Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande i sjuksköterskearbetet. Det kan vara extra påtagligt för nyutexaminerade sjuksköterskor. Den stressen kan komma att påverka omvårdnaden till patienten. Det saknas studier om hur arbetsrelaterad stress påverkar svenska nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad till patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av om och hur arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades utefter Graneheim och Lundmans beskrivning av hur en innehållsanalys kan gå till. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier om hur sjuksköterskorna upplever att arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. ”Kommunikationen brister”, ”Närvaron brister” och ”Omvårdnaden uteblir eller fördröjs”. I dessa kategorier framkommer det hur omvården påverkas av stress och hur det kan påverka patienten. Kommunikationen fallerar i mötet med patienten och i vårdteamet. Sjuksköterskorna upplever att de inte är fysiskt och mentalt närvarande med patienten när de upplever stress. Omvårdnaden påverkas av stress genom att den kanske glöms bort eller blir bortprioriterad. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad. Sjuksköterskorna brister i sjuksköterskans kärnkompetenser. Vidare forskning i ämnet kan vara relevant utifrån ett patientperspektiv.

The aim of this paper is to examine how religious individuals are portrayed depending on their gender, sexuality and ethnicity in digital teaching material for upper secondary school. How is the relationship between a person's religious faith, gender, sexuality and ethnicity portrayed? What kind of perceptions does this description create of the importance of religion for the individual and society? How can an intersectional analysis help to understand the perception of the importance of religion for the individual and society? The study is based on a documentary from Utbildningsradion, that is part of Swedish public service. Within Swedish public service the productions should be independent of political and commercial interests and provide a nuanced picture of the world and with an awareness concerning issues of gender, sexuality and ethnicity. The documentary is produced as educational material for upper secondary school and comes with material that the teacher can use with their class to learn about and discuss religion. The study shows that the documentary is characterized by a secular and relativistic perspective that covers discussions about religion in the Swedish media and the education system. From this secular perspective, can one discern that the documentary does not portray religion in Sweden, instead it is gazing out to the outside world to identify religiosity. The study also shows that religiosity is portrayed very differently depending on the individual's ethnicity, sexuality and gender. Islam is portrayed as the most problematic religion in contrast to Christianity, Judaism, Hinduism and Buddhism portrayed as more harmonious traditions. Terrorism and oppression of women with connection to religion is only visible within Islam, furthermore resistance from women is only described within Muslim contexts.

Sedan 1970-talet har distriktsköterskor på vårdcentraler arbetat med telefonrådgivning. Det har blivit en arbetsuppgift som successivt utökats och tagit allt mer arbetstid i anspråk. Telefonrådgivningen upplevs som en svår arbetsuppgift och den ställer nya krav på distriktssköterskors kommunikativa förmåga, deras kompetens och personliga lämplighet. I studien beskrivs distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning i primärvården. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna påvisar olika typer av utmaningar vid telefonrådgivningen. Detta belyser författarna i två kategorier: Utmaningar i bedömning vid telefonrådgivning och Utmaningar i organisationen vid telefonrådgivning. I resultatdiskussionen lyfts betydelsen av kommunikation, återkoppling, utbildning samt arbetsmiljöns betydelse vid telefonrådgivningen

Bakgrund: Lidande är något som alla kan uppleva och som kan bli tydligare vid sjukdom. Lidandet kan vara en fysisk samt psykisk smärta och kan upplevas som mörkt, svårt och meningslöst. Genom att ta sig igenom lidande kan personer uppleva mening igen. Sjuksköterskors uppgift i yrkesrollen är att både lindra samt bevittna det lidande som patienten upplever, detta kan dock vara en utmaning för sjuksköterskor att hantera. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta lidande hos patienter med sjukdom. Metod: En litteraturstudie grundad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Genom att sjuksköterskor engagerade sig i patienters lidande fick de en ökad förståelse för dem. De upplevde att det var viktigt att skapa en relation till patienter i syfte att kunna hjälpa dem och dela lidandet i gemenskap. Sjuksköterskor upplevde att patienters lidande kunde bli deras eget lidande vilket kunde leda till ett behov av att distansera sig från patienter. När sjuksköterskor upplevde att de lyckades lindra patienters lidande kände de en ökad tillfredsställelse och betydelsefullhet. I mötet med patienter upplevde sjuksköterskor att de själva reflekterade över livet, döden och lidandet vilket kunde ge en förtvivlan. Slutsats: Sjuksköterskor behöver reflektera och ventilera sitt lidande för att uppleva ett ökat välmående, att kunna möta patienters lidande samt kunna tillgodose en personcentrerad vård.

