Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning i en digital miljö samt hur lärare undervisningspraktik i arbetet med formativ bedömning förändras i en digital miljö. I studien har två forskningsfrågor ställts till lärare som arbetar på en högstadieskola. Studien är praktiknära och undersöker hur lärarna uppfattar att de arbetar med formativ bedömning när eleverna har ständig tillgång till digitala enheter. Den teoretiska utgångspunkten tas i Vygotskijs teoribildning om lärande och utveckling och där en digital enhet i detta sammanhang ses som en artefakt för lärande, ett medierande verktyg. Denna studie är en kvalitativ studie där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analys skedde genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, kategorier identifierades och redovisas utifrån de båda forskningsfrågorna. Samtliga intervjuade uttrycker att de i stor utsträckning arbetar med olika typer av digitalt stöd i sitt formativa arbete, både i bedömningsarbetet och i feedback till eleverna, där flera av dem nämner att de använder olika former av matriser. Vidare framkommer att lärare ser stora vinster med att använda olika digitala lärresurser i det formativa arbetet, med självrättande diagnoser och prov som leder elever vidare till nästa nivå där den ständiga tillgången medför att arbetet kan ske oberoende av tid och rum.  Man anser vidare att det ställer nya krav på lärarrollen, som att ha kompetens att hantera datorn och de digitala lärresurserna och kanske framförallt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, för att inte riskera att lämna över arbetet med formativ bedömning till läromedelsförfattare eller andra programmakare på internet. / The purpose of this study is to examine how teachers work with formative assessment in a digital environment, and how it changes Two research-questions have been asked to teachers who work in a secondary school. This study is close-to-practice and examines how teachers perceive their work with formative assessment when their students have constant access to digital units. The theoretical starting point begins with Vygotsky’s theory of teaching and development, in which context a digital unit is an artifact for teaching, a mediating tool. This is a qualitative study where ten semi-structured interviews were given and the analysis of the empirical data was made through a qualitative content analysis with an inductive effort and the result of the analysis has been categorized and reviewed using both research-questions. All the interviewed have said that they often teach using different digital tools in their formative work, both for their evaluation-work and in feedback given to their students, where many of them mention different forms of matrixes, partially the one present in their school’s teaching-platform, Vklass, and ones they have produced themselves in a digital environment. Furthermore, teachers see great profits in the use of digital study material in formative work, using self-grading diagnoses and tests that elevate the students to the next level and the constant access to material and work independent of time and space. One also considers that new requirements will be placed on the teaching role, such as having competence with handling computers and the digital teaching resources and maybe most importantly the development of a critical approach, in order not to risk handing over the work with formative assessment to study material producers or other program organizers on the internet.

Att drabbas av en ryggmärgsskada innebär en enorm påfrestning för en persons välmående. Det innebär också stora förändringar och utmaningar i det vardagligalivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva medförlamning till följd av ryggmärgsskada. För att besvara studiens syfte analyserades ett narrativ i form av en självbiografi. Självbiografin var skriven av en person somdrabbats av helkroppsförlamning till följd av ryggmärgsskada. Analysen resulterade i sex kategorier; känslor av frustration och sorg, begränsningar i vardagen då kroppenblivit ens fiende, att känna skam och förlust av integritet, att vilja bevara den manvar och livet som var tidigare, betydelsen av relationer och att vara beroende av andraoch att fokusera på det goda i livet och finna styrka. Resultatet visade på sorg över förlusten av kroppsliga funktioner. Det framkom att det fanns svårigheter attacceptera den förändrade livssituationen och den förändrade kroppen. Livet efter ryggmärgsskadan kom även att innebära känslor av skam och förlust av integritet.Relationer sågs vara av stor betydelse. Därför är det viktigt att vårdpersonal arbetar personcentrerat och ser till patientens individuella behov och anpassar vården efterdetta. Genom en ökad förståelse hos vårdpersonalen kan de på ett bättre sätt ge stöd till personer som drabbats av ryggmärgsskada.

