No description available.

Uppsala, i likhet med många andra städer, växer. För att den växande befolkningen ska kunna resa hållbart i staden och ha en god tillgänglighet krävs att man planerar för hur utrymmet ska användas. Syftet i den här uppsatsen har därför varit att utreda hur man arbetar för att utveckla och skapa en hållbar trafik samt vad Uppsala stad har för möjligheter och hinder. För att svara på frågeställningen har jag intervjuat personer antsällda på olika beslutande instanser som bedriver arbetet med innerstadens trafikutveckling, till exempel anställd på Uppsala kommun. Resultatet visar att Uppsala kommun satsar på att få en hållbar innerstadstrafik och att utveckla en attraktiv kollektivtrafik för att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar framtid. Detta genom att studera nya tekniker och rörelsen i staden för att arbeta fram ett nytt linjenät och en högre prioritering av kollektivtrafiken. Detta är en relativt ny satsning och omprioritering för Uppsala och det finns fortfarande osäkerheter för hur väl Uppsala kommun kommer lyckas i sina visioner. I huvuddrag pågår ett brett arbete för att på olika sätt förbättra morgondagens förutsättningar, ta fram genomtänkta lösningar och skapa en samsyn i staden.

Allt fler människor väljer att flytta till staden. Idag råder en urbanisering som kräver att städerna utvecklas för framtidens behov och det växande invånarantalet. En förtätning skapar platser att bygga bostäder på och har således blivit ett populärt verktyg för att möjliggöra för nya invånare att bo i staden. Processen förespråkas idag av många som ett hållbart planeringsideal. Syftet är att undersöka hur en svensk stad använder förtätningsprocessen som planeringsverktyg samt huruvida en förtätning kan bidra till en hållbar stadsutveckling. För att undersöka detta har Uppsala valts som exempel eftersom staden kontinuerligt växer och utvecklingen av staden sker främst genom förtätning, vilket finns utpekat i både översiktsplanen för 2016 och den innerstadsstrategi som är framtagen i samband med detta. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts med tjänstemän hos kommunen och med andra aktörer verksamma i staden samt att plan- och strategidokument från kommunen har analyserats. Studien visar att Uppsala planerar att förtäta staden främst genom att fylla igen gråzoner samt att förtätningarna ska bidra till en blandad stad. En förtätning av staden kan bidra till en hållbar stadsutveckling men förtätningsfrågan är en nyanserad fråga som kan medföra både för- och nackdelar för staden.

Den ökade efterfrågan på bostäder i Sveriges städer har pressat upp priserna på bostadsrätter, framförallt i Stockholms innerstad. Trots den höga prisnivån skiljer sig priserna relativt mycket åt mellan bostadsrätter. Vad har en dyr bostadsrätt som en ”billig“ saknar? Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka egenskaper som påverkar bostadsrättens pris samt estimera hur stor denna påverkan är. Detta sker med hjälp av hedonisk metod och en regressionsanalys där priset är beroende variabel och bostadsrättens fysiska samt läges- och ekonomirelaterade egenskaper är oberoende variabler. Resultatet visar att bostadsrättens boarea, antal rum, avgiften och vad den inkluderar samt balkong påverkar priset. Även fastighetens ålder samt läget påverkar priset i viss mån. / The rising demand for housing i Swedish cities has caused prices on condominiums to rise, especially in the inner city of Stockholm. In spite of the high price level, prices differ quite a lot from apartment to apartment. What separates an expensive condominium from a “cheap” one? The purpose of this essay is to find out which qualities that influence the price of a condominium, and to estimate how big the influence is. To do this I used hedonic method and a regression analysis with the price as the dependent variable and physical as well as location  and economy related qualities as independent variables. The result shows that the condominium’s living space, number of rooms, the fee charged by the housing cooperative and what the fee includes and if there is a balcony or not influences the price. Also the age of the real estate and the location influences the price to a certain extent.

