Linda Gustafsson & Johanna Friberg (2010). Utmanande miljöer i förskolan?Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaUppsatsen handlar om hur två förskolor med olika pedagogiska profiler arbetar för attskapa utmanande miljöer för barn i förskolan. Den ena förskolan är en så kalladuteförskola, som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus och den andra förskolanär en traditionell förskola utan någon speciell profil och som framför allt bedriver sinverksamhet inomhus. Uppsatsens syfte är att få syn om det finns några skillnader ellerlikheter i pedagogernas arbetsätt när det handlar om att skapa utmanande miljöer.Undersökningen har utgått ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogen för attförändra barnens fysiska miljö på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur skapas utmanande miljöer på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur kan pedagogen skapa variation i de miljöer som barnen möter dagligen? Vilkamöjligheter får barnen för att förändra sin egen miljö på de två olika förskolorna? Föratt besvara frågeställningarna har vi använt oss av olika metoder, exempelvisobservationer av förskolans miljö och barns lek i denna miljö, samt intervjuer med bådevuxna och barn. Våra teoretiska utgångspunkter har inspirerats av Rasmusson ochBjörklid som pratar mycket om förskolans utmanande miljöer. Vårt resultat visar på attbarn utvecklas utifrån den miljö de dagligen vistas i, men även att miljön har en storbetydelse för lekens utveckling. Slutsatsen i vår undersökning är att även om miljönskiljer sig åt i de två olika verksamheterna, så finns det goda möjligheter till att skapa enutmanande miljö trots att förutsättningarna skiljer sig åt.Nyckelord: Lek, kreativitet, fantasi, utemiljö, innemiljö, uteförskola

Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att få syn på om det finns en skillnad gällande hur barns kommunikation i den fria leken i en inne- respektive utemiljö. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa och beskrivande observationer, videofilmning och intervjuer med pedagoger. Vi har valt att belysa teoridelen utifrån olika forskare som studerat barns kommunikation och lekbeteende, såsom exempelvis Knutsdotter Oloffson och Granberg. Resultatet tyder på att barn använder sig av olika kommunikationssätt i ute- och innemiljö. I observationerna framkom att pojkarna använde sig mest av läten och ljudeffekter när de vistades i utemiljön, medan flickorna använde sig av ett mer verbalt språk. Det vill säga att flickorna talade om vad de skulle göra under leken. Det visade sig också att när barnen går in i en roll under leken ändrar de på sina röster. Detta kan handla om en vilja att förstärka sin roll i leken och även tala om vad rollen har för uppgift. Vidare upptäckte vi att flickorna lekte mer verklighetsförankrade lekar så som rollekar, det vill säga lekar som mamma, pappa och barn medan pojkarna lekte mer jagarlekar så som Tjuv och Polis. På grund av att pojkarna och flickorna använde sig av olika leksätt ändrades också deras kommunikationssätt både gällande det verbala språket och i kroppsspråket.

Att arbeta till sjöss innebär många olika arbetsuppgifter och utmaningar men få tänker på hur innemiljön påverkar besättningens hälsa. I och med de nya kraven i SECA området (svavelkontrollområde för Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen med utsläppskrav på max 0,10 viktprocent svavel i bränslet) där fartyg alltså krävs att köra på lågsvavligt bränsle, kan detta medföra en positiv förändring i fartygs innemiljö. Besättningens exponering för halter av luftföroreningar i innemiljön har studerats ombord isbrytaren Oden. Undersökningar genomfördes en gång under fartygets drift på tjockolja (HFO) och en gång med marin dieselolja (MDO) som bränsle. Halter av kvävedioxid (NO2), flyktiga organiska ämnen (VOC), inklusive bensen, och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) mättes med personburna och stationära diffusiva provtagare. Besättningens upplevelse av luftkvalitet studerades med en enkätundersökning med avseende på den generella acceptansen av luftkvalitet, lukt, luftens karaktär såsom fräsch, torr, ren eller möglig, samt termisk komfort. Den generella acceptansen av luftkvalitet var mycket hög; 0,8 på arbetsplatser och 0,9 i hytter, på en skala mellan -1 och 1. Medianhalterna av de kemiska luftföroreningarna från mätningar av den personliga exponeringen låg mycket under Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden och även under rekommenderade riktvärden för god luftkvalitet inomhus. Bränslebytet gav en minskning av den personliga exponeringen för kvävedioxid och bensen som är statistiskt signifikant. Resultaten visar även på att besättningen ombord på fartyget är nöjda med sin innemiljö och att en viss minskning av ämnen finns efter bränslekonverteringen. / The crew's working as a mariner means many different tasks and challenges but few think about the effects of the indoor environment on the human health. Now when the new SECA regulations are in force vessels has been forced to convert to new low- sulphur fuel and this can lead to a positive change in the vessels indoor environment. Exposure and levels of air pollutants in indoor environment have been studied onboard the icebreaker Oden. Investigations were performed once during the vessel’s operation on heavy fuel oil (HFO) and once with marine diesel (MD) as fuel. Concentration of nitrogen dioxide (NO2), volatile organic compounds (VOCs), including benzene, and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH) were measured with personal and stationary diffusive samplers. The crew's perception of air quality was studied by a questionnaire survey with regard to the general acceptability of air quality, odor, and air characteristics such as fresh, clean, dry or moldy, and thermal comfort. The general acceptance of the air quality was very high; 0.8 and 0.9 in the workplaces and in cabins, respectively, on a scale from -1 to 1. The decrease in personal exposure to nitrogen dioxide and benzene was statistically significant. Difference between the concentrations of volatile organic compounds was not statistically significant. The indoor air quality has improved in several aspects after the fuel conversion. The results from the questionnaires show that the crew was overall satisfied with their indoor environment. The results of the measurements show a decrease of substances after the conversion.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om barns inflytande i förskolans innemiljö. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att synliggöra pedagogernas uppfattningar. Studien har varit inspirerad av hermeneutiskt perspektiv där ansatsen har varit att tolka pedagogernas uppfattningar. Resultatet har kategoriserats utifrån vårt syfte och frågeställningar, det insamlade materialet bildade flera underkategorier utefter de uppfattningar som pedagogerna uttryckte. Sammanfattningsvis framkom det i resultatet att pedagogerna visade en medvetenhet om att deras egna förhållningssätt och arbetslagets arbetssätt kan ha en betydelse för i vilken utsträckning barnen kan få inflytande. De visade också en medvetenhet om att materialets tillgänglighet och lokalernas utformning kan ha en påverkan i hur barns inflytande kommer till uttryck. I diskussionen har vi analyserat pedagogernas medvetenhet och kopplat det till tidigare forskning. Slutsatsen vi drog av pedagogernas utsagor handlar om att pedagogernas förhållningssätt, barnsyn samt lokaler och materialtillgänglighet kan ha inverkan på hur barns inflytande synliggörs i verksamheten. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

<p>Denna undersökning belyser materialet, dess placering och användning i förskolan. Studien är genomförd ur ett lärarperspektiv för att ge en förståelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgång till det material som finns där. Vidare undersöker studien pedagogernas användning av materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess placering och tillgänglighet.</p><p> </p><p>Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen använder materialet i förskolan och hur det är placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring materialets placering och om dessa har diskuterats bland pedagogerna.</p><p> </p><p>Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag använts som underlag. Detta för att se om idéer kring materialets betydelse förekommer hos pedagogerna och för att undersöka hur det placeras.</p><p> </p><p>En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring materialet och dess placering verkar förekomma hos pedagogerna sinsemellan. Pedagogerna anser att alla barn i förskolan har tillgång till allt material, och att materialet är placerat på barnens nivå. Genom intervjuerna visar det sig dock att pedagogernas uppfattning av material som tillgängligt för alla barn inte helt överensstämmer med dess verkliga placering. Det framgår att placeringen av materialet är gjord med vissa undantag för avdelningens yngsta barn, ettåringarna, då de placerat visst material utom räckhåll för dem.</p>

Pedagogers perspektiv på en lärande innemiljö / Teachers perspective on a learning indoor environment

Denna undersökning belyser materialet, dess placering och användning i förskolan. Studien är genomförd ur ett lärarperspektiv för att ge en förståelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgång till det material som finns där. Vidare undersöker studien pedagogernas användning av materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess placering och tillgänglighet.   Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen använder materialet i förskolan och hur det är placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring materialets placering och om dessa har diskuterats bland pedagogerna.   Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag använts som underlag. Detta för att se om idéer kring materialets betydelse förekommer hos pedagogerna och för att undersöka hur det placeras.   En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring materialet och dess placering verkar förekomma hos pedagogerna sinsemellan. Pedagogerna anser att alla barn i förskolan har tillgång till allt material, och att materialet är placerat på barnens nivå. Genom intervjuerna visar det sig dock att pedagogernas uppfattning av material som tillgängligt för alla barn inte helt överensstämmer med dess verkliga placering. Det framgår att placeringen av materialet är gjord med vissa undantag för avdelningens yngsta barn, ettåringarna, då de placerat visst material utom räckhåll för dem.

<p>Denna undersökning bygger på fem kvinnliga förskollärares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet är att ta reda på vad förskollärare tänker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn på barn och på förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollärares olika uppfattningar, använder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det är flera delar som påverkar förskollärarnas tänkande kring utformningen av förskolan, bl.a. barnens önskemål, tradition, styrning till att handla från vissa affärer och värderingar kring vad som är nyttigt och bra för barn. En slutsats som kan dras är att förskollärares barnsyn samt uppfattning om vad en "god" barndom innebär, är avgörande för dennes tänkande kring utformningen av förskolans fysiska innemiljö.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan tänker om miljön och materialets betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har även tagit reda på hur innemiljön på avdelningarna är uppbyggda, om de är traditionella och ser ut som hemmet eller om de är inspirerande för barnen att experimentera och utforska i miljön. Vi har också tittat på hur materialet används och hur detta är placerat och vilken tillgång barnen har till det. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i studien, vilket menar att det är pedagogen som organiserar miljön runt barnen och att barnen tar hjälp av sin omgivning för att lära och utvecklas. Vårt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer. Pedagogerna som vi intervjuat var från olika avdelningar. Observationerna gjordes genom att gå runt och titta på miljön samt att fotografera det vi ville undersöka extra mycket. Resultatet visade att de flesta tänkte på miljöns betydelse. Det traditionella fanns på förskolorna men med försök till förändringar. Materialet skulle vara synligt för barnen förutom det ”smutsiga och kladdiga”. / The aim of the study was to examine how teachers at the preschool was thinking about the environment and the material's impact on children's development and learning. We also wanted to found out how the indoor environment of the departments is structured, whether they are traditional, they look like the home or if they are inspiring for children to experiment and explore the environment. We also looked at how the material is used and how it is placed and if the children have access to it. We have assumed the socio-cultural perspective in the study, which says that it is the teacher who organizes the environment around the kids and the kids are taking the help of their environment to learn and develop. Our empirical gathering of the materials were developed through interviews and observations. The teachers we interviewed were from different departments. The observations were made by walking around and looking at the environment and we also took photographs of what we wanted to examine extra. The result showed that most preschool teachers thought the environments significance. The traditional environment was found in the kindergarten but with attempts to change it. The material would be visible to the children besides the "dirty and messy."

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp förskollärare resonerar kring ochorganiserar den fysiska innemiljön för att uppnå mål utifrån Läroplanen för förskolan, Lpfö 98,(Skolverket, 2011) och dess riktlinjer. Hur resonerar förskollärarna om genomförandet av detpedagogiska uppdrag de har i den aktuella innemiljön? Hur organiserar förskollärarna sin innemiljö?För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på fem olika förskolorinom en kommun i Mellansverige samt guidade rundvandringar på förskoleavdelningarna. Resultatetav studien visar att förskollärarna uppfattar innemiljön som en betydelsefull del i att uppnå målutifrån läroplanens riktlinje och att en viktig aspekt i utformningen av innemiljön är tydlighet. Vidarenämndes också rum i rummen, lugna platser, tillgängligt material och antal barn per rum sombetydelsefulla utformningar av innemiljön. Förskollärarnas egna förhållningssätt och barnensdelaktighet i utformningen av innemiljön var andra aspekter som framkom ur analysarbetet. / <p>Godkännande datum: 2017-03-28</p>