Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten och lidande genom att behandla och förhindra symtom istället för sjukdomar i sig. Den äldre populationen står för höga procent i behovet av palliativ vård och sjuksköterskan ses som nyckelaktörer i vårdandet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårda äldre personer i palliativ vård. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att hitta relevanta artiklar som svarade till syftet. Åtta vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Bristen på kommunikation och samordning i vårdteamet påverkar vårdandet; Utbildning och mer kunskap krävs; Förtroendefulla relationer med familjen är betydande; Utmaningar och emotionella känslor är oundvikliga; Vilja arbeta för en värdig död. Resultatet visade att sjuksköterskorna kände brist på samordning i vårdandet. Att ge stöd, information och skapa relation till närstående sågs som viktigt men även utmanande. Att vårda en döende person tog fram många känslor hos sjuksköterskan och vikten av självreflektion och kunskap om palliativ vård uttrycktes. Slutsatsen visade att det krävs mer utbildning kring palliativ vård för att kunna tillgodose patientens behov. Ett bättre samarbete och kommunikation mellan olika professioner behövs för att främja hälsan hos patienten. Att involvera närstående och låta dem vara delaktiga kring patientens vård kan bidra till tillfredsställelse för både sjuksköterskan och patienten.

Syftet med studien är att granska tillgängligt stödmaterial för barns språkutveckling inom förskolans verksamhet. Genom systematisk sökning identifierades olika typer av stödmaterial och analyserades med en latent innehållsanalys samt ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Analysen resulterade i 12 kategorier; Förhållningssätt, Fysiskt material, Institutioner, Språkstödjande, Verbalt, Icke-verbalt, Planerad aktivitet, Spontan aktivitet, Kontinuerlig aktivitet, En och en, I grupp samt Utbildning. Resultatet visade på att pedagogens förhållningssätt var det viktigaste för barns språkutveckling samt att fysiskt stödmaterial kunde användas som komplement. Resultatet visade även vikten med att skapa en inkluderande miljö i verksamheten för att stödja barns språkutveckling. Slutsatsen med studien betonar samverkan mellan pedagogiskt förhållningssätt och fysiskt stödmaterial med utgångspunkt från barns intresse är mest optimalt för en språkstödjande verksamhet. Detta tar även stöd i Barnkonventionen och förskolans läroplan som betonar vikten av att inkludera barnet i beslut om sin utbildning samt till deras rätt till sitt eget språk.

Bakgrund: 50 miljoner människor i världen lider av demenssjukdom. Anhöriga till en demenssjuk benämns ofta som osynliga sekundära patienter och det är partners till den sjuke som drabbas allra värst. Att leva med och vårda sin sjuke partner ger påverkan på vårdarens liv. För att stötta vårdarna krävs det att sjuksköterskor har kunskap och utbildning kring ämnet. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med och vårda en partner med demens. Metod: Litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:  Fyra kategorier erhölls av analysen: Att finna mening till vårdandet, Att få en förändrad relation, Att inta nya roller, Att leva för någon annan. Brist på egentid och bördan av att vårda gav en stor påverkan till den vårdande partnerns liv. Både positiva och negativa upplevelser framkom Slutsats: Den vårdande partnerns behov går ofta förlorade och det är viktigt för sjuksköterskor att ha god kunskap och utbildning om området för att stärka vårdarna att motverka ohälsa hos dem.

Bakgrund: Trycksår är en skada på ett område i huden och/eller underliggande vävnad till följd av tryck under en tid. Trycksår drabbar olika patientgrupper och inom samtliga vårdinrättningar. Trycksår är ett stort hälsoproblem som kräver längre vårdtid och stora resurser och således höga samhällskostnader. Det innebär även ett stort lidande, både fysiskt och psykiskt, för patienten och medför stora komplikationer och därmed en försämrad livskvalitet. Trots det preventiva arbetet mot uppkomsten av trycksår har det inte minskat i den takt som önskas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det preventiva arbetet mot trycksår. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Det resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fem huvudkategorier identifierades: Att teamarbetet är ett viktigt verktyg för att uppnå gemensamma mål, Att brist på adekvata och individanpassade hjälpmedel försvårar, Att samarbetet med patient och anhöriga har stor betydelse, Att vara engagerad, motiverad och ha tillit till sin egen förmåga är viktigt och Att det finns behov av ledarskap och utbildning. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor upplevde att en bra organisation och ledning var avgörande för utbildningsmöjligheter för både personal och patienter. Det finns ett behov av vidareforskning och ny kunskap om det preventiva arbetet mot trycksår för en djupare förståelse samt bredare kompetens.

