Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan. De har en maktposition gentemot ett barn, inte bara som fysiskt större utan även med förhållningssättet att möta ett barn på, som rikt och kompetent eller med oförmåga, okunskaper och omognad. I den svenska förskolan är det ett utvecklingspsykologiskt tänkande som ligger till grund för hur ett barn utvecklas och bör vara. Förskolan och skolan är byggd på rutiner och handlingsmönster. Dessa reglerar och begränsar handlingsutrymmet och därmed förändringspotentialen inom institutionen. Undersökningens syfte har varit att studera olika förskolors innemiljöer utifrån ett maktperspektiv. Barnens tillgång till olika material och hur det i sin tur presenteras är en aspekt av den här studien. En annan aspekt är att synliggöra hur tiden styr över barnens lärande. Metoden som användes i studien var observationer med digitalkamera och anteckningsblock. Bilderna har använts i analyseringen och memoreringen och anteckningarna har fungerat som ett stöd för känslor och intryck från miljöns signaler. Resultatet visar stora skillnader i miljöerna på förskolorna i studien. Något som genomsyrade resultaten visar att barnen har mest tillgång till material som inte kladdar ner och material som är lättstädat på förskolorna. Tidsregelringar syntes genom observationerna i form av bl. a veckoscheman. Bestämda platser för barnen förekom också flitigt i studien. Det fanns viktiga skillnader ur ett maktperspektiv i förskolornas sätt att organisera, t ex på den ena förskolan förekom inga höga hyllor, höga bord och höga stolar. På den andra förskolan var det mesta av materialet otillgängligt för barnen och enbart höga bord och höga stolar. En slutsats av studien visar att makten över barnens förutsättningar för lärande syns genom sättet hur innemiljön organiserats. Innemiljöns organisering visar tydligt hur pedagoger ser på sitt uppdrag och hur deras kunskapssyn och barnsyn ser ut.

För att skapa en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mål är att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast år 2009. Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angåendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter fastställdes, som ägerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation från AP Fastigheters sida och en genomgång om vadvi skall göra, enkätundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. Här beslutades om ett nytt besök vid själva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nästa besök utfördes av examensarbetarna mätningar på ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsfläkt och en del stickprov på frånluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmätare. De utförde även mätningar avvattentemperaturen vid handfatet på tre våningar, samt bedömde ljudmiljön enligtmiljöklassningssystemets instruktioner. Därefter utfördes klassningen av byggnaden Novartis baserat på insamladeuppgifter. Resultatet innefattar en redovisning av utförda beräkningar ochresultatet av enkätundersökningen i EcoEffect. Miljöklassningen kan användas vid projekteringen av byggnader för att få en brabalans mellan dess funktioner, men EcoEffect har en fördel då den viktar hurallvarliga olika problem är i byggnaden. Novartis har goda kvaliteter för inne- och utemiljö men den har problem med atthålla god kvalité för det termiska klimatet. Ventilationssystemet fungerar väldigt bra då den håller låg energiförbrukningtrotts hög solvärmelast, som kräver kylning, och då byggnaden inte har specielltlåga transmissionsförluster. Ventilationssystemet borde kunna användas för atthålla låg energiförbrukning i andra kontorshus.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon betydelse av den fysiska arbetsmiljön i förhållandet till lärandet. Undersökningen är gjord med hjälp av litteraturstudier och enkäter som besvarats av elever på fem yrkesförberedande program i årskurs två.  I resultatet framkom elevernas syn på skolans och den arbetsplatsförlagda utbildningens fysiska lärandemiljö. Exempel på förhållanden som eleverna uppmärksammade var ventilation, ljus, måltidsmiljön och läraren. Enligt litteraturstudierna var det ett flertal faktorer i den fysiska arbetsmiljön som påverkar lärandet såsom ljud, ljus, ventilation och underhållsskicket av arbetsmiljön. Nyckelord: Lärande, fysisk arbetsmiljö, ergonomi, skolans innemiljö, måltidsmiljö. / The purpose of this study is to investigate if there is any significance of the physical work environment in relation to learning. The survey was conducted with the help of literature studies and questionnaires answered by students in five vocational programs in year two. The results revealed students' views on school and workplace physical education learning environment. Examples of conditions that students noted was the ventilation, lighting, meal environment and the teacher. According to literature studies, the multiple factors in the physical work environment that influence learning such as sound, light, ventilation and maintenance condition of the working environment.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande. Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.      Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.

