I dag rapporteras det ofta i nyhetsmedierna om överbeläggningar och stress på akutmottagningar runt om i landet. Akutmottagningen är en arbetsplats som skiljer sig från andra. Sjuksköterskorna där har en särskild press på sig, då det ibland kan handla om liv och död i akuta situationer genom olycksfall och akut sjukdom. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress på akutmottagning, med hjälp av två frågeställningar: vilka faktorer leder till stress och vilka konsekvenser av stress beskrivs?Datainsamlingen utfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna Pubmed och Cinahl. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av en granskningsmall och 10 artiklar togs vidare till analysen. Litteraturstudien utfördes som en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att faktorer som leder till stress är hög arbetsbelastning och dåligt anpassad arbetsmiljö, oförståelse och aggressivitet från vårdsökande samt bristande stöd från ledning och organisation. Konsekvenser av stress beskrevs som att känna obalans och drabbas av fysiska och psykiska symptom, att privatlivet påverkas och sjuksköterskan överväger byta arbete samt att stressen påverkar patientsäkerheten och omvårdnaden. Resultatet visade ett behov av stöttande åtgärder. Dessa stödåtgärder bör innefatta interventioner för att stärka befintlig personal, skapa en bättre arbetsmiljö, skapa goda grunder för en hållbar personalförsörjning och verka för hög patientsäkerhet och en god omvårdnad. Vidare behövs en tydligare anknytning mellan beslutsfattare och sjuksköterskorna. Detta för att lättare kunna fatta beslut som är anpassade och givande för den kliniska verksamheten.

Bakgrund: Idag lever cirka 130000 - 150000 människor med en demensdiagnos. På grund av brist på resurser vad gäller vårdplatser och personal så sker mycket av den långsiktiga vården i hemmet och vårdbördan för familjen ökar. För att kunna ge stöd och stärka anhörigvårdare i deras hälsa finns ett behov av att veta vilka upplevelser de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vårda en anhörig med demens. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med ett inifrån perspektiv. Sökning genomfördes i två olika databaser och tio artiklar som svarade mot syftet valdes ut. Dessa kvalitetsgranskades. En kvalitativ manifest induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Efter dataanalysen framträdde fem kategorier: Att livssituationen förändras, Att pendla mellan oro och förtvivlan, Att egen tid och stöd behövs för att orka, Att ha behov av kunskap och information, Att hitta nya sätt att leva tillsammans. Slutsats: Livet blir påverkat och det sker en transition. Genom utbildning kan hanterbarheten öka. Det är viktigt att sjukvården ger stöd för att underlätta situationen

No description available.

Hjärtstopp innebär en stor förändring i livet och medför många frågor och funderingar för de drabbade och de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelsen av att ha överlevt ett hjärtstopp ur de drabbades och deras närståendes perspektiv. I analysen ingick nio vetenskapliga studier som analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultatet av litteraturstudien presenteras sedan i fyra kategorier som skapats utifrån analysen; Den första tiden är svår, Upplevelser av vården, Kroppen och sinnet begränsar, samt Händelsen väcker existentiella frågor. I resultatet framkom att sociala relationer och mötet med vården var av stor betydelse för känslor och upplevelser av tiden efter hjärtstoppet. Det framkom också att de drabbade efter hjärtstoppet fick fysiska och kognitiva svårigheter och de svåraste att acceptera var minnessvårigheterna. Hjärtstoppet väckte också många existentiella frågor, tankar om framtiden och hopp om en god framtid. Ett hjärtstopp påverkar inte bara de som drabbats utan även de närstående påverkas i hög grad, därför kan det också behövas mer forskning på området eftersom det finns begränsat antal vetenskapliga studier inom ämnet. Det framkom även att det finns utvecklingspotential gällande det stöd och informationsunderlag som idag används.

Målen i kursplanen för matematik uttrycks som matematiska förmågor, vilket eleverna ska möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga. Läroböcker i matematikämnet har en starkt styrande roll och om undervisningen ska utgå från vad som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller samt vilka förmågor som eleverna tränar när de arbetar med dem. Syftet med min studie var att undersöka hur läromedel i matematik behandlar matematiska förmågor. Med kompetensperspektiv som teoretisk utgångspunkt genomfördes en komparativ innehållsanalys bestående av två läromedel – Favorit Matematik och Matte Direkt Safari. Läromedlens uppgifter analyserades i förhållande till MCRF (Lithner et al., 2010) och analysguide för matematiska förmågor (Säfström, 2013). Analysen visade att Favorit matematik ger störst chans att öva på respektive förmåga men att procedurförmågan domineras i de båda läromedlen. För att eleverna ska utveckla de övriga matematiska förmågorna bör läraren ha en aktiv roll, använda sig av de förslag och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen samt ge utrymme till eleverna att resonera och kommunicera.