Syftet med denna uppsats är att studera hur Black Lives Matter i Sverige diskuteras av svensk nyhetsmedia år 2020. Följande frågeställning undersöks: -Hur skildras “Black Lives Matter”-rörelsen i Sverige av svensk nyhetsmedia? Tidigare internationell forskning har bland annat visat på att nyhetsmedia oftast betonar demonstranternas kriminella beteende och specifika händelser istället för deras mål. Dock finns det begränsad svensk forskning kring detta. Om det ska kunna ge förändringar mot ett svenskt samhälle utan strukturell rasism och polisbrutalitet, som rörelsen kämpar för, måste flera ta del av debatten. Detta kan endast göras om det finns fler studier som kan få en påläst och intresserad att ta del av diskussionen. Om man inte uppmärksammar det, inser befolkningen förmodligen inte att det finns problem, därför behövs vår uppsats. Undersökningens resultat grundas på en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt Expressen. Den analyseras sedan utifrån teorierna diskursteori och andrafiering men det sker även en jämförelse med tidigare forskning. Fokuset är på artiklar som beskriver Black Lives Matter-demonstrationerna som skett i Sverige år 2020. Resultatet visar på det som involveras i skildringen i svensk nyhetsmedia. Bakgrunden tas med i en obetydlig grad. Endast rörelsens budskap uppmärksammas men det skiljer sig mellan artiklarna vilken som presenteras. Vissa speglar inte det riktiga motivet bakom rörelsens handlingar. Säkerhetstjänstens personal och demonstranterna lyfts också fram. Polisen och ordningsvakter porträtteras mestadels positivt medan det är tvärtom för rörelsens anhängare. Vidare skildras kritikernas syn på demonstrationerna i sig då det både uttrycks positiv respektive negativ kritik. Dessutom finns det diskussion om Sverige i frågan om rasism och polisbrutalitet där det finns olika åsikter. Antingen anses det som ett importerat problem från USA, att det inte finns, eller upplevs det som att det finns. Resultatet visar vidare på en ”andrafiering” och kan kopplas till diskursteorin. Det har även funnits likheter mellan den och tidigare forskning.

Bakgrund: Att vara multisjuk innebär att en person har flera kroniska sjukdomar samtidigt. Prevalensen av personer med multipla kroniska sjukdomar i världen ökar bland dem äldre men också bland dem som är yngre. För att kunna förbättra livskvaliteten för multisjuka människor krävs det att sjuksköterskor ser på personen som på en helhet och kan identifiera dennes fysiska, psykiska och sociokulturella behov. Därför bör fokus ligga på att försöka förstå personers upplevelser av att vara multisjuk, för att kunna tillgodose de uttalade och outtalade behoven. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att vara multisjuk. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personers upplevelse av att vara multisjuk beskrivs i fyra kategorier: att inte kunna leva som förut, att behöva stöd och hjälp, att bli sedd och förstådd, att försonas med sin situation. Slutsats: Att vårda personer med multisjuklighet kräver att människan ses som helhet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av en mer personcentrerad vård och inte förbise människans behov. I framtida studier bör personer med multisjuklighet vara väl presenterade och belysa de behoven hos personer med multisjuklighet på ett mer adekvat sätt.