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gäller innehåll och utformning beroende på en skolas geografiska läge. För att få svar på det använde jag mig av följande frågeställningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut på skolorna? Vilka svårigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehåller de om de finns? Hur ser skolan på att främja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar? Metod Jag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslärare. Två av intervjuerna gjorde jag på en innerstadsskola i Stockholm och en intervju på en skola belägen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplägg och berörde mina frågeställningar. Samtliga intervjuer bandades och transkriberades, därefter har jag tolkat och analyserat respondenternas svar. Resultat Resultatet visar att både de geografiska och materiella förutsättningarna skiljer sig väldigt mycket åt. Skolan i den mindre staden har mycket större möjligheter och förutsättningar till att bedriva undervisning i friluftsliv än skolan i innerstaden. Detta gör att det främst på innerstadsskolan finns svårigheter att följa kursplanen.Friluftsdagarna är liknande på båda skolorna, både till antal och till aktiviteter. Dessutom var båda skolorna relativt nöjda med skolans vilja att ge utrymme för frilufsdagarna. Slutsats Slutsatsen av min studie är att skillnaderna finns beroende på vilket geografiskt läge skolan har och utformningen och innehållet ser annorlunda ut. Innerstadsskolan har sämre geografiskt läge utifrån ett friluftslivperspektiv och kan inte undervisa i alla friluftsmomenten som skolan i den mindre staden kan. Där kan de följa kursplanen och uppnå alla mål inom friluftsliv mycket på grund av närheten till naturen / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogernas inställning till utomhuspedagogik och arbetssätt beroende på lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie utförd på fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att både pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och går till skogen med barnen nästan varje vecka året runt. De såg många fördelar, till exempel att använda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lärande. Denna studie visade också att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik. Pedagogerna hade planerade aktiviteter både i skogen och på förskolegården. Utomhus finns många möjligheter till upptäckande och utforskande tillsammans med barnen och som pedagoger kan vi planera fler aktivteter utomhus och använda oss av utemiljön för barnens lärande.

<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder:</p><p>Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa.</p><p> </p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Studiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod. Vi använder oss av beprövade enkätfrågor från GIH:s forskningsprojekt Skola – Idrott – Hälsa riktade mot barn. Undersökningen genomfördes på 227 elever i årskurs 5 på fem skolor, tre i förort och två i innerstad. Vi har valt ut skolor i upptagningsområden som inte har alltför stora variationer i inkomstnivåer. Det främsta som skiljer skolorna åt är deras fysiska närmiljö, huvudsakligen tillgång till grönområden och luftkvalitet.</p><p> </p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Studien visade att andelen barn som på fritiden är fysiskt aktiva med ledare i innerstaden är 73 %, i förorten 85 %. Andel barn som på fritiden är fysiskt aktiva utan ledare i är innerstad 54 %, i förorten 79 %. Förekomsten av allergi mot luftburna allergen är i innerstaden 22 % och motsvarande värde i förorten är 12 %. Resultaten för astma är i innerstaden 11 % jämfört med 5 % i förorten. I övrigt var skillnaderna små eller obefintliga.</p><p> </p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Det finns vissa hälsoskillnader mellan de förorts- och innerstadsbarn som deltagit i vår undersökning. Skillnaden ligger i hur fysiskt aktiva barnen är, särskilt när det kommer till spontant idrottsutövande. Detta borde på sikt bidra till en positiv hälsoeffekt och bättre hälsa. Det finns även anledning att tro att förortsmiljön skyddar mot utveckling av astma och allergi.</p> / <p><strong><em>Aims</em></strong><strong><em> </em></strong>The purpose of this study is to examine whether there are physical health disparities between children who live in the inner city compared with children living in the suburbs. Questions: How much difference is there in how physically active children are in the inner city compared to suburbs and what medical health disparities exist between children living in the inner city and children living in the suburbs? Our hypothesis is that suburban children suffer less negative health risks and may get more positive health stimulus than inner city children and thus the suburban children have a better physical health.</p><p><strong><em>Method </em></strong>The design of this study is a comparative analytical study; we compare two different groups of schoolchildren in Stockholm, Sweden who are exposed to different conditions. We have chosen to conduct surveys that allow us to collect a large amount of data in a limited period of time. The survey was conducted on 227 fifth grade students at five schools, three in suburban areas and two in the inner city. We have selected schools in areas that do not have excessive differences in income levels. The primary factor that distinguishes the schools is their surrounding environment, mainly air quality and access to green spaces.</p><p><strong><em>Results </em></strong>The study showed that the percentage of children who are physically active in their leisure time with the leaders is 73% in the inner city and 85% in the suburbs. The percentage of children who are physically active in their leisure time without leaders is 54% in the inner city and 79% in the suburbs. The prevalence of allergy is in the inner city is 22%, the equivalent value in the suburbs is 12%. Corresponding results for asthma in the inner city is 11%, the equivalent value in the suburbs is 5%. Otherwise, the differences were small or nonexistent.</p><p><strong><em>Conclusion </em></strong>There are health disparities between the suburban and inner city children who participated in our survey. The difference lies in how physically active children are, especially when it comes to spontaneous physical activity. There is also reason to believe that the suburban environment prevents development of asthma and allergy.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder: Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa.   Metod Studiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod. Vi använder oss av beprövade enkätfrågor från GIH:s forskningsprojekt Skola – Idrott – Hälsa riktade mot barn. Undersökningen genomfördes på 227 elever i årskurs 5 på fem skolor, tre i förort och två i innerstad. Vi har valt ut skolor i upptagningsområden som inte har alltför stora variationer i inkomstnivåer. Det främsta som skiljer skolorna åt är deras fysiska närmiljö, huvudsakligen tillgång till grönområden och luftkvalitet.   Resultat Studien visade att andelen barn som på fritiden är fysiskt aktiva med ledare i innerstaden är 73 %, i förorten 85 %. Andel barn som på fritiden är fysiskt aktiva utan ledare i är innerstad 54 %, i förorten 79 %. Förekomsten av allergi mot luftburna allergen är i innerstaden 22 % och motsvarande värde i förorten är 12 %. Resultaten för astma är i innerstaden 11 % jämfört med 5 % i förorten. I övrigt var skillnaderna små eller obefintliga.   Slutsats Det finns vissa hälsoskillnader mellan de förorts- och innerstadsbarn som deltagit i vår undersökning. Skillnaden ligger i hur fysiskt aktiva barnen är, särskilt när det kommer till spontant idrottsutövande. Detta borde på sikt bidra till en positiv hälsoeffekt och bättre hälsa. Det finns även anledning att tro att förortsmiljön skyddar mot utveckling av astma och allergi. / Aims The purpose of this study is to examine whether there are physical health disparities between children who live in the inner city compared with children living in the suburbs. Questions: How much difference is there in how physically active children are in the inner city compared to suburbs and what medical health disparities exist between children living in the inner city and children living in the suburbs? Our hypothesis is that suburban children suffer less negative health risks and may get more positive health stimulus than inner city children and thus the suburban children have a better physical health. Method The design of this study is a comparative analytical study; we compare two different groups of schoolchildren in Stockholm, Sweden who are exposed to different conditions. We have chosen to conduct surveys that allow us to collect a large amount of data in a limited period of time. The survey was conducted on 227 fifth grade students at five schools, three in suburban areas and two in the inner city. We have selected schools in areas that do not have excessive differences in income levels. The primary factor that distinguishes the schools is their surrounding environment, mainly air quality and access to green spaces. Results The study showed that the percentage of children who are physically active in their leisure time with the leaders is 73% in the inner city and 85% in the suburbs. The percentage of children who are physically active in their leisure time without leaders is 54% in the inner city and 79% in the suburbs. The prevalence of allergy is in the inner city is 22%, the equivalent value in the suburbs is 12%. Corresponding results for asthma in the inner city is 11%, the equivalent value in the suburbs is 5%. Otherwise, the differences were small or nonexistent. Conclusion There are health disparities between the suburban and inner city children who participated in our survey. The difference lies in how physically active children are, especially when it comes to spontaneous physical activity. There is also reason to believe that the suburban environment prevents development of asthma and allergy.

