Denna undersökning bygger på fem kvinnliga förskollärares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet är att ta reda på vad förskollärare tänker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn på barn och på förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollärares olika uppfattningar, använder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det är flera delar som påverkar förskollärarnas tänkande kring utformningen av förskolan, bl.a. barnens önskemål, tradition, styrning till att handla från vissa affärer och värderingar kring vad som är nyttigt och bra för barn. En slutsats som kan dras är att förskollärares barnsyn samt uppfattning om vad en "god" barndom innebär, är avgörande för dennes tänkande kring utformningen av förskolans fysiska innemiljö.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse om pedagogers förhållningssätt till deltagande i barns lek genom att jämföra pedagogers deltagande i leken inomhus respektive utomhus. Jämförelsen bidrar till förståelsen av pedagogers förhållningssätt till deltagande i lek genom att fokus läggs på miljön som påverkande faktor för deltagandet.  Syftet undersöks utifrån studiens frågeställningar: - Hur ser pedagogers deltagande i leken ut inne i förskolans lokaler respektive ute på förskolans gård? - Vilka skillnader och likheter kan iakttas och hur kan dessa förstås? Studien är genomförd utifrån en kvalitativ och minietnografisk ansats och har undersökt om och hur pedagoger deltar i barnens lek inomhus respektive i förskolans uterum. Data har samlats genom deltagande observation. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv, specifikt verksamhetsteori. Insamlad data har analyserats med hjälp av Yrjö Engeströms (2008) begreppsapparat om verksamhet och verksamhetssystem som minsta analysenhet av mänsklig verksamhet. I resultatet framgick att det fanns fler skillnader än likheter i pedagogers deltagande i lek inne respektive ute, samt att pedagogens deltagande förändrades beroende på ute- respektive innemiljön. Det framkom också att pedagogerna oftast inte deltog i leken för lekens egenvärde, utan i undervisningssyfte, det vill säga använde leken för egna mål och syften andra än barnens egna.

Syftet med studien har varit att utveckla kunskap om hur fysiska läsmiljöer i förskolan kan utformas samt hur böcker används i verksamheten för att stimulera barns upplevelse av läsning. Med utgångspunkt i våra tidigare erfarenheter blev vi nyfikna på att se hur läsmiljöer kan utformas. Studien baserades på observation av läsmiljöer på avdelningar inriktade mot litteratur, för att få en bild av hur dessa miljöer kan se ut. En annan metod som tillämpades i studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer som komplement till observationen för att få en större förståelse för tanken och planeringen bakom läsmiljön. Analysmetoden som använts för studien är tematisk analys. Resultatet visar att läsmiljöerna består av en läshörna men även att tankesättet finns att läsmiljöer skapas där läsning sker och därmed finns läsmiljöer på hela avdelningen och även utomhus. På samtliga avdelningar som deltog i studien användes en temabok för att förankra läroplanens mål i det dagliga arbetet. En slutsats som har dragits för studien är att en läsmiljö ska ge barnen möjligheter att erövra berättelsen.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med barns utveckling och lärande i en förskola byggd enligt Kalmarmodellen. Det undersöks vad det kan finnas för möjligheter och hinder i miljön samt hur förskollärarna upplever samarbetet med kollegorna. Empirin är insamlad på tre olika förskolor och består av intervjuer från sex olika förskollärares upplevelser, dessa arbetar på en förskola byggd enligt Kalmarmodellen. Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, den genomfördes med hjälp av kodning, letade efter likheter och skillnader. De utvalda begreppen gick att koppla till respondenternas utsagor. Resultatet visar övervägande mot hinder, att det är stora barngrupper, stora ytor som kan vara svåra att använda så som arbetslaget vill samt att arbetslaget behöver ha goda strategier för att få ihop dagen så barnen få bästa förutsättningar till att utvecklas och lära.

