Bakgrund: Ambulanssjukvård innebär utförande av avancerade och omedelbara vårdåtgärder till patienter som är sjuka eller skadade och befinner sig utanför sjukvårdsinrättningar. Sjuksköterskan möter patienter i alla åldrar och har ett stort ansvar i den prehospitala vårdprocessen, från när larmet inkommer tills att patienten lämnas. Barn är dock en sällsynt patientgrupp inom ambulanssjukvården och tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en rad olika utmaningar kring prehospital vård av barn. Motiv: Tidigare forskning kring ämnet börjar bli daterad och enligt vår kännedom har sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn utifrån den prehospitala vårdprocessen inte studerats. Genom att identifiera upplevelserna i de olika faserna kan åtgärder sättas in för att öka tryggheten. Syfte: Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn prehospitalt utifrån den prehospitala vårdprocessen. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som jobbade inom ambulanssjukvården (n=8). Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I resultatet identifierades sju olika kategorier: Möter sjuka barn för sällan för att det ska kännas tryggt; En plan, behandlingsriktlinjer och kollegor skapar både trygghet och osäkerhet; Utmaningen med barnlarm är spännande och ökar fokus; Möta patientens och anhörigas känslor väcker egna känslor; Undersökning, bedömning och behandling präglas av rädsla för att göra fel; Transporten innebär svårigheter och osäkerhet men även en känsla av kontroll samt Behov av stöd i efterförloppet. Konklusion: Resultatet visar att sjuksköterskorna i ambulansen upplever utmaningar, men även möjligheter, i den prehospitala vårdprocessens alla faser. För att patienter ska vårdas utifrån samma förutsättningar bör sjuksköterskan arbeta efter den prehospitala vårdprocessen. Det kan tolkas att det finns en avsaknad av kontroll och stöd i förhållande till det krav som ställs på sjuksköterskorna. Kontroll och stöd antas kunna öka med kunskap och erfarenhet samt strukturerat stöd i efterförloppet.

I den här studien analyseras vilka stöd som finns i två lärarhandledningar i matematik för årskurs 4. Analysen görs utifrån designprincipen Förstå varför författare lägger upp innehåll som de gör och vad syftet är med uppgifter och aktiviteter som utvecklats i tidigare forskning om läromedel. En innehållsanalys utfördes med designprincipen som teoretisk utgångspunkt. Studien genomfördes för att undersöka vilka stöd som kunde återfinnas i lärarhandledningarna. Genom resultatet får vi en större förståelse för hur handledningarna kan stötta lärare i sitt arbete. Resultatet visar att båda lärarhandledningarna innehåller stöd utifrån den valda designprincipen. Stöden varierar dock i utformning och omfattning beroende på vilken innehåll vi sökte. Stöd finns i lärarhandledningarna och kan därmed hjälpa lärare att förstå syftet med läromedlets upplägg, men vi hade gärna sett att det finns mer stöd och att de förmedlas på ett tydligare sätt.

<p>Validerat; 20101227 (ysko)</p>

Varje år examineras tusentals studenter till legitimerade sjuksköterskor. Den första tiden beskrivs som påfrestande då de möts av nya utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterades i sex huvudkategorier; att kunskap och erfarenhet av omvårdnad har stor betydelse, att stöd från arbetskamrater påverkar trivseln i yrket, att ha eget ansvar vid hög arbetsbelastning är en utmaning, att yrket påverkar en som person även utanför arbetet, att yrket inte motsvarar förväntningar samt att vara osäker i yrkesrollen. Det framkom att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och osäkerhet i yrkesrollen samt att reflektion kunde stärka den professionella utvecklingen. Hög arbetsbelastning bidrog till att de inte hann utföra den bästa omvårdnaden. Kollegors inställning hade betydelse för att trivas på arbetsplatsen. På fritiden var det svårt att sluta tänka på arbetet och egenvård var viktigt för att må bra. En slutsats som kan dras är att stöd och reflektion är viktigt för att trivas och utvecklas i sin profession och att sjuksköterskestudenter bör förberedas på bästa sätt inför yrket.