Begreppet lockpriser har på senare tid fått utstå hård kritik i media. På grund av detta har många fastighetsmäklare i Stockholms innerstad sedan augusti 2011, gemensamt gått över till prismodellen accepterat pris. Accepterat pris ska ge en indikation av vilket pris säljaren är beredd att sälja till, det angivna priset är dock ej bindande.   Detta är en rapport som är gjord för att jämföra hur mycket skillnaden mellan utgångspris och slutpris har varit före och efter införandet av accepterat pris. Vi har valt att geografiskt avgränsa oss endast till Stockholms innerstad där vi även har jämfört de olika delmarknaderna Kungsholmen, Södermalm, Vasastan och Östermalm med varandra.   Rapporten omfattas dels av en empirisk analys av utgångspriser och slutpriser i Stockholms innerstad, dels av intervjuer genomförda med berörda mäklare i områdena.   Med hjälp av den inhämtade prisstatistiken kan vi konstatera att införandet av accepterat pris har gjort att skillnaderna mellan utgångspris och slutpris minskat från 25,6 procent till 2,4 procent. En liten ökning mellan utgångspris och slutpris kan ses de senaste två månaderna, vilket beror på att utgångspriserna inte följt med prisutvecklingen.   Precis som en tidigare studie visat, är skillnaden betydligt mindre på Östermalm än i övriga Stockholms innerstad. Trots att kunder enligt mäklarkåren reagerat positivt på att differensen mellan utgångspris och slutpris minskat, visar våra intervjuer med mäklare att förtroendet för branschen inte har ökat.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärarna beskriver att de förhåller sig till utomhuspedagogik i olika storstadsmiljöer samt vilka hinder eller möjligheter de ser med utomhuspedagogik. För att besvara studiens frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elva informanter i olika storstadsskolor. För att kunna göra en jämförelse av olika storstadsmiljöer har vi genomfört fem intervjuer i innerstaden och sex i närförorter. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv, ramfaktorteorin. Teorin valdes för att se vilka faktorer som ramar in hur fritidslärarna bedriver utomhuspedagogik. Studiens resultat visar att fritidslärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik trots de hinder som angavs. Faktorer som fritidslärarna lyfte som hinder var bland annat barngruppens storlek, personal, tid, störningsmoment och väder. Innerstadsskolor ser skogen som en viktig plats för utomhuspedagogik jämfört med skolor i närförorter som använder skolgården och fotbollsplan för att bedriva utomhuspedagogik. Skogen är en möjlighet eller ett hinder beroende på skolans placering.