Kvinnlig könsstympning är en kulturell tradition som utövas i mestadels Afrika, men också i Mellanöstern och Asien. Omkring 200 miljoner kvinnor beräknas idag vara könsstympade och cirka 3 miljoner beräknas vara i risk för att utsättas för ingreppet årligen. Könsstympning innebär delvis eller total borttagning av de yttre könsorganen, eller annan skada på de kvinnliga könsorganen av icke medicinska skäl och klassas utifrån fyra olika huvudtyper beroende på hur mycket av kvinnans könsorgan som avlägsnas. I och med det mångkulturella samhället vi lever i idag är det inte ovanligt att personal inom hälso- och sjukvård i Sverige möter kvinnor som är könsstympade. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått könsstympning. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i fyra kategorier: att den sexuella hälsan begränsas, att livet präglas av ett fysiskt och ett psykiskt lidande, att könsstympning är nödvändigt för att accepteras och att mötet med sjukvården återspeglas av att känna sig annorlunda. Genom att öka kunskapen kring ämnet hos hälso- och sjukvårdspersonal skulle dessa kvinnor kunna få bättre omvårdnad.

År 2017 behandlades 2427 personer med hjärt-lungräddning (HLR) på svenska sjukhus. Det är en liten andel i jämförelse med hur många patienter som vårdades samma år. Eftersom en HLR-situation är något som sker sällan på ett sjukhus så var syftet med denna litteraturstudie att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärtstopp och hjärt-lungräddning på sjukhus. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 10 artiklar analyserades. Fyra huvudkategorier identifierades, Att bristande struktur och ordning har en negativ påverkan på kvaliteten vid HLR, Att familjens närvaro ökar känslan av stress, Att det finns en osäkerhet om HLR är etiskt korrekt, Att det är svårt att hantera sina känslor och Att vara i behov av kunskap och kontinuerlig utbildning. Resultatet visade att sjuksköterskor upplever HLR-situationer som stressande och oorganiserade, de känner sig bevakade vid familjens närvaro och det finns en rädsla att närstående ska störa. Sjuksköterskor upplever etiska dilemman vid HLR-situationer och känslorna som uppstår beror mycket på resultatet för patienten. Kunskap och utbildning framkom som viktigt för att vara förberedd inför dessa akuta situationer. Slutsatsen är att sjuksköterskor är i behov av mer utbildning och debriefing efter HLR för att lättare kunna hantera sina känslor efter återupplivningen. Teamarbete behövde också fungera bra för att sjuksköterskorna skulle känna sig säkrare i en återupplivningssituation.

Omvårdnad är den legitimerade sjuksköterskans huvudområde inom vilket sjuksköterskor verkar såväl teoretiskt som praktiskt. Den rådande bristen på sjuksköterskor har inneburit att andra yrkesgrupper, vilka inte besitter samma kompetens inom omvårdnad som sjuksköterskan, allt oftare tagit över den patientnära omvårdnaden. Detta kan innebära att sjuksköterskans omvårdnadsansvar försvåras men även att innebörden av sjuksköterskans omvårdnad inte längre blir tydlig. Specialistsjuksköterskans ansvar ligger i att leda, planera och utveckla omvårdnadsarbetet, hur han eller hon uppfattar omvårdnad spelar därför roll för uppdraget. Syfte: Belysa sjuksköterskors uppfattningar om omvårdnadens innebörd. Metod: En kvalitativ metod har använts, individuella djupintervjuer med åtta sjuksköterskor verksamma på medicinska vårdavdelningar har genomförts, kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera data. Resultat: Analysen tolkades att reflektera ett övergripande tema vilket belyste sjuksköterskornas uppfattning av omvårdnadens innebörd. Temat benämndes ”Att erkänna personen bakom patienten”. Sjuksköterskorna uppfattade att omvårdnadens innebörd är att se och tillgodose mänskliga behov såväl kroppsliga som själsliga, omvårdnad innebär också att se personen i ett sammanhang både situationen här och nu i vården men också att se situationen innan och efter vårdtillfället. Omvårdnad är att arbeta efter den enskilda patientens behov och önskemål. Konklusion: Om sjuksköterskor ska kunna arbeta i enlighet med den innebörd av omvårdnad som framkommer i denna studie krävs det att hen ges möjlighet att få arbeta i den direkt patientnära omvårdnaden snarare än att som nu erhålla arbetsuppgifter som lokaliserar sjuksköterskan allt längre ifrån den patientnära omvårdnaden. / Nursing is registered nurses’ [RNs] main field within which nurses operate both theoretically and practically. The current lack of nurses has led to that other professional groups, not possessing the same competence in nursing as the RNs, nowadays have taken over the direct bedside nursing care to a higher extent. This may mean that the RNs nursing care responsibilities becomes more difficult to upheld. It might also mean that the meaning of nursing care no longer is clearly articulated or acknowledged. The specialist nurse's responsibility is to lead, plan and develop nursing and nursing care, how he or she perceives nursing therefore plays a pivotal role for the nursing on offer. Aim: To illuminate RNs views of the meaning of nursing. Method: A qualitative method was used and data were collected by interviews with eight RNs working at medical units was carried out. Transcribed texts was analysed by a qualitative content analysis. Results: The analysis was interpreted to reflect an overall theme, acknowledging the person behind the patient highlighting RNs perception of nursing. The theme reflected nursing as comprising of seeing and satisfying essential human needs i.e. physical and mental while working in accordance with the individual persons need and wishes. Nursing also meant to recognise the person in a broader context i.e. including the persons past, present and future in relation to nursing. Conclusion: For RNs to offer nursing reflecting their perceived meaning of nursing RNs are needed to be given the opportunity to be relocated back to the direct bedside patient care and not be drawn further and further away from their main responsibilities within nursing.