Denna studie kommer att fokusera på hur ett växande företag använder sig av det sociala mediet Youtube. Studien analyserar Oatly, ett svenskt företag som nyligen blev fälld i marknadsdomstolen efter att Svensk Mjölk stämt dem för vilseledande marknadsföring. Därav är det intressant att studera hur Oatly använder sig av retorik, budskap, narrativa medel och etik under en kampanj. Studien är en kvalitativ innehållsanalys gjord efter en kampanj som publicerades hösten 2017 och som innehåller fem olika klipp. Analysen är gjord utefter analysfrågor baserat på de ämnen som nämns ovan. Det analyserade materialet har sedan delats in i tre tematiseringar: dialogen mellan Toni och kossan, budskap och visuella medel. Slutsatsen delas sedan in i retoriska grepp och budskap. Resultatet av studien visar att Oatly använder sig av retoriska grepp. Begreppet patos används mer i underhållande syfte än att spela på känslor. Vi trodde att Oatly skulle använda sig mer av etiska argument kring hållbarhet, i vissa klipp gör de det men i vissa klipp krockar dessa etiska argument med varandra. Företag som använder sig av storytelling på ett fördelaktigt sätt har en större chans att lyckas med sin marknadskommunikation på Youtube. Vi tror att det är svårt för ett företag att göra alla tittare nöjda då alla tolkar budskap olika beroende på dennes förförståelse om ämnet. Att strategiskt använda sig av Storytelling, retorik och etik genererar förhoppningsvis i ett vinnande koncept där klippen blir intressanta och väcker en känsla hos tittaren.

Syftet med vår studie är att undersöka om och i vilken utsträckning införandet av Lgr 11 har förändrat kunskapsinnehållet i matematik från Lpo 94 och om det går att spåra denna förändring i arbetsböckerna som används i matematikundervisningen. De frågor som ställdes för att svara på syftet var hur ämnesinnehållet i kursplanen för matematik förändrats från Lpo 94 till Lgr 11, hur ämnesinnehållet i arbetsböcker för matematik i årskurs 3 förändrats från Lpo 94 till Lgr 11 samt hur och i vilken utsträckning den aktuella läroplanen tar sig uttryck i arbetsböcker för matematik. För att svara på dessa frågor användes två olika analysmetoder med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Först jämfördes de olika kursplanerna i en komparativ analys och därefter gjordes två kvantitativa innehållsanalyser på två olika arbetsböcker i matematik för årskurs 3. Resultaten från studien visar att kursplanen i Lgr 11 skiljer sig från den i Lpo 94 på flera nivåer. De uppnåendemål som tas upp i kursplanen för årskurs 3 i Lpo 94 finns representerade i Matte Eldorado 3A och 3B, om än i olika stor omfattning. Vidare visar analysen att arbetsböckerna Koll på Matematik 3A och 3B inkluderar det ämnesinnehåll som tillkommit i Lgr 11 men att det behövs vidare studier för att se om detta även gäller för andra arbetsböcker.

Denna studie undersöker vilka relationella aspekter chefer och medarbetare lyfter fram för ett gott ledarskap. De senaste åren har relationernas betydelse för ledarskapet uppmärksammat mer och mer utifrån ett tidigare fokus på ledares egenskaper, stilar eller beteenden. I denna studie undersöks de relationella aspekterna av ledarskapet i en svensk kontext. Studiens teoretiska ram är teoribildningen kring det relationella ledarskapet utvecklad av Mary Uhl-Bien och Sonia Ospina. Det empiriska underlaget består av fem intervjuer. Både chefer och medarbetare från två olika organisationer har intervjuats. Intervjuerna genomfördes med den kvalitativa forskningsintervjun som grund och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är fem teman som beskriver de relationella aspekterna som utgör ett gott ledarskap. Utifrån chefernas perspektiv är det tre teman: förtroende och tillit, delaktighet och engagemang samt omsorg och omtanke. Utifrån medarbetarna är det två teman: förtroende och tillit samt respekt och bekräftelse.

Abstrakt Skolsköterskors arbetsuppgift är att befrämja hälsa. I skollagen (2010:800) framgår att elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. Varje elev skall erbjudas minst tre hälsobesök under grundskoletiden. Elever ska också vid behov kunna anlita elevhälsan för enklare sjukvårdsinsatser (2010:800 2 kap 25§, 27§, 28§). Syftet med studien var att beskriva skolelevers syn på skolsköterskan. Kvalitativ metod valdes där intervjuer utfördes med sju skolelever i åldern 10-15 år från sex olika skolor i norra Sverige. Data analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Tillgänglig och att vara tillhands, Tillitsfulla relationer, Information och undervisning, Enklare sjukvårdsuppgifter samt Hälsostödjande insatser. Utifrån de fem kategorierna utfördes en tematisering där två teman framkom: Att inge trygghet i mötet och Att finnas till för att stödja och hjälpa. Elevernas syn var att skolsköterskan bör vara mer tillgänglig på skolan. De kände tillit till skolsköterskan och ville kunna träffa hen ofta. Resultatet indikerar vikten att skolsköterskan skapar en trygg miljö där elever kan få hjälp med både psykiskt och fysiskt mående. Nyckel ord: skolsköterska, elever, kvalitativ tematisk innehållsanalys, elevhälsa, miljö, omvårdnad

