Syftet med detta arbete var att studera hur mångfalden kan framträda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lärande. Mångfald är liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa två begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpå en förskola.I denna uppsats kopplas mångfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehåll.I genomgången av teoretiska perspektiv länkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mångfald och miljö.Olika tekniska hjälpmedel användes vid observation, för att samla in data. Empirinanalyserades senare och utifrån den gjordes det skisser över avdelningens olika arenor ochhörnor.Resultatet visade att mångfald i den pedagogiska miljön fanns i olika skepnader. Barnsmänskliga mångfald syntes i miljön i form av dokumentation, där deras lärprocesser visades.Miljön framträdde som flexibel och utformningen tolkade vi som anpassad för barns olikamöjligheter. Barnens utvecklingsmöjligheter var goda, då artefakterna och miljön varvariationsrika och väl anpassade.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolan Förutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profilering Planned physical activities in preschool. Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling. / Syftet med den här undersökningen var att belysa om och hur förskolans profilering påverkar verksamhetens innehåll. Vi ville belysa den planerade fysiska aktivitetens olikheter och möjligheter i samband med profilering. Vi valde en kvalitativ undersökningsmetod då vi gjorde våra intervjuer, därefter tolkades intervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. De resultat som framkom sattes i relation till litteraturgenomgången. Vår undersökning visar att alla pedagoger på respektive förskola anser att den planerade fysiska aktiviteten är viktig för barnets utveckling. Likheter och olikheter förekom då det gäller planerad möjlighet till fysisk aktivitet inom- och utomhus, vilket beror till viss del på de ekonomiska förutsättningar som förskolorna har samt vilken syn på betydelsen av fysisk aktivitet som personalen besitter.

Syftet med undersökningen är att fånga upp förskollärares uppfattning om hur utemiljön kan bidra till att minska förekomsten av konflikter i förskoleverksamheter. Vi belyser att utemiljön kan nyttjas mer än vad den vanligtvis gör och vad man som pedagog behöver vara medveten om i arbetet med att förebygga konflikter. Undersökningen visar flera olika aspekter som påverkar förekomsten av konflikter. Den kommer även att ge förklaringar till varför färre konflikter uppstår i utemiljön. Det framkommer också att utemiljön kan ha stor betydelse för barns samspel och det enskilda barnets utveckling av sociala förmågor som påverkar hur det kan fungera tillsammans med andra. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på vår undersökning. Den empiriska undersökningen omfattar en kvalitativ metod genom intervjuer med undervisande pedagoger i förskoleverksamheten. Resultatet i undersökningen visar en positiv inställning till utomhuspedagogiken. Informanterna påtalar att många av konflikterna som förekommer inomhus, upplöses utomhus och mycket tyder på att utemiljöns fördelar påverkar barn positivt. De menar också att det inte uppstår lika många konflikter i utomhusmiljöer. Det visar sig att utomhusmiljöns fördelar gynnar både barn och vuxna, både fysiskt, psykiskt. Pedagogerna talar för en god utveckling hos barngruppen genom att vara utomhus och använda sig av det som naturen erbjuder, tillexempel utvecklar barnen sin lek, sociala färdigheter, lärande och samspel. Vår slutsats är att utomhusmiljön kan bidra till en fredligare vardag på förskolan.

<p>Planerade fysiska aktiviteter i förskolan</p><p>Förutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profilering</p><p>Planned physical activities in preschool.</p><p>Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling.</p> / <p>Syftet med den här undersökningen var att belysa om och hur förskolans profilering påverkar verksamhetens innehåll. Vi ville belysa den planerade fysiska aktivitetens olikheter och möjligheter i samband med profilering. Vi valde en kvalitativ undersökningsmetod då vi gjorde våra intervjuer, därefter tolkades intervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. De resultat som framkom sattes i relation till litteraturgenomgången. Vår undersökning visar att alla pedagoger på respektive förskola anser att den planerade fysiska aktiviteten är viktig för barnets utveckling. Likheter och olikheter förekom då det gäller planerad möjlighet till fysisk aktivitet inom- och utomhus, vilket beror till viss del på de ekonomiska förutsättningar som förskolorna har samt vilken syn på betydelsen av fysisk aktivitet som personalen besitter.</p>