Bakgrund: Säkerhetskulturen genomsyrar patientsäkerhetsarbetet i hela organisationen och kommer till uttryck i individers och gruppers handlingar. Ett exempel inom hälso- och sjukvården är avvikelsehanteringen där handlingar som har lett eller hade kunnat leda till något oönskat beträffande patientsäkerheten dokumenteras i ett avvikelsehanteringssystem. För att ha ett tydligt fokus på omvårdnad och den grundutbildande sjuksköterskan studerades i detta examensarbete avvikelserapporter skrivna av allmänsjuksköterskor. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att, med fokus på patientsäkerhet, utforska hur olika dimensioner av säkerhetskultur kan ta sig empiriska uttryck i allmänsjuk-sköterskors avvikelserapporter. Metod: En analys av 52 avvikelserapporter från ett sjukhus, skrivna av allmänsjuksköterskor, gjordes med hjälp av en kvalitativ deduktiv innehållsanalys. En kategoriseringsmatris som beskriver olika dimensioner av säkerhetskultur togs fram. Dimensionerna var följande: Öppenhet i kommunikationen, Information, Möjlighet till organisatoriskt lärande, Icke straff- och skuldbeläggande kultur, Samarbete och samordning, Bemanning samt Ledning och organisation. Respektive empiriskt uttryck för dimensionerna av säkerhetskultur som identifierades i avvikelserapporterna kategoriserades sedan utifrån kategoriseringsmatrisen. Resultat: Resultatet visade att samtliga dimensioner av säkerhetskultur kunde ta sig empiriska uttryck i de analyserade avvikelserapporterna även om det skiljde sig åt mellan de olika dimensionerna avseende hur stora delar av respektive dimension som det kunde identifieras uttryck för. Konklusion: Genom den valda metoden kunde empiriska uttryck för olika dimensioner av säkerhetskultur identifieras i allmänsjuksköterskors avvikelserapporter. Ingen fullständig bild av respektive dimension kunde dock erhållas och ett större urval hade sannolikt givit ett resultat med större variation och djup. / Background: Safety culture influences the work with patient safety throughout the whole organization and is expressed by the actions of individuals and groups. An example within healthcare is the incident report in which incidents and near misses are being documented in an incident handling system. In order to have a clear focus on nursing and the undergraduate nurse, only incident reports written by undergraduate nurses (i.e. registered nurses without specialization on advanced level) were analyzed. Purpose: The purpose of this degree project was, with focus on patient safety, to explore how different dimensions of safety culture can be expressed empirically in incident reports written by undergraduate nurses. Method: An analysis of 52 incident reports from one hospital, written by undergraduate nurses, was made by using a qualitative deductive content analysis. A categorization matrix describing different dimensions of safety culture was developed. The dimensions were: Openness in the communication, Information, Opportunity of organizational learning, Non-punitive and no-blame culture, Cooperation and coordination, Staffing and Management and organization. Each empirical expression of the dimensions of safety culture that was identified in the incident reports was then categorized by the categorization matrix. Results: Empirical expressions of all dimensions of safety culture could be identified in the analyzed incident reports. However the expressions differed in terms of variation between the different dimensions. Conclusion: Empirical expressions of different dimensions of safety culture could, through the chosen method, be identified in undergraduate nurses’ incident reports. However no complete picture of the different dimensions could be received and a bigger sample size would most likely have produced a result with bigger variation and depth.