<p>Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.</p><p>Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.</p><p> </p>

<p>Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.</p><p>     Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel. Eleverna visade sig också ha en ganska klar bild av hur den fysiska innemiljön står i relation till lärande.</p><p> </p>

Syftet med studien är att genom samtal med barn i förskolan och med hjälp av deras egen dokumentation av inomhusmiljön, bidra med kunskap om förskolebarnens egna uppfattningar om inomhusmiljön i förhållande till de lekmöjligheter som förskolans inomhusmiljö erbjuder. Studien använde sig av öppna kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var elva barn mellan 4–5 år från två olika förskolor som deltog i studien. Resultatet visar att barn har behov av möjligheter att dra sig undan och få tillgång till rofyllda platser. Det visar också att lekmaterialet värderas och används endast om det uppfattas som roligt att leka med och att lek med kompisar är centralt för barnen. Även valen av rum påverkas beroende på hur de är utformade. En slutsats för studien är att barn skapar ett eget förhållningssätt till inomhusmiljön som stämmer överens med deras intressen och behov, utifrån de förutsättningar och innehåll som innemiljön erbjuder.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om utförandet av deras ansvar för förskolans fysiska innemiljö. Frågeställningar som har varit behjälpliga i studien är: vilka uppfattningar om genomförandet för förskolans fysiska innemiljö skildras i förskollärares berättelser, samt vilka begränsningar och möjligheter upplever förskollärare i utövandet av ansvaret för förskolans fysiska innemiljö? Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Analysen har influerats av den fenomenologiska teorin. Studiens resultat indikerar att förskollärarna har varierande uppfattningar om utförandet av sitt ansvar. Genom förskollärarnas berättelser blir det påtagligt att deras arbetslivserfarenheter påverkar uppfattningen, genomförandet och förhållningssättet. Samtidigt är reflektioner, både enskilt och kollegialt, viktiga för ett förändrat förhållningssätt. Även barngruppens åldersspann samt förskolans uppbyggnad bidrar till vilka begränsningar och möjligheter förskollärarna har att förhålla sig till i sitt utövande av ansvaret för innemiljön. Slutsatsen av studiens resultat visar att förskollärares erfarenheter och kompetenser inverkar på hur de uppfattar sitt ansvar samt vad som påverkar utförandet av ansvaret.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenheter av vilken betydelse den fysiska innemiljön har för barn i förskolan. Vi har upplevt att den fysiska innemiljön och dess betydelse för barn i förskolan har fått ett litet utrymme i förskollärarutbildningen. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och utgår från semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats som analysmetod för att uppmärksamma likheter och därigenom synliggöra skillnader i empirin. Studiens resultatdel har vi analyserat utifrån teorier och begreppen: interaktionistiskt perspektiv, miljöpsykologi, miljöstress, miljöestetik, being and becoming samt handlingserbjudande.I studiens resultat framgick det att pedagogerna upplevde att en medvetenhet kring utformningen av den fysiska innemiljön är viktig för att kunna möta varje enskilt barn och deras behov. Storleksanpassning av möblerna till barnens höjd och en medvetenhet av vad en möbel kan erbjuda barnen utgår pedagogerna från för att möta varje barns behov. Pedagogerna hade ett gemensamt synsätt att tillgängligt material är betydelsefullt för barnen. Pedagogerna strävade efter att skapa en inkluderande atmosfär där barn och deras intresse blir beaktade för att skapa en trivsam innemiljö på förskolan