methods were used in triangulation. Four observations were made, two in one class in each school, and four interviews were held with one special education teacher, one speech therapist and two class teachers. Regulatory documents of local development were analyzed as well. The data was structured under the themes of organization of learning environment, work and responsibility and also adaptation and support.   In conclusion, the study shows that the children in the language school were separated from ONE school for all, but were part of an inclusive learning environment. The children in the inclusive school, however, were integrated but not yet fully part of an inclusive environment, although their school is making progress in that direction.

No description available.

Uppsatsen behandlar olika maktaspekter som påverkar specialpedagogens arbete i att få skolan mer inkluderande. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger, varav tre är kvinnor, i ett försök att skildra kvinnostämplingen i yrket (Woolhouse, 2014:138, Göransson et al. 2015:17 samt Cole 2005:289). Undersökningens övergripande syfte är att problematisera specialpedagogens roll utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att belysa olika maktrelationer och problematisera vilken betydelse specialpedagogens syn på sin yrkesroll har i hens arbete med lärare, elever och skolledning i arbetet med inkludering. Mina frågeställningar är följande:  Hur tolkas och omförhandlas begreppet inkludering i skolan? Vilka utmaningar möter specialpedagogen för att arbeta med inkludering? Hur översätts det i praktik i specialpedagogens arbete?  Vilka erfarenheter ligger i genuspraktiker inom organisationen skola och vilka förväntningar ligger det i yrkesrollen som specialpedagog? Hur upprätthålls dessa praktiker och vilka möjligheter finns att förändra dem? Analysen har utformats utifrån teman som belyser genus och intersektionalitet i specialpedagogens arbete med inkludering. I resultatet framkommer det att specialpedagogen behöver ha ett nära samarbete med ledning och lärare för att lyckas med inkludering i skolan. Specialpedagogerna upplever många gånger att de saknar legitimitet på skolan i arbetet med inkludering. De kvinnliga specialpedagogerna anpassar sig till organisationen för att passa in i en viss roll, vilket försvårar specialpedagogernas arbete med inkludering, medan den manliga specialpedagogen upplever en större frihet i sitt handlande i detta arbete. Studiens slutsats är att genuspraktiker inom skolan behöver synliggöras för att på det sättet kunna arbeta mer effektivt med att få en skola som blir tillgänglig för alla elever.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur elever med dyslexi i årskurs F-3 kan inkluderas utifrån en klassrumsdimension i läs- och skrivundervisningen.  Med studien vill vi söka svar på hur lärare kan genomföra en inkluderad läs- och skrivundervisning samt hur den fördelaktigt kan se ut för elever med dyslexi. Litteraturstudien utgår från ett inkluderingsperspektiv som har begränsats till en klassrumsdimension på grund av begreppets bredd. Därför har vi valt att fokusera på hur inkludering diskuteras i förhållande till klassrumssituationen. Genom informationssökningen hittades 13 vetenskapliga litteraturer som berör studiens ämne och som använts i resultatet. För att välja litteratur med relevant information till studiens syfte och frågeställningar utgick vi från fyra olika aspekter för att sedan kunna presentera ett resultat. Studiens resultat visar att elever med dyslexi har svårigheter med automatiserad avkodning samt rättskrivning för att det finns en brist i deras fonologiska system. För att inkludera elever med dyslexi i läs- och skrivundervisningen krävs ett varierat arbetssätt med tillgång till extra stöd i klassrummet som exempelvis specialpedagoger kan ge. Elever med dyslexi ska inte ses som problembärare i undervisningen. Istället ska undervisningen anpassas så att varje elevs förutsättningar och behov tillgodoses vilket möjliggör för att alla elever kan få samma chans till utveckling. Sammanlagt visar resultatet att tidiga insatser bör sättas in för att elever med dyslexi ska ha chans att utvecklas. Undervisningen ska även individanpassas för att möjliggöra ett inkluderande arbetssätt. Med inkludering som utgångspunkt finns goda förutsättningar för att skapa en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår att alla skolor i Sverige ska vara.

My questions in this study have been: In what ways are other languages ​​than Swedish and English used in the classroom? Do the teachers see the students' native language as an asset or as a problem for the individual? What attitudes to the language contained in the class appear among the surveyed teachers? I interviewed six primary school teachers in grades 1-3 about their attitude and approach to different language presence in educational practice. The result of my study shows that teachers know a lot about what research says about the importance of a student’s mother tongue but lack of time and that they do not understand all the students' native language was given as the biggest excuse for their choice not to practice their knowledge.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om inkludering och vilka dilemman som kan uppstå. För att ta reda på detta har vi genomfört fokusgruppsdiskussioner och när vi har analyserat har vi använt oss av diskursanalytisk metod. Inkludering är ett komplext begrepp och pedagogerna har svårt att förklara inkluderingens betydelse. Pedagogerna kommer fram till att inkludering är att ”Alla barn ska vara med”, vilket blev vår huvudtes. Att alla barns ska vara med är en vision som pedagogerna har. Samtidigt talar de om att de inte kan tvinga ett barn att vara med. Det uppstår motsättningar och dilemman till denna inkluderingsdiskurs. Det uppkommer vissa teman av pedagogernas vision och dessa är: delaktighet, anpassning, positiv uppmärksamhet, verksamhetens måste fungera, pedagogens profession, barn med särskilda behov, religion, barns behov, barns ålder och drömbilden av inkludering. I samband med dessa teman har dilemman uppkommit och inkluderingen har blivit problematisk i relation till: barns egen vilja, barns särskilda behov, religion, barns behov och barns ålder.