Bakgrund: Livssituationen kan komma att förändras för de personer som lever i en parrelation där den ena personen drabbas av demenssjukdom. Parrelationen och omvårdnaden påverkas positivt om båda i relationen upplever välbefinnande. Det finns flera kunskapsluckor kring hur sjuksköterskan arbetar med och upplever parrelationen i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Sjuksköterskan bör därför inkludera parrelationen och identifiera samt utvärdera förändringar i parrelationen kontinuerligt under sjukdomens progression. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att inkludera parrelationen i omvårdnaden vid demenssjukdom. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt inkluderades nio sjuksköterskor med minst tre års erfarenhet inom yrket och som huvudsakliga uppgift arbetade med personer med demenssjukdom. Sjuksköterskorna arbetade på en minnesmottagning på ett universitetssjukhus, inom kommunal hemsjukvård samt på särskilt boende. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema kunde identifieras; upprätthållen delaktighet under sjukdomens progression. Informanterna hade olika förhållningssätt till parrelationer i omvårdnaden och det var den unika parrelationen som behövde bekräftas och identifieras. Informanternas strategier och omvårdnadsinterventioner riktade sig till största del till att undvika att parrelationen blev en vårdarrelation. En inkluderad parrelation kunde medföra en bättre omvårdnad, vilket krävde intraprofessionellt samarbete under sjukdomens progression och att delaktighet upprätthölls.Slutsats: Informanterna upplevde att parrelationen behövde uppmärksammas mer aktivt och ses som en del i omvårdnaden för att båda parterna i parrelationen skulle känna sig delaktiga. Genom kommunikation, samtal och delaktighet kunde sjuksköterskan få mer förståelse för parrelationens inverkan på båda partners välmående och därmed utföra mer individanpassade omvårdnadsinterventioner. Mer forskning behövs inom området för att klargöra hur rådande omvårdnadsarbete kring att inkludera parrelationen ser ut. / Background: The life situation may change for those people living in a couple relationship where one person suffers from dementia. The couple relationship and nursing are positively affected if both in the couple relationship experience well-being. There are several gaps in the research about how the nurse works and perceives the couple relationship in the care of people with dementia. The nurse should include the couple relationship and identify and evaluate changes in the couple relationship continuously during the course of the disease. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of including the couple relationship in nursing in dementia. Method: The study was conducted on a qualitative basis with semistructured interviews. A total of nine nurses were included with at least three years of experience in the profession and mainly working with people with dementia. The nurses worked at a memorial reception at a university hospital, in municipal home care and in nursing home. The interviews were analysed with content analysis. Results: An overall theme could be identified; sustained participation during disease progression. The informants had different approaches to the couple relationship in nursing and it was the unique couple relationship that needed to be confirmed and identified. Nursing strategies and nursing interventions were largely aimed at preventing the couple relationship from becoming a healthcare relationship. An included couple relationship could lead to better care, which required intra-professional cooperation during disease development and that participation was maintained. Conclusion: The informants experienced that the couple relationship needed to be more actively identified and seen as part of the nursing care to make sure that both the individuals in the couple relationship felt involved. Through communication, conversation and participation, the nurse could gain more understanding of the impact of the couple relationship on the wellbeing of both partners and therefore perform more customized nursing interventions. More research is needed in the field to clarify more details about how current nursing work includes the couple relationship.

I vården av patienter med cancer är det av stor vikt att se till patientens alla behov, men på det existentiella planet är vården inte alltid tillräcklig, vilket gjorde att detta var viktigt att studera. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av existentiella utmaningar vid cancer. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod. Av 12 vetenskapliga studier genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att känna att livet förändras och vilja återgå till det normala, Att ifrågasätta meningen med livet och känna att man förlorat sin framtid, Att konfronteras med sin död och reflektera över sin existens, Att känna sig ensam och inte vilja tynga närstående med sin sjukdom, Att känna skuld och ifrågasätta varför man blivit sjuk samt Att känna förlust av kontroll och sträva efter balans. I resultatet framkom att personer med cancer kände sig ensamma och isolerade, de hade även dödsångest och kände skuld. De var även vanligt att patienter fick frågor om meningen med livet och döden. Viktiga omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor kan vara att lyssna och våga vara närvarande samt stödja patienter att finna mening. Kunskapen om vilka existentiella utmaningar personer med cancer kan ställas inför kan hjälpa sjuksköterskor att bemöta dessa.