This essay is about the issues between minorities and the media in the present day, with a focus on the conflicts in northern Sweden involving the Sami-people. This essay uses quantitative content analysis to examine news articles published between 2002 and 2016 to investigate changes in how the Sami minority is depicted in local media. This topic is influenced due to the Culture Capital event of 2014 that took place in the city of Umeå, located in northern Sweden. The event involved a lot of Sami culture, tradition and performances which might have had an effect on the type of news that local newspapers published. The results show that articles that involve news about conflicts, discrimination and other negative attributes have lowered throughout the years since 2002. The biggest change can however be seen in the period after 2009 where the negative articles lowered to a much higher degree than the years before. This essay has found a possible correlation between the event and media portrayal in local newspapers.

Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk sjukdom som ger en tilltagande försämring av motoriska och kognitiva funktioner. Många personer med Parkinsons sjukdom bor kvar i hemmet och får ett ökat behov av stöd och hjälp. De som tillgodoser detta behov av omvårdnad är ofta närstående som vårdar personen. Detta kan få en påverkan på närståendes hälsa ochlivskvalité. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva tillsammans med en person med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut via en litteratursökning och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson(2016). Analysen resulterade i sex olika slutkategorier; att ha behov av information och kunskap om sjukdomen, att ha behov av stöd och fungerande sjukvård, att livet och vardagen förändras vilket kan skapa ensamhet och isolering, att relationer förändras och ger nya förhållningssätt, att vilja orka vårda och känna oro för att inte räcka till, att känna osäkerhet och behöva ta svåra beslut. Resultatet visade att närstående saknade information, hade ett stort behov av stöd, livet och vardagen förändrades samt skapade ensamhet och isolering och relationer förändrades. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste synliggöra närstående som en viktig del i omvårdnaden samt att ge närstående bra förutsättningar att klara det dagliga livet.

Förskrivningsrätten av läkemedel är en viktig del i distriktssköterskors profession vilket ger dem fördjupade kunskaper och är betydelsefullt för arbetet i hemsjukvården. Patienterna i hemsjukvården är ofta äldre som drabbats av flera sjukdomar och har en större läkemedelsbehandling än övriga befolkningen. Forskning visar att förskrivningsrätten effektiviserar vården och gör patienten mer delaktig. Den vårdande relationen mellan patienten och distriktssköterskan främjas när vården sker nära patienten. Arbetet i hemsjukvården ställer speciella krav på distriktssköterskan med förskrivningsrätt. Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ha förskrivningsrätt av läkemedel i hemsjukvården. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Åtta distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård intervjuades. Analysen ledde fram till ett tema: att se både möjligheter och begränsningar med förskrivningsrätten av läkemedel, med sex tillhörande kategorier. Resultatet visar att förskrivningsrätten är värdefull för både distriktssköterskorna och patienterna på flera sätt. Det upplevs viktigt att känna stöd och att kunna hålla sig uppdaterad. Att ha tillgång till välfungerande datasystem är betydelsefullt, även om vissa hinder kan ses. Vid förskrivning åt kollegor som saknar förskrivningsrätt finns varierande upplevelser. Förskrivningsrätten ger självständighet och det framkommer en önskan om att få den utökad. I diskussionen reflekteras kring hur hemmet och den vårdande relationen påverkar distriktssköterskornas upplevelser av förskrivningsrätten och förutsättningarna för dess användning.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk autoimmun sjukdom och en av de vanligaste inflammatoriska ledsjukdomarna. Vad som utlöser sjukdomen är okänt och det finns inget botemedel, målet med behandling är att minska sjukdomsaktivitet. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med RA. En litteraturstudie genomfördes där 14 artiklar inkluderades i analysen. Analys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att personer med RA upplevde att svåra symtom som smärta, stelhet och utmattning var mest frekventa. Begränsningar att utföra aktiviteter, intressen, samt arbete beskrevs och det upplevdes frustrerande att behöva anpassa sig efter sjukdomen. Personer upplevde en oviss framtid, samt en rädsla att förlora sin identitet och sitt oberoende. Ett behov av stöd och en god relation till sjukvårdspersonal beskrevs. Resultatet ger en fördjupad kunskap och förståelse som är till nytta för vårdpersonal för att kunna identifiera behov och stödja personer med RA. För att kunna ge bra omhändertagande är det viktigt att få en insikt i personers egna perspektiv av situationen.

För en person som drabbas av bipolär sjukdom innebär detta ett stort lidande för dennes liv och hälsa. Bipolär sjukdom kännetecknas av kroniska humörsvängningar, så kallade maniska samt depressiva perioder. Det är av stor vikt att anhöriga ges tillräckligt med information angående sjukdomen, då dessa anses utgöra en viktig roll i stärkandet av personen som lever med bipolär sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hälsa hos en kvinna som lever med bipolär sjukdom. Designen som användes för denna studie var en litteraturstudie. Data hämtades från en självbiografi och den kvalitativa innehållsanalysen valdes som metod. I denna studie valdes en deduktiv ansats med utgångspunkt i världshälsoorganisationens definition av hälsa vilket beskrivs som ett tillstånd av komplett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom. Resultatet visade att sjukdomen skapade ett ökat behov av socialt stöd och påverkade personens psykiska och fysiska hälsa, vilket bland annat ledde till ett självskadebeteende. Denna fördjupade kunskap kan hjälpa sjuksköterskan i bemötandet av personer med bipolär sjukdom och således minska lidande och främja dennes hälsa.