Det adopterade barnet har upplevt separationer, ibland bristfällig omsorg och trauman, vilket kan skapa en sårbarhet som kan leda till utmaningar i anknytningsprocessen. Vikten av en god anknytning vid adoption påverkar både barn och förälder. Barnets anknytning finns med och påverkar framtida förhållningssätt gällande känslomässig närhet och förståelse och en otrygg anknytning skapar sämre förutsättningar för en framtida trygghet. Som barnhälsovårdssjuksköterska är det av vikt att besitta kunskap om anknytning, dess framtida påverkan på individen samt det speciella behov familjer som adopterar har för att kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt gällande anknytningsprocessen. Forskningsfältet är knapphändigt och begränsat gällande föräldrars upplevelser av anknytning vid adoption och de få studier som finns påvisar att kunskapen inom sjukvården kring adoption och adoptivfamiljers speciella behov upplevs bristfällig. Föreliggande studie vill genom ett livsvärldsperspektiv belysa föräldrars upplevelser av anknytningsprocessen. Resultatet kan bidra till ökade möjligheter att förstå livsvärlden hos föräldrar som adopterar och vad som påverkar och kan påverkas. Detta kan i sin tur sättas i relation till övrig forskning och perspektivet av hållbar utveckling, för att i slutänden kunna bidra med kunskap till barnhälsovården. Datainsamlingen är gjord genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med adoptivföräldrar (n=11). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenteras, via tre huvudkategorier; Betydelse av att känna trygghet i föräldrarollen, Att se och möta barnets behov och Betydelse av att få bekräftelse i föräldrarollen. Resultatet belyser den väldiga förändring en adoption innebär, både för barn och förälder. Det belyser också vikten av att det finns kompetens och engagemang kring anknytningsprocessen hos familjer som adopterar, både hos föräldrar och hos barnhälsovården som möter dessa familjer. I resultatet framkommer att känslan av trygghet har stor påverkan på anknytningsprocessen. En dominerande andel av föräldrarna känner en frustration över bristande kompetens och engagemang hos barnhälsovårdssjuksköterskan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur religiösa teman manifesterar sig i TV-serien Supernatural (2005 ff.), och i vad mån dessa teman motsvarar en "banal religion". Fyra scener ur serien har analyserats med avseende på dess tematik och estetik för att fastställa hur Supernatural har anpassat berättelsen om Kain och Abel samt skapelseberättelsen till en modern miljö med övernaturliga inslag. Studien påvisar att serien använder sig av religiösa berättelser för att skapa narrativ som inte behöver beaktas som religiöst av åskådaren. Supernatural har hämtat fragment från bibliska berättelser och anpassat tematiken till seriens handling och genre men en viss symbolik finns fortfarande kvar och på sätt kan dess tematik och estetik kopplas till en banal religion.

Företagens VD-ord i årsredovisningarna är frivilliga, oreglerade och används av investerare i hög utsträckning vid investeringsbeslut. Syftet med studien var därför att kartlägga hur de svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) framställer sig själva i VD-orden i årsredovisningarna. Detta utfördes genom en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys av bankernas VD-ord år 2006–2009. Det var av intresse att undersöka om innehållet förändrades efter finanskrisens påverkan 2008 för att undersöka om det präglades av Pollyannaeffekten. Studien ville även undersöka vilka teman som förekommer i materialet. Undersökningen fann att sex teman återfanns i VD-orden; Årets resultat, Vision, Strategi, Framtid, Tillväxt och Omvärld. Alla teman fanns med under samtliga år i varierande utsträckning och efter finanskrisen inverkan fick temat Omvärld större utrymme. Studien visade att Pollyannaeffekten återfanns i storbankernas VD-ord då majoriteten av innehållet var positivt laddade ord oavsett resultat och att bankerna visar upp den bästa versionen av dem själva.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation. Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet. Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag.