Miljörättvisa kommer från USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Idag återfinns miljörättvisan som retorik både hos forskare och politiker samt gräsrotsrörelser. Detta är dock inget som återfinns i någon större utsträckning i Sverige. Denna studie fokuserar på debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer använt sig av. Innehållsanalysen av tidningsartiklar visar på att det både finns likheter och skillnader i denna debatt jämfört med den globala retoriken kring miljörättvisa. / Environmental justice has its origin in the US and comes from the African-American Civil Rights Movement. Today the environmental justice rhetoric can be found among researchers and politicians as well as grassroots movements. However, it does not exist in Sweden to a great extent. This study focuses on the debate around the establishment of a mine in Kallak, Sweden, and what kind of rhetoric different actors uses. The content analysis of newspaper articles show that there are both similarities and differences in this debate compared with the global rhetoric of environmental justice.

Njursvikt blir allt vanligare omkring i världen och är en påfrestande sjukdom som orsakar många förändringar i personens vardagsliv på grund av dess symtom och behandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar kring dessa patienter både gällande hälsa, behandling och utbildning. Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med dialys. I studien ingick tio kvalitativa artiklar som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier vilka var; Att ha nära relationer, Ett stressande och krävande arbete, Att känna sig otillräcklig, Svårigheter att utbilda och kommunicera och att bli berörd och vilja ge stöd. I resultatet framkom att sjuksköterskor har nära relationer med patienter som behandlas med dialys och dessa relationer beskrevs som bekväma men kunde även orsaka en känslomässig trötthet. Arbetet upplevdes stressande och krävande på grund av oerfarenhet, sjukdomens komplexitet, arbetsmiljön och den svåra tekniken. Otillräcklighet upplevdes när sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med tid, när kommunikationen med läkare var bristande och när patienterna var missnöjda. Att utbilda och stödja patienterna kunde upplevas som svårt, men resulterade i känslor av stolthet när det lyckades. Slutsatsen är att nära relationer med patienterna gör att sjuksköterskor kan ge en bättre vård och se individuella behov. Även patienten upplever en trygghet med en kontinuerlig kontakt. För att minska stress och känsla av otillräcklighet så behövs mer utbildning för sjuksköterskor som arbetar med dialys. Mer forskning inom området behövs då studier inom ämnet är begränsat.

Den psykiska ohälsan ökar kraftigt bland ungdomar, både i Sverige och globalt. Detta påverkar ungdomarnas mående i nutid, men kan även leda till stora konsekvenser i deras framtida liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av psykisk ohälsa sett ur ungdomars perspektiv. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. För att nå studiens syfte analyserades en samling texter skrivna av ungdomar där de beskriver sina upplevelser av att vara ung idag. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskrev ungdomarnas upplevelser: Att inte duga som man är; att känna sig ensam, maktlös och utan hopp; att känna sig sviken och missförstådd; att känna oro inför framtiden samt att behöva stöd och bekräftelse för att må bra. Diskussion: För sjuksköterskor kan denna litteraturstudie bidra till en ökad förståelse för ungdomars upplevelser av psykisk ohälsa. Den kan även ge vägledning i hur sjuksköterskan kan förebygga ohälsa samt stödja och främja hälsa hos ungdomar som lever med psykisk ohälsa. Detta är ett högst aktuellt ämne som kräver vidare forskning. För att minska den psykiska ohälsan på sikt har vi uppfattningen att vården bör arbeta förebyggande redan i tidiga åldrar.

När tillståndet hos en person med sjukdom försämras kan ett brytpunktssamtal hållas där vårdpersonal redogör och förtydligar hur behandlingsstrategin förändras. Närstående är en viktig och betydelsefull deltagare i livets slut både för personen med sjukdom och får vårdpersonalen. Detta då de närstående kan vara delaktiga inom omvårdnaden samt tillhandahålla stöd till personen med sjukdom. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att delta vid ett brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slut. Litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i två databaser där 14 studier valdes ut efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas innehåll analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna rädsla och ovilja för att prata om döden; att behöva tydlig information och tid för att förbereda sig; att få uttrycka sina känslor och vara delaktig i beslut kändes betydelsefullt; att under mötet komma till insikt och acceptera döden; att förmedla hopp och vilja den sjuke väl. Slutsatser av studien blev att närstående kan uppleva situationen som skrämmande, kaosartad, chockerande men även som en lättnad och att döden var väntad. Det är därför av vikt att som vårdpersonal ha förståelse för hur närstående upplever brytpunktssamtalet och ge dem utrymme till delaktighet vid brytpunktssamtalet för sina tankar, frågor och åsikter.

No description available.

This essay will analyse how racism is represented in hip-hop lyrics from the first 7 years of the 2010th decade. The lyrics will be divided into four various categories to show how the artist is using history to connect with the listener. When analysing the lyrics, a content analysis will be used were the lyrics are broken down into smaller parts. These smaller parts will be broken down and the valuable information is extracted. When doing this analysis, it is important to not break the lyrics into too small parts, if done the context can be lost.

No description available.