Akutmottagningen är den mest komplexa enheten på sjukhuset där kritiskt sjuka patienter med komplexa omvårdnadsbehov behandlas och främsta målet där är att rädda liv. Det krävs att sjuksköterskor besitter en hög nivå av praktisk kunskap och professionell expertis och har förmågan att arbeta snabbt samt är flexibla. På grund av den unika miljön på akutmottagningen kan sjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad variera. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad på akutmottagningen. Metod: 21 vetenskapliga artiklar valdes ut i PubMed och Cinahl och har kvalitetsgranskats med SBU granskningsmall. Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats har utförts. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier; “möte med patient och familj som en del i att ge omvårdnad”, “brist på resurser och teamwork försvårar omvårdnadsarbetet”, “kunskapsbrist och behov av utbildning för att kunna ge god omvårdnad”, “akutmottagningens miljö kan riskera patienters och sjuksköterskors säkerhet”, "utmanande att ansvara för många patienter samtidigt”, samt “omvårdnad kommer i andra hand". Slutsats: Mer forskning krävs för att öka kunskap och förståelse kring sjuksköterskors upplevelse av att ge omvårdnad på akutmottagningen samt vad deras omvårdnadsarbete innebär. Detta kan bidra till att främja god hälsa hos sjuksköterskor, högre kvalité på omvårdnad samt hög patientsäkerhet.

Rekonstruktion av brösten kan göras till följd av bröstcancer som är en vanlig sjukdom bland kvinnor. Det är vårdens ansvar att ge adekvat information för att kvinnan ska kunna fatta rätt beslut. Rekonstruktionen kan genomföras med implantat eller kroppsegen vävnad, antingen i samband med eller efter mastektomi. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion efter mastektomi till följd av bröstcancer. Studien utfördes genom en kvalitativ litteraturstudie, varav tretton vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades via en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att maskera tecken på sjukdom, Att återfå kvinnligheten, Att verkligheten inte stämmer överens med förväntningarna, Att ha behov av vägledning och Att återhämta sig. I resultatet framkom att kvinnor önskade att se och känna sig normala och samtidigt oroade de sig för att andra skulle märka tecken på sjukdom de bar med sig. I resultatet framgick det också att kvinnor ville återställa känslan av femininitet och kände sig hela med sina nya bröst, men bemöttes av samhälleliga normer. Kvinnor upplevde även att livet gick framåt och att deras mående förbättrades efter bröstrekonstruktionen. I resultatet framgick det att de kvinnor som var missnöjda efter bröstrekonstruktionen önskade att de blivit erbjudna mer information och delaktighet. Att ha förväntningar som skilde sig från verkligheten innebar ofta missnöje över resultatet. Genom ökad medvetenhet om kvinnans upplevelser av bröstrekonstruktion till följd av mastektomi på grund av bröstcancer kan vården och den enskilda sjuksköterskan främja hennes resurser och tillfredsställa hennes behov.

Bakgrund: Begreppet arbetsmiljö innefattar fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som påverkar arbetstagare. I sjuksköterskors arbetsmiljö kan problem med bemanning, kommunikation och arbetsbelastning leda till försämrad patientsäkerhet och i förlängningen vårdskador. Varje år uppstår 93 000–98 000 vårdskador på sjukhus i Sverige. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljöns påverkan på patientsäkerheten. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och Cinahl resulterade i åtta vetenskapliga artiklar som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med ​​en induktiv ansats och ett manifest synsätt. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten resulterade i sex slutkategorier: Att vara för få och inte ha tid att ge en god och säker vård, Att kommunikation och samarbete både kan hindra och främja en säker vård, Att önska en enad organisation och ett tydligt ledarskap, Att egen och kollegors kunskap påverkar säkerhet i vården, Att avvikelserapportering är viktigt, men inte fungerar och Att det finns skillnader i förutsättningar och värderingar. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att arbetsmiljön påverkade patientsäkerheten på flera sätt. Ledningen behöver samarbeta med personal och ge sjuksköterskor stöd, tid, resurser och förtroende för att arbeta patientsäkert. Orsakerna till att vårdskador uppstår har undersökts väl av forskare och för att stärka kunskaperna inom området bör effekter av olika säkerhetsåtgärder undersökas.

