Nutzer bei der Entwicklung und Gestaltung neuer Produkte oder Dienstleistungen zu integrieren, wird seit einigen Jahren unter dem Begriff „Open Innovation“ diskutiert und ist für viele Unternehmen heutzutage selbstverständlich. Ob und wie diese offenen Innovationsprozesse in wissenschaftlichen Organisationen einsetzbar sind, ist bisher wenig erforscht. Dieser Beitrag erläutert am Fallbeispiel eines Lehrstuhls, wie Open Innovation im Rahmen einer strategischen Neuaufstellung eingesetzt werden kann. In vier Phasen erarbeiten die Mitarbeiter auf einer offenen Innovationsplattform die zukünftige Ausrichtung des Lehrstuhls.

This master thesis is written as a part of The Media Technology program at Linköping University in collaboration with the streaming music company Spotify. The thesis investigates how a software company in the modern age effectively and organically can stay innovative through times. The thesis maps out strategies, models and methods currently known, analyses Spotify’s innovative efforts over the past year and suggests a framework tailored to the needs of the company.

Today's business environment has become increasingly competitive, which is partly due to an expansion in globalization coupled with higher consumer demands. This places greater demands on flexibility and consciously of innovation. Traditional innovation measurement focuses on measuring output, which means that it can take years to evaluate and map the innovation process. The aim of the following project is to identify activities that enable companies to monitor and develop their innovative activities. The metrics are tools that help organizations control and develop innovations, to strengthen their innovation process. The study was initiated with a systematic literature review with the objective to highlight important aspects of innovation and innovation measurement. Empirical data was collected through the qualitative method, where 13 semi-structured interviews were conducted. Three of the interviews were with researchers that have knowledge in the field of innovation. The remaining interviews were conducted with employees at case company Dynapac. Based on the theoretical and empirical findings, a definition of innovation has been identified for the manufacturing sector. Within the case company, the challenge was to analyse the current metrics and develop future metrics. The researchers reveal the importance of implementing a measurement system that drives activities related to the development of innovative work and capabilities, to ensure continuity. Ten metrics have been identified for the innovation process. These have been categorized into input, process, and output to guide companies in the innovation process. The metrics were categorized by four types: capability, organization, market and financial. The objectives with the metrics are to capture the full range of the innovation process and the activities that are relevant to each metrics. The metrics are actively promoting keeping track or supporting reflection about innovation activities.

As innovation plays a predominant role in gaining competitive advantage, profit driving companies within the private sector have found ways to use innovation to succeed on the market. Although the public sector works according to a different set of logic, the demand for innovation within the public sector has been found to be growing due to increasing user needs, as well as increasing expectations on the effectiveness, availability and the quality of the public services. The district administrations, that are partly responsible for delivering such services in the City of Stockholm, face currently also various challenges such as a demographical development. A central strategy for innovation currently exists, but as such is equally important as systematical processes in order to build a long-term lasting capacity for innovation, it was unclear to this point if systematical processes are used at the district administrations to actualize innovation. Therefore, this research investigated how innovation was actualized at the district administrations in the City of Stockholm in order to identify if systematical processes were used, as well as to find which factors potentially hinder innovation from being actualized with systematics. Only the implications of the top-management were examined and the research was conducted as a case study of qualitative sort where interviews with top-executives, projects leaders and managers were conducted in the process. This research found that the district administrations neither address nor facilitate innovation in a systematic manner, as systematical processes were found to be absent for such purposes. Innovation is rather actualized in an unstructured manner, as no systematics was found to be used in relation to any of the stages in the innovation process. Among the factors that were found to affect the use of systematic processes was the absence of a climate that facilitates innovation, the lack of know-how knowledge for managing innovation, as well as communication deficiencies. Internal strategies were found to be absent and continuous learning was found to not be facilitated adequately, as well as knowledge in general was found to not be sufficiently enhanced. Heavy workloads and emergency driven operations cause difficulties to actualizing innovation with systematics. Finally, as much of the daily work at district administrations is budget-driven and as innovation is not referred to as explicit objectives, innovation is overshadowed by the tasks that are related to the daily operations at the district administrations. / Då innovation har visat sig ha en dominerad roll i stärkandet av konkurranskraften hos företag har vinstdrivande organisationer inom den privata sektorn hittat sätt att utnyttja innovation till sin fördel på marknaden. Även om den offentliga sektorn arbetar utifrån annorlunda förutsättningar så har efterfrågan på innovation ökat med åren då användarna både efterfrågar och förväntar sig en högre grad av effektivitet, tillgänglighet och kvalitet av tjänsterna som erbjuds. Stadsdelsförvaltningarna som är delvis ansvariga för att leverera olika tjänster inom Stockholms stad står inför olika typer av utmaningar, så som en kommande demografisk ökning. En central strategi för innovation existerar inom staden, men då forskning påpekar vikten av kombinationen av både strategi och systematiska processer för att erhålla en långsiktig innovationskapacitet, var det fram tills nu oklart om processer används på stadsdelsförvaltningarna för att förverkliga innovation. Av denna anledning blev syftet för denna undersökning att klargöra hur stadsdelsförvaltningarna förverkligar innovation för att identifiera om systematiska processer används, men även att kartlägga vilka faktorer som hindrar sådana från att användas. Undersökningen avgränsades till att enbart undersöka implikationerna som ledningen har i frågan och utfördes som en kvalitativ fallstudie där högsta ledning, projektledare och andra chefer intervjuades i processen. Undersökningen fann att stadsdelsförvaltningarna varken adresserar eller faciliterar innovation på ett systematiskt sätt då systematiska processer för ett sådana syften var frånvarande. Innovation visade sig förverkligas på ett ostrukturerat vis, då ingen sorts systematik identifierades i relation till de olika stegen i innovationsprocessen som användes i undersökningen. Bland faktorerna som identifieras som hämmande för användandet av systematiska processer var bland annat avsaknaden av både ett klimat som främjar innovation samt praktisk kunskap inom ämnet, men även bristande kommunikation i frågan. Det visades sig även saknas interna strategier för innovation och ett kontinuerligt organisatoriskt lärande. Tunga arbetsbördor och en viss grad av akutstyrning visade sig även skapa svårigheter för stadsdelsförvaltningarna att arbeta med innovation. Då budget används som det främsta styrverktyget, men där bland annat innovation inte är inkluderat som explicita mål som man kontinuerligt mäter och följer upp, gör att innovation även hamnar i skymundan av det dagliga operativa arbetet.