När sjuksköterskan får sin legitimation förväntas det att personen har skaffat sig tillräckligt med kompetens och förmåga att självständigt kunna planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder som syftar till att främja hälsa hos patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som legitimerad sjuksköterska. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där nio vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades vilket resulterade i sex huvudkategorier; Att vara oförberedd på vad yrket innebär, Att självständighet och ansvar känns kravfyllt, Att ha behov av stöd från andra, Att vilja känna sina patienter och tillgodose behov, Att ha behov av variation och utveckling, Att erfarenhet bidrar till ökad trygghet. Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor var osäkra i sin nya roll och upplevde stress kring att vårda patienter. De nyutexaminerade var i behov av stöd från kollegor. I syfte att stärka de nyutexaminerades egen förmåga och känsla av sammanhang samt underlätta för dem att se patienters behov bör erfarna kollegor aktivt stödja nyutexaminerade att arbeta personcentrerat. Det kan leda till att de nyutexaminerade upplever sin situation som mer begriplig, hanterbar och meningsfull.

I Sverige beräknas att minst var tredje person kommer att drabbas av cancer någon gång under sin livstid. Vid olika cancersjukdomar använder man cytostatika som en del av behandlingen. Cytostatikabehandling användas för att bota sjukdomen, bromsa eller i ett palliativt syfte för att lindra symptom. Syftet med denna uppsats var att beskriva kvinnors upplevelse av cytostatikabehandling i samband med cancer. I studien ingick tolv vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sju kategorier. I resultatet framkom att håravfallet var en symbol för cancer och kvinnorna påverkades negativt av det förändrade utseendet. Behandlingen upplevdes smärtsam och utmanade tron på överlevnad. Förändringar i smak- och luktsinne påverkade upplevelsen av mat, dryck och dofter. De upplevde kognitiva problem i form av minnes- och koncentrationssvårigheter. Detta påverkade dem på olika sätt och vid olika tidpunkter. Relationer till vänner och familj förändrades. De blev beroende av andras hjälp för att klara av sin vardag. Brist på kontinuitet i vården och en negativ samhällssyn gjorde dem besvikna. Kvinnorna upplevde osäkerhet och rädsla inför framtiden. Sjukvården bör arbeta utifrån ett holistiskt synsätt, där man ser hela människan. Vi tror att denna litteraturstudie kan ge en ökad kunskap och en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan upplevas.

Inledning: Psykisk ohälsa hos ungdomar ökar och många faktorer påverkar ökningen. De viktigaste faktorerna är skolan, sociala medier och förändrad familjebild. Det är viktigt med tidig upptäckt av psykisk ohälsa och skolsköterskor har därför en central roll i detta arbete. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa hos ungdomar. Design: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Metod: Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Västerbottens län. Intervjudata analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Psykisk ohälsa beskrevs i varierande termer men skolsköterskorna upplevde att det istället borde fokuseras på begreppet psykisk hälsa. Tänkbara faktorer till ökad psykisk ohälsa var skolan, sociala medier och samband med en förändrad familjesituation. Skolsköterskorna erfor att genom att vara tillgängliga och ha en god relation med ungdomarna gavs möjligheter att arbeta mot psykisk ohälsa. Skolsköterskorna upplevde begränsade resurser men genom öppen mottagning hade ungdomarna möjligheter att komma med sina problem. Slutsats: Studien visar att mer forskning behövs kring faktorer som kan påvisa varför psykisk ohälsa ökar. Skolsköterskan är en central person i detta arbete men det finns inte samstämmig evidens kring vilka arbetssätt som ger störst effekt.

This study explores the different definitions of source criticism and credibility presented by different swedish university libraries in their web-based user education programmes. The purpose of the study is to explore what themes and definitions are linked to source criticism and credibility as defined by the university library. The two research questions that this study explores is: Firstly, What source criticism themes does the university library identify as important in the web-based user education programme? Secondly, What are the differences in the university libraries identified source criticism themes? The theory is based on a framework for credibility and this theory is used as a tool to develop an analytic tool to use with the research data. The method of analysis was a content analysis with the added analytic tool. The collection of data was done by visiting different university librararies webpages and navigating to the user education programme in source criticism. After the collection of the texts, the themes and describing terminology was counted within the text. The data was then compiled into the analytic tool. This study firstly identifies six themes as reoccuring between the analyzed university libraries, these themes are source reputation, information security or quality, maintenance of information and metadata, objectivity, the presentation of information and webpages reputation. Secondly this study identifies that there are differences in how themes are presented through the university library websites.

No description available.