Folkungabygdens pastorat innefattar 32 kyrkor på den östgötska slätten, var av många är landsortskyrkor. Kyrkorna på landsbygden används allt mindre och mindre men trots den minskade användningen kämpar pastoratet med hög energiförbrukning i många av sina fastigheter. Kyrkobyggnaderna kräver fastighetsspecifik energi- och klimatanpassning, något som är tidskrävande och pastoratsorganisationen har svårt att hinna med. Arbetets syfte är att skapa en ökad kunskap och förståelse för existerande energieffektiviserande metoder för specifika kyrkobyggnader samt för kyrkobyggnader i allmänhet. Arbetet fokuserar på två specifika referensobjekt, Svanshals kyrka och Herrberga kyrka. Målet är att framställa två kyrkospecifika handlingsplaner och en generell handlingsplan. Handlingsplanerna ger förslag för metoder som kan minimera energiförbrukningen och säkerställa en god innemiljö i fastigheterna Resultatet av arbetet påvisade vikten av en fastighetsspecifik utredning av energieffektiviseringen, där förutsättningarna för varje enskilt objekt behöver beaktas. Det konstaterades att det finns bristande kommunikation mellan de tekniska installationerna och styrsystemet som bidrar till en förhöjd energiförbrukning i fastigheter med till exempel en installerad avfuktarenhet. Studien påvisar vikten i en kontinuerlig besiktning av kyrkofastigheterna. Vidare resultat visade att åtgärder för att öka luftomsättningen i kyrkorummen kan minimera energiförbrukningen och bidra till en förbättrad innemiljö. Specifika förslag på energi- och klimatanpassade handlingsplaner för Svanshals- och Herrberga kyrka togs fram samt handlingsplaner för en generell hantering av Folkungabygdens kyrkofastigheter. Slutligen kunde det konstateras att ett ökat aktivt arbete med energi- och innemiljöanpassning både kan bevara kyrkorna till nästkommande generationer samtidigt som kyrkornas energianvändning minskar. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Detta examensarbete handlar om förskolebarns (3-5 år) lek inomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur flickor och pojkar använder och leker i innemiljön på förskolan, samt vilket lekmaterial de väljer i sina lekar. Dessutom vill jag undersöka om det är några skillnader och likheter mellan flickors och pojkars lekar och val av lekmaterial. Därför har jag valt följande frågeställningar: Hur använder flickor och pojkar innemiljön på förskolan i sina lekar? Vilka typer av lekmaterial använder flickor respektive pojkar i sina lekar? I arbetet har jag använt mig av forskning om lekmiljö, lek, lekmaterial, flickors och pojkars lek och gemensam lek. Den metod jag valde var observationer vid sex olika tillfällen, när barnen lekte inomhus på förskolan. Undersökningsgruppen bestod av alla barnen på avdelningen, det vill säga 17 barn.Undersökningen visade att både pojkar och flickor oftast satt ner på golvet eller vid borden i sina lekar, vilket innebar att de mestadels rörde sig över små ytor och endast använde en liten del av rummet. Pojkarna och flickorna lekte för det mesta på olika sätt. Flickorna lekte mer relationslekar och pojkarna lekte mer konstruktionslekar och använde mer skapande material än vad flickorna gjorde. När pojkarna och flickorna lekte tillsammans var det oftast med könsneutrala leksaker, till exempel bondgårdsdjur.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om pedagogerna på två mångkulturella förskolor arbetade medvetet med språkutveckling utifrån bilder på väggarna i innemiljön. Syftet var även att undersöka om barnen på avdelningarna fann det intressant att kommunicera med andra barn och pedagoger om de bilder som fanns på väggarna och i så fall i vilka situationer samtalen ägde rum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur inom ämnet, observationer i verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. En upptäckt som vi gjorde i vår undersökning var att ingen av pedagogerna använde sig av bilder på väggarna som ett språkutvecklande verktyg. I vår undersökning visade det sig att barnen föredrog att samtala om de bilder som de hade en gemensam erfarenhet kring.

: Hur pedagoger uppfattar den fysiska miljöns påverkan på barns utveckling och lärande i förskolan är av betydelse för vilka stöd och utmaningar barn möter och därmed hur de stimuleras och utvecklas. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare resonerar kring fysiska lärmiljöers betydelse, både inomhus och utomhus, samt hur dessa utformas och används i undervisningen för att stötta barns lärande och utveckling. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i studien är semistrukturerade intervjuer genom metoden samtalspromenader. Totalt deltog 8 förskollärare från 4 olika förskolor. Samtalspromenaderna genomfördes i enlighet med en intervjuguide som innehöll bakgrundsfrågor, kärnfrågor samt avslutningsfrågor. Resultatet visar att deltagarna anser att de fysiska lärmiljöernas utformning har en stor betydelse för förskolans verksamhet och att de används på ett eller annat sätt under hela dagarna. En majoritet av deltagarna uttrycker att de är inspirerade av Reggio Emilia filosofin i sitt arbete med lärmiljöer. Deltagarna är enade om att de har en stor påverkan på barns utveckling och lärande, även om det skiljer sig i hur mycket planerad och spontan verksamhet och undervisning som sker i miljöerna. Resultatet visar också att det finns betydande skillnader i respondenternas svar gällande betydelse, utformning och användning av inomhus- kontra utomhusmiljöerna. Respondenterna upplever att det är enklare att skapa bättre lärmiljöer inomhus då förutsättningarna är annorlunda. Några centrala delar som identifierats i respondenternas svar är: barnen som utgångspunkt, tillgängliga och tillåtande samt föränderliga miljöer, materialets påverkan, relationer och pedagogers förhållningssätt.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur bildstöd används både i förskolan inne- och utemiljö. Utifrån två frågeställningar vill vi ta reda på hur bildstöd används i de olika miljöerna, samt hur det skiljer sig åt. Vi har genomfört en studie med både kvantitativ- och kvalitativ metod, genom observationer och intervjuer, för att kunna ge ett bredare perspektiv på vår studie. Genom observationerna fick vi ett sammanställt resultat med antal för bildstödets användande, medan intervjuerna gav oss en mer djupgående bild för hur verksamheterna arbetar med bildstöd. Utifrån våra frågeställningar samt vårt insamlade material skapade vi sex stycken teman för att kunna genomföra en grundlig analys. Resultatet genom observationerna visar att det finns tydliga skillnader mellan inne- och utemiljöer, vilket också intervjuerna bekräftade. Genom citat från intervjuerna har analys och tolkning gjorts för att kunna få ökad förståelse för varför bildstöd inte finns i lika stor mängd utomhus. Slutligen diskuterar vi resultatet för att sammanställa studiens slutsatser och genom dessa besvara frågeställningarna.