Denna studie har valt att specifikt rikta fokus mot kortbedrägeriernas utveckling i Sverige, eftersom denna typ av brottslighet har ökat lavinartat på senare tid. För att komma i kontakt med och erhålla olika perspektiv från centrala svenska organisationer har snöbollsmetoden och maximal variation tillämpats som urvalsmetoder. Syftet med uppsatsen var att utifrån rutinaktivitetsteorin redogöra för och analysera centrala aktörers arbete med brottspreventiva åtgärder av kortbedrägerier, genom att tillämpa en deduktiv innehållsanalys. För att uppfylla syftet utforskades först kortbedrägeriernas utveckling och uppkomst. Sedan, beskrev tjänstemännen från de olika centrala aktörerna gärningspersonernas tillvägagångsätt och deras bakomliggande drivkrafter. Vidare redogjorde tjänstemännen för att de flesta i samhället var utsatta, även om vissa grupper var utsatta i större utsträckning. Även hur dessa individer kunde reducera utsattheten, beskrevs. Bland annat betonade tjänstemännen vikten av personligt ansvar, ökad riskmedvetenhet och mindre risktagande. Avslutningsvis, redogjorde tjänstemännen för hur deras organisation agerade kapabla väktare; samt hur dessa upptäckte- och förebyggde kortbedrägerier. Framförallt beskrev tjänstemännen från bankerna att deras organisation använde olika programmerade data-tekniker för att upptäcka potentiella kortbedrägerier, medan tjänstemän som representerade större företag i Sverige istället betonade vikten av spårbarhet. När det kommer till förebyggande åtgärder olika företag, banker och polisens bedrägericenter vidtog beskrevs förmedlandet av information som en väsentlig skyddande faktor. Även olika tekniska säkerhetslösningar beskrevs som skyddande faktorer mot kortbedrägerier. / <p>2017-07-24</p>

Detta arbete analyserar innehållet om kommunism i svenska läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Fyra läroböcker har analyserats. Två läroböcker före Sovjetunionens fall, från 1982 och 1987 och två läroböcker efter Sovjetunionens fall, från 1993 och 1995. Studiens syfte är att analysera hur innehållet om kommunism i läroböckerna förändras efter Sovjetunionens fall, 1991. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån small state-teorin och Staffan Selanders teoretiska begrepp för textanalys av läroböcker. Teorin utgår från att små stater som exempelvis Sverige måste använda sig av strategier i sitt förhållnings sätt stormakter, som exempelvis Sovjetunionen. Strategierna går ut på att en liten stat inte kan vara alltför kritisk, eller okritisk i sitt förhållningssätt gentemot en potentiellt hotande stormakt. En innehållslig idéanalys användes i analysen och frågeställningarna utgick från två teman som skulle verka för att ge en djupare förståelse om vilken bild av kommunism som framställs i läroböckerna. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig bild som förmedlas om kommunism, varken i böckerna som skrevs innan Sovjetunionens fall eller i böckerna som skrevs innan Sovjetunionens fall. Mest anmärkningsvärt i resultatet är att läroboken från 1995 inte framför någon kritik mot det forna kommunistiska Sovjetunionen, boken från 1993 framför däremot kritik mot kommunism som politisk ideologi och Sovjetunionen som kommunistisk stat. Läroboken från 1982 framstår som försiktig i sin framställning av kommunism, dock kan framställningen tolkas som en indirekt kritik mot kommunism och Sovjetunionen. Läroboken från 1987 är starkt kritisk mot Sovjetunionen som i läroboken kallas för en kommunistdiktatur som styrs av en liten elit.

Alwaysland är en metafor för hemmet i författarens mening. Denna studie har sin grund i enautoetnografisk undersökning som gjordes under tidigare studier på Konstfack i Stockholm.Där undersöktes bildframställningar och dess betydelse, resultatet blev måleriet som ett svarpå hemlängtan. Genom en kvalitativ undersökningsmetod där en film med tillhörande frågorpublicerades på sociala medier inkom ett deltagarantal på sju personer. En fortsättning påursprungsundersökningen blev att klargöra vad hem kan vara för de olika deltagarna baseratpå deras personliga beskrivningar. Även hur dessa bilder och framställningar av hem kananvändas som utgångspunkt och material för konstnärligt arbete. Studien som presenterasnedan är således uppdelad i två. Först ett textunderlag från ett frågeformulär med deltagarnassvar som grund för en innehållsanalytisk undersökning. Senare ett gestaltande arbete däranvändningen av metaforer kring deltagarnas svar resulterat i en film som presenterades påKonstfacks vårutställning 2017. I studien används ett socialkonstruktionistiskt perspektiv därindividens uppfattning i förhållande till platsen undersöks. En fenomenologisk strategianvänds för en förståelse för deltagarnas känslor relaterat till hem. Som metod användsinnehållsanalys och utifrån detta skapandet av metaforer genom en dramaturgisk ingång.Studien resulterar i en nyanserad bild av vad hem är för deltagarna, där frihet, gemenskap,lugn och barndomsminnen är en stor del av beskrivningen. Genom de känslor som deltagarnabeskriver i förhållande till hem skapades en film där användningen av metaforer ochmetonymer möjliggjorde användningen av andras berättelser i ett personligt konstnärligtuttryck. Symboliken i filmen kopplar ihop beskrivningar av minnen i relation till färger,känslor och material. Även rörelse och närvaro representeras genom huvudpersonens kropp iförhållande till miljön som omger den. Filmen är uppbyggd av en dramaturgisk infallsvinkeldär metaforer beskriver olika känslor, artefakter eller platser och metonymer beskriverhelheten av deltagarnas gemensamma överenskommelse kring hem. I filmen behandlasupplevelsen och erfarenheten av hem i sin helhet.