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom vård- och omsorg och bidrar till bland annat samhällsekonomiska konstnader. Basala hygienrutiner och god handhygien har en väsentlig betydelse för att förebygga vårdrelaterade infektioner eftersom våra händer genom kontaktsmitta står för den största orsaken till spridning av mikroorganismer. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner. Detta vat en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Sökning av artiklar skedde via databaserna PubMed och Cinahl, där sex stycken artiklar som svarade mot studiens syfte slutligen valdes ut för vidare analys. I analys identifierades sex stycken kategorier som innefattade Att uppleva stigmatisering, Att minsta kontrollen över sitt liv, Att uppleva utanförskap, Att uppleva livet som meningsfullt trots vårdrelaterad infektion, Att känna bristande tillit till vårdpersonalen och Att inte inkluderas i sin egen vård. Vårdrelaterade infektioner påverkade patienternas liv på flera sätt, dels yrkesmässigt men likväl gällande ekonomi, vänner och familj. I tolkning av resultat visades att samtliga av de drabbade patienterna saknade känsla av sammanhang och delaktighet i sin egen vård. Vårdpersonalen hade kunnat bidra till att öka patienternas egenmakt genom god kommunikation och tydlig information, vilket även hade kunnat minska patienternas vårdlidande. Det är inte enbart medicinsk behandling som är väsentlig, utan likaså bemötandet av dessa patienter vilket har en stor betydelse i att motverka känslor som skuld och utanförskap.

Det vårdas allt fler sjuka och äldre patienter inom intensivvård vilket ställer högre krav på att beslut om behandlingsstrategier fattas. Behandlingsstrategier ska grundas på etiska principer, medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare forskning visar att samarbetet mellan intensivvårdssjuksköterskor och läkare förbättrar många intensivvårdspatienters utfall och att det kan vara särskilt viktigt vid vård i livets slut. Många sjuksköterskor upplever moralisk stress när vården bedöms vara utsiktslös och det blir ett onödigt lidande för patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av delaktighet i beslutsprocessen att avstå och/eller avbryta livsuppehållande behandling. Halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio intensivvårdssjuksköterskor på fyra olika intensivvårdsavdelningar i Västra Götalandsregionen. Intervjuerna analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) beskrivning av innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i två huvudkategorier: förutsättningar för upplevd delaktighet och hinder för upplevd delaktighet. Resultatet visar att ett ömsesidigt samarbete, ett ödmjukt förhållningssätt till beslutsprocessen och erfarenhet samt mod är förutsättningar för att uppleva delaktighet i beslutsprocessen. Otillräcklig information kring behandlingsstrategier, att inte få sin röst hörd och brist på riktlinjer och rutiner utgjorde hinder för upplevelsen av delaktighet. För att kunna ge bästa möjliga vård till patienter och närstående är det angeläget för intensivvårdssjuksköterskor att vara delaktiga i beslutsprocessen. Kommunikationen mellan läkare och sjuksköterskor behöver förbättras och det finns ett behov av ökad förståelse för sjuksköterskans profession. Sjuksköterskans roll behöver förtydligas i både nationella riktlinjer och lokala rutiner som omfattar beslutsprocessen att avstå och/eller avbryta livsuppehållande vård.

I samband med en växande urbaniseringstrend blir landsbygderna allt mer glesbebyggda vilket har bidragit till ett minskat serviceunderlag. Region Gotland är en av flera svenska regioner som har valt att motarbeta detta genom att skapa serviceutbud på landsbygden. Gotland är fortfarande i inledningen av detta arbete men har skapat en strategi för serviceutbud som gäller från år 2019. Utifrån denna har det utförts en behovsutredning på Hemse år 2020. Denna uppsats undersöker hur Region Gotland arbetar med centralortsteorin i en neo-endogen utvecklingskontext för att utveckla servicepunkter. Då centralortsteorin förlorade sin status globalt under 1970-talet undersöker uppsatsen huruvida denna teori är en rimlig utgångspunkt för landsbygdsutveckling. Uppsatsen undersöker även hur centralortsteorin faller samman med den neo-endogena utvecklingsinriktningen som Gotlands landsbygd utvecklas inom. Detta görs genom en tematisk innehållsanalys som lyfter fram utvalda indikatorer för centralortsteorin och den neo-endogena utvecklingsteorin. Planeringen för serviceutbud belyser tydliga drag som i långa loppet stärker den urbana hierarkin. Den neo-endogena utvecklingsinriktningen har haft liten betydelse i utvecklingen av servicestrategin men har större prägel i planeringen på lokal skala.