Romer har historiskt blivit marginaliserade och inte åtnjutit samma rättigheter som majoritetsbefolkningen. I en svensk kontext har romer historiskt sätt bland annat fått utstå diskriminering i form av registrering, tvångssterilisering, fördrivning och särbehandling i skolan. Denna uppsats har som syfte att undersöka romers framställning i den svenska nyhetstidningen Dagens Nyheter under åren 2010 och 2014. Studien använder sig av en innehållsanalys med både kvalitativa och kvantitativa inslag för att kunna besvara de valda frågeställningarna. Undersökningen använder sig av teorin över andrafiering som behandlar hur majoritetssamhället definierar ”den andre”. Teorin över diskursiv diskriminering används också för att identifiera diskriminering i nyhetstexter samt hur minoriteter blir försummade i mediaframställningen. Resultatet i denna studie visar på att innehållet i Dagens Nyheter främst kretsar kring hur stater och myndigheter misslyckats i sin behandling av romer, diskriminering, social status, positiva framgångar för romer och tiggeri. Innehållet har till stor del ett konfliktfokus där artikelns innehåll kretsar runt en konflikt om romska frågor. Romer får väldigt sällan höras eller beskriva sina egna intressen i Dagens Nyheter. Istället är det politiker och myndigheter som oftast får höras i romska frågor. Majoriteten av artiklarna har inget fördomsfullt innehåll riktat mot romer och Dagens Nyheter är till största del objektiv i sin rapportering. Slutsatsen som kan dras är att en nyhetstidning som Dagens Nyheter har stor makt i framställningen eftersom det oftast är den enda framställningen majoritetssamhället får av romer. Dagens Nyheter vill främst framhålla romers utsatta situation i samhället genom orättvisa beslut och diskriminering. Dock kan detta skapa en bild av gruppen som passiva och olycksaliga offer.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra ämnesspråket i uppgifter i nationella prov i matematik för årskurs 3 och 6 och därmed bidra med kunskap om ämnesspråklig komplexitet i matematik. För att uppnå detta användes en kvantitativ innehållsanalys för att upptäcka och registrera språkliga aspekter i det naturliga språket som kan bidra med komplexitet i det matematiska ämnesspråket. Det analyserade materialet bestod av uppgifter från de nationella proven i matematik för årskurs 3 från åren 2010-2014 och för årskurs 6 från åren 2012-2014. Resultatet visade att den språkliga komplexiteten varierar mellan uppgifter och årskurser. Samtliga av de undersökta aspekterna: ämnesspecifika ord, nominaliseringar, nominalfraser, logisk konnektiv, passiv verbform och bisatser förekom i varierande grad. Den aspekt som främst bidrar med ämnesspråklig komplexitet i uppgifter i de nationella proven är ämnesspecifika ord.

Denna studie syftar till att jämföra texter som pojkar och flickor skrivit under årskurs 3 utifrån den beskrivande genrestrukturen. Tidigare forskning visar på en skillnad i skolprestationer baserat på elevers könstillhörighet vilket även framgår i både internationella och nationella undersökningar. Området undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys av elevtexter som är skrivna inom den beskrivande genren utifrån den analytiska ingången genrestruktur. Studiens material består av texter hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel - Elevers textskapande i tidiga skolår som bedrevs vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. För att avgränsa studien fokuseras elevernas bemästrande av att inkludera den beskrivande genrestrukturens olika aspekter i texterna. Detta föranledde utformandet av ett unikt analysverktyg som respektive elevtext analyserades utifrån. Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv och har två teoretiska utgångspunkter. Genrepedagogik ämnar stödja elevers språkutveckling och feministisk poststrukturalistisk subjektivitetsteori menar att individen formar sitt kön utifrån sammanhanget vilket därmed kan påverka elevers prestationer och förväntningarna på dem. Resultaten redovisas i diagram som sammantaget behandlar studiens forskningsfrågor och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter. Studien resulterar i att flickor följer genrestrukturen i högre grad jämfört med pojkar men på individnivå finns undantag som visar att pojkar också kan skriva texter enligt den beskrivande genrestrukturen.

No description available.

Bakgrund:Tron om att schizofreni är en kronisk sjukdom med progressivt förlopp lever till viss del fortfarande kvar, trots att forskning visar motsatsen. Frågan är om sjuksköterskor besitter tillräckligt med kunskap för att ge personer med schizofreni möjligheten till återhämtning. Teoretisk referensram:Tidvattenmodellen kan användas som teoretiskt stöd och praktiskt verktyg inom psykiatrisk omvårdnad för att hjälpa personer till återhämtning. Modellen kan bidra till nya perspektiv för sjuksköterskor, då fokus på vem som är experten flyttas över från sjuksköterskan till patienten. Syfte:Att beskriva vilken kunskap som sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni. Metod:Kvalitativ metod med induktiv ansats användes till studien, data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes till analysarbetet. Resultat:Resultatet visar att sjuksköterskor beskriver återhämtning som en process som är individuell för varje person. Men sjuksköterskor framhåller även att schizofreni är en sjukdom som innebär begränsningar för dessa personers förmåga till återhämtning.Slutsats: Trots goda intentioner från sjuksköterskor så finns risken att åtgärder och interventioner mestadels baseras på kunskap om att återhämtning vid schizofreni är svårt, vilket kan innebära att gammal kunskap tillämpas.  Nyckelord: kunskap, kvalitativ innehållsanalys, schizofreni, sjuksköterskor, återhämtning