No description available.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns möjligheter till delaktighet och inflytande med fokus på förskolans innemiljö. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer av förskollärare. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och sedan kategoriserats. I resultatet framkommer att verksamheten ska utgå från barnens intressen och att barnen ska kunna vara med och påverka deras dag på förskolan. Förskollärarna beskriver att det finns en svårighet i att veta vad barnen ska ha delaktighet och inflytande i och när de ska ha det. Barns möjligheter till delaktighet och inflytande är också beroende av olika faktorer så som personligheter hos barn och pedagoger, barngruppens storlek, språksvårigheter och miljöns utformning. Det är viktigt att utforma miljön efter barnens intressen och att miljön ständigt kan förändras efter vad barnen visar uttryck för. Resultatet visar betydelsen av att ha materialet tillgängligt. Miljön ska anpassas efter barnen och inte tvärt om.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas förhållningssätt till barnen i den fria leken, i inne- respektive utemiljö. Studien inriktas på hur pedagogerna förhåller sig i den fria leken, vilka tankar de har om sitt förhållningssätt samt vilka möjligheter och dilemman pedagogerna lyfter med den fria leken. Frågeställningarna som användes: På vilket sätt förhåller sig pedagogerna till barnen i den fria leken, i inne- respektive utemiljö? Vilka möjligheter och dilemman kan pedagogerna se i den fria leken? Vilka tankar har pedagogerna om sitt förhållningssätt, i inne- respektive utemiljö?   Resultatet tolkades i relation till det sociokulturella perspektivet och Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och Vygotskijs teorier om lärande.   Metoden som användes var av kvalitativ ansats där öppna observationer av pedagoger i den fria leken genomfördes. Det genomfördes även semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare utifrån deras tankar och synsätt till den fria leken i förskolans verksamhet. I analysarbetet användes en etnografisk inspirerad hållning där flera olika svar synliggjordes.   Resultatet av observationerna visade att pedagogernas förhållningssätt påverkades av vilken miljö de befann sig i. Inomhus förhöll sig pedagogerna mer delaktiga i barnens lek, medan de utomhus var mer närvarande. I intervjuerna lyfte pedagogerna många möjligheter i den fria leken, exempelvis att det hela tiden sker lärande hos barnen men också att pedagogerna ser mycket om barnen i den fria leken, exempelvis intresse och olika behov. Pedagogerna nämnde även dilemman som de upplevde i den fria leken, så som exempelvis hur de vuxna kan gå in och vara delaktig i leken utan att ta över densamma. Pedagogernas tankar om sitt eget förhållningssätt var att delaktighet och närvaro i den fria leken var av stor vikt. Pedagogerna lyfte likaså svårigheten i att agera i barnens lek utan att störa eller förstöra den, med syfte att stärka och fördjupa den samma.

Syftet med studien är att undersöka hur barn uppfattar möjligheten till rörelse i förskolans innemiljö. I studien har barns definition av begreppet rörelse samt innemiljön och pedagogens betydelse för barns möjlighet till rörelse undersökts. Detta har genomförts med hjälp av 14 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med barn från två avdelningar från samma förskola. Den insamlade datan har analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats, vilket har inneburit att urskilja barnens olika uppfattningar kring deras möjlighet till rörelse i förskolans innemiljö. I studien är barns perspektiv centralt och därav har studies resultat analyseras med hjälp av begreppen barns perspektiv och barnperspektiv.   Studiens resultat visar både likheter och skillnader i hur barnen uppfattar fenomenet rörelse. Det har visat sig att barnen har en tydlig uppfattning om vad som möjliggör respektive förhindrar möjligheten till rörelse. Resultatet visar att barnen uppfattar att förskolans innemiljö på många sätt förhindrar rörelse. Det framkommer att barnen upplever att de behöver ett specifikt rum avsett för rörelse, samt att samlingsmattor är en given plats för rörelse. Resultatet visar också att pedagogens närvaro och medgivande är väsentlig för barnens möjlighet till rörelse inomhus.

I denna studie är syftet att belysa förskollärares uppfattningar om utformningen av förskolans innemiljö och dess relation till barns lärande. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat åtta stycken förskollärare. Arbetet utgår från ett verksamhetsteoretiskt perspektiv där svaren från förskollärarna har analyserats med hjälp av ett verksamhetssystem. De viktigaste faktorerna som förskollärarna benämnde i intervjuerna har ställts i relation till varandra för att se samband, och/eller motsättningar. Resultatet i denna studie visar att förskollärare är medvetna om att utformningen av innemiljön har en koppling till barns lärande. Förskollärarna diskuterar utformningen av innemiljön under planerad reflektionstid. Förskollärare anser att deras förhållningssätt är av betydelse för utformningen av innemiljön. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med undersökningen är att få en större förståelse för hur miljön inne och ute kan påverka barngruppens beteenden i olika samlingar samt hur lärarens planeringar påverkas av miljöerna. Slutsatser vi kommit fram till är att barnen är med i större utsträckning och påverkar samlingens innehåll i utemiljön. En annan slutsats är att det är lättare för barnen att hålla fokus på samlingens innehåll i innemiljön, då barnen tappar fokus lättare ute. Detta behöver inte enbart ses som negativt. I många fall kan dessa tillfällen användas till att skapa ett situationsbundet lärande på ett naturligt och lustfullt sätt här och nu. En annan slutsats i vårt arbete är att barnens olika beteenden kan beror på vad läraren väljer att lyfta i samlingen och var samlingen genomförs.