Personalkostnader utgör 80% av de totala kostnaderna samtidigt som människor i de utvecklade delarna av världen spenderar 90% av tiden inomhus. Forskning som visar att prestation är beroende av den omgivande miljön har lyft frågan om att inkludera välbefinnande vid certifiering av hållbara byggnader. The WELL Building Standard® (WELL) är den första certifieringen som enbart fokuserar på välbefinnande, detta genom sju olika koncept fördelat på hundra skallkrav och optimeringar. Koncepten är luft, vatten, kost, motion, ljus, komfort och välbefinnande. Arbetet har två syften, det första är att undersöka om WELL kan bidra till ökat välbefinnande i svenska kontor och det andra är att undersöka om WSP Environmentals nya lokaler i Globen shopping kan WELL-certifieras. Detta har utvärderats genom en teoretisk analys av forskning relaterad till inomhusmiljö, granskning av svenska lagar och standarder i förhållande till The WELL Building Standard®, enkätundersökningar i de gamla och nya lokalerna samt genom mätningar av temperatur, luftfuktighet, ljus, ljud och föroreningar i inomhusluften. Resultatet av utvärderingen av WELL-kraven för de nya lokalerna visar att åtta skallkrav inte uppfylls, dessa är behovskontrollerad ventilation i matsalen, processad mat, storlek på handfat, artificiella ingredienser, solavskärmning, taktila skyltar, ställbara skärmar och installationsljud i rum för telefonkonferens. Sett ur ett större perspektiv bidrar WELL med inspirerande miljöer, tillgång till bra mat och organisatoriska frågor så som rese-, välgörenhets- och sömnpolicys. Andra faktorer så som ventilation, termisk komfort, ljus och ljud regleras redan i svensk lag så WELL blir ett kvitto på att lagen följs. Svaret på frågan om WELL bidrar till ökat välbefinnande på svenska kontor är ja, men till ett väldigt högt pris, eftersom att det är en väldigt dyr certifiering. En bidragande orsak till detta är att WELL ur ett svenskt perspektiv kräver och belönar självklara aspekter så som bra vattenkvalité, rätt till föräldraledighet och sjukvård. Vidare hänvisar WELL till amerikanska standarder vilket gör det tidskrävande att utvärdera svenska projekt, vilka måste följa både svensk och amerikansk lag. WELL kräver också exakta mått, vilket inte alltid är det mest relevanta, ibland kan utbildning och information vara viktigare. Avslutningsvis så är det allra viktigaste som WELL bidrar med att frågan om innemiljö och välbefinnande har lyfts efter att ha stått i skymundan för energi- och miljöfrågor. / At an office, the salary cost is the single largest cost with 80% of the total costs. In addition, people in the developed parts of the world spend 90% of their time indoors, thus it makes sense to include health and wellness in environmental assessment methods.  The WELL Building Standard® is the first environmental assessment method that solely is focusing on wellbeing and comfort of the occupants. This by evaluating hundred preconditions and optimizations, covering the seven concepts of air, water, nourishment, fitness, light, comfort and mind.  This report has two purposes, first determine whether WELL can improve wellbeing and health in Swedish office buildings and second determine whether the new office of WSP Environmental in Stockholm fulfills the requirements for WELL certification. The methods used is a theoretical analysis, evaluating research that investigates performance correlated to indoor climate, and an investigation of Swedish regulations compared to the WELL standard. In according to this an occupant survey was used to evaluate the old and new office. At last measurements were done (temperature, relative humidity, light, sound and indoor air pollutants). The result of the WELL evaluation shows that eight preconditions of WELL were not met in the new office. These are ventilation effectiveness, processed foods, hand washing, artificial ingredients, solar glare control, ADA accessible design standards, ergonomics: visual and physical and internally generated noise. In a wider perspective, the conclusion is that WELL contributes to beautiful and inspiring indoor environments, healthy food and policies to protect the employees. Other aspects, such as ventilation, thermal comfort, light and sound are regulated by Swedish law, WELL is then a proof that the building fulfills the requirements.  The answer to the main question ”Can WELL improve the wellbeing and health in Swedish office buildings?” is yes, but the price is very high since it is a very expensive certification. One reason may be that WELL in a Swedish perspective evaluates and awards obvious aspects such as water quality, parental leave and healthcare.  In a Swedish perspective, it is time consuming to evaluate a project for WELL as both American and Swedish regulations and standards have to be followed. Other critics is that WELL is evaluating exact numbers, even if education and information sometimes are more important.  At last, the most important aspect that WELL contributes to is to discuss the question about indoor climate and health, that previously was not discusses as much as energy and environmental efficiency.