Studien undersöker hur den svenska medierapporteringen skildrar terrordåd i Mellanöstern och Europa i press och webb. Typen av terrordåd är specificerat till självmordsbombningar och analysen hanterar artiklar om dåd som ägt rum i Abha (Saudiarabien 2015), Ansbach (Tyskland 2016), Bryssel och Zaventem (Belgien 2016), Khuzdar (Pakistan 2016), Kuwait City (Kuwait 2016), Lahore (Pakistan 2019), Manchester (Storbritannien 2017) och Sankt Petersburg (Ryssland 2017). Genom en kvantitativ innehållsanalys och ett teoretiskt ramverk bestående av nyhetsvärdering och nyhetsurval samt gestaltningsteorin och dagordningsteorin, syftar analysen till att belysa och förstå vilka skillnader som finns i den svenska medierapporteringen om bombdåd i Europa och Mellanöstern. De skillnader som denna studie fokuserar på är innehållet i form av teman, vilka som får komma till tals, typ av text och förövarens synlighet samt kvantitet/representation i form av TT-texter, antal externa nyhetskällor, artiklar och ord. Resultatet visar att majoriteten av artiklarna har skrivits om dåden som skett i Europa, framför allt i Bryssel, Belgien. Rapporteringen om dådet i Manchester, Storbritannien består av flest antal ord och minst har det rapporterats om Abha, Saudiarabien. Den mest påtagliga faktorn i innehållet av rapporteringen om dåd i Mellanöstern och Europa är vilka teman som används. Har dådet skett i Europa är det mer sannolikt att fokus ligger på vem som har utövat dådet, medan det i rapporteringen från Mellanöstern är betydligt vanligare att man utgår från händelseförloppet.

Sverige har globalt sett en god folkhälsa men det finns fortfarande stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Primärvården har ett stort ansvar när det kommer till det förbyggande arbetet kring livsstilsrelaterade sjukdomar, och sjuksköterskor har en ledande roll i den hälsofrämjande omvårdnaden. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att främja livsstilsförändring hos patienter inom primärvården. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod med induktiv ansats, där data samlades in genom två semi-strukturerade fokusgruppintervjuer. Deltagarna bestod av grundutbildade sjuksköterskor och specialistutbildade distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier; Att det är viktigt att hitta vad som motiverar patienten, Att information behöver vara tydlig och anpassad till patientens behov, Att belysa goda livsstilsvanor vid alla patientmöten, Att det är viktigt med rätt förutsättningar, Att ha kunskaper och egna erfarenheter underlättar. Slutsatser är att trots att sjuksköterskor besitter en vilja att organisera, planera och bedriva arbetet med livsstilsförändringar saknas det förutsättningar för detta samt att det finns en skillnad mellan hur det hälsofrämjande arbetet betonas under specialistutbildning till distriktssköterska och hur dessa kunskaper sedan ges möjlighet att användas i det dagliga arbetet.

denna studie har åtta läromedel i religionskunskap författade efter 2011 års läroplan för gymnasieskolan granskats. Utifrån syftet undersöker studien hur de olika judiska riktningarna framställs med de analytiska begreppsparen mångfald och generalisering samt modernt och bakåtsträvande som verktyg. I studien har kvalitativ innehållsanalys använts som metod. Studien visar att framställningen av de olika judiska riktningarna kan vara färgad av en europeisk sekulär diskurs om religion med avseende på vad som anses vara modernt/bakåtsträvande. Studien visar att läromedelsförfattarna generellt lyfter individer i sin framställning av den reformerta riktningen, och undergrupper i sin framställning av den ortodoxa riktningen. Den konservativa riktningen får ett mindre utrymme än de andra riktningarna.

Den här studien syftar till att undersöka associationer till de religiösa identiteterna kristen, sekulär och muslim. Associationerna hämtas från 2 150 enkätsvar, där respondenterna har uppmanats ange det första de kommer att tänka på när de hör orden kristen, sekulär och muslim. Sentimentanalys används för att undersöka om det finns skillnader i hur positiva och negativa känslouttryck förekommer i associationerna. Innehållsanalys används för att undersöka om det finns skillnader i vad respondenterna associerar till. Studien vilar på två teoretiska ramverk: Granovetters teori om svaga och starka band i sociala nätverk samt Tajfels sociala identitetsteori. Teorierna används för att ytterligare belysa analyserna genom att sätta uppmätta skillnader i sentiment och innehåll i relation till respondenternas egna identiteter och egna sociala nätverk. Studien visar att de negativaste associationerna är kopplade till den muslimska identiteten och att respondenterna generellt sett är positivare till identiteter som de själva identifierar sig med. Vidare visar studien att respondenter som har en muslimsk person i sina sociala nätverk associerar positivare till både sekulära och muslimer, jämfört med respondenter vars sociala nätverk inte består av några muslimska relationer. Respondenter som har muslimer i sina sociala nätverk tycks också ha bättre kunskap kring den sekulära identiteten. Studiens fynd går i linje med båda de teoretiska ramverken, vilket behandlas vidare i det avslutande diskussionskapitlet. Där diskuteras även bland annat praktiska tillämpningar och vidare forskning.