In the increasingly competitive market, innovation has become important if not crucial for entrepreneurial survival. The construction industry, although argued to be a bit behind, is catching on. As the ambition to become more innovative rapidly increase, several challenges must be managed within the building sector and one of them is the implementation of innovations. The aim of this study is therefore to investigate the implementation process of innovation in a construction organisation’s projects. More specifically, to increase the understanding of the important aspects, which could result in a more effective implementation in the future. This will be done in collaboration with a large contractor firm in Sweden, NCC and with the help of an implementation framework developed by Sarah E. Slaughter. The framework will be used to see how well theory reflects practice and is especially directed towards the construction industry. It describes how innovations in general should be implemented, regardless of its type. The thesis is built around a case study and where a particular project within NCC has been chosen to study more closely. The project, which is addressed as the “Pilot Project” is a collaboration between NCC and an external supplier. In this collaboration they have worked together to implement an innovation, however, the process will be looked through the contractor’s eyes. The empirics has been collected through a qualitative interview study including individuals in different positions in the pilot project but also complemented with interviews with other individuals in the firm that have in some way been involved in an implementation of an innovation. Through the empirics, a number of significant aspects could be identified in the following categories: “Commitment”, “Communication”, “Organizing teams and Creating good Conditions” and last “Evaluation”. The result was that the majority of the most important factors were in line with the framework’s stages but that it should be complemented or modified with several aspects found in the empirics. It can therefore be concluded that the model, to a large extent, reflects reality in a good sense. / I den allt mer konkurrenskraftiga marknaden har innovation blivit viktigt, om inte en nödvändighet för ett företags överlevnad. Byggindustrin som har ansett ligga efter är nu på rätt väg. Då ambitionen att bli mer innovativ snabbt ökar måste flera utmaningar hanteras inom byggsektorn där en utav dem är implementering av innovationer. Syftet med denna studie är därför att undersöka implementeringsprocessen av innovation i en byggorganisations projekt. Mer specifikt att öka förståelsen för de viktiga aspekterna som möjligtvis kan resultera i en mer effektiv implementering i framtiden. Detta kommer att göras i samarbete med en stor byggentreprenör i Sverige, NCC och med hjälp av ett implementeringsramverk utvecklat av Sarah E. Slaughter. Ramverket kommer användas för att se hur bra teorin speglar praktiken och är särskilt riktat till byggindustrin. Den beskriver hur innovationer generellt ska implementeras oberoende av vilken typ det är. Uppsatsen är uppbyggd kring en fallstudie där ett specifikt projekt inom NCC har valts att studeras närmare. Projektet, som går under namnet “Pilotprojektet” är ett samarbete mellan NCC och en extern leverantör. I det här samarbetet har de tillsammans arbetat med för att implementera en innovation, dock kommer endast processen att studeras utifrån entreprenörens perspektiv. Empirin har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie där olika roller i pilotprojektet har intervjuats men också kompletterats av andra intervjuer med individer från företaget som på något sätt har varit delaktiga i implementeringen av en innovation. Genom studiens empiri kunde ett antal faktorer fastställas som återfinns i följande kategorier: “Engagemang”, “Kommunikation”, “Organisera grupp och Skapa bra Förutsättningar” och sist “Utvärdering”. Resultatet blev att majoriteten av de viktiga faktorerna var i linje med ramverkets steg men att den i viss mån behöver kompletteras eller modifieras. Det kan därför fastställas att modellen, till stor dels reflekterar verkligheten på ett bra sätt.

This study is based on Partner X's challenges in launching an innovative replacement for rebar on the Swedish market. Swedish Construction Sales AB is working to introduce the product and the study aims to help Swedish Construction Sales AB develop an effective sales process to spread this innovation. Many companies face similar challenges, often due to a lack of sales experience. This research has focused on the application of diffusion of innovation theory in a sales process to see how it can help spread innovative products. To answer this question, one experiment with two parts was conducted and then analyzed and compared with each other. It turned out that offering the customer the opportunity to test the product, highlighting its benefits in a clear way, and demonstrating that the product is compatible in the customer's area of use and that it is not complex to use increases the commitment to the product. However, more research is needed to see if the increased response actually leads to increased sales over time. The researchers' study illustrates how theories can be applied practically to improve the sales process, contributing to a deeper understanding of how diffusion of innovation theories can be used to promote commercial success in spreading innovative products to new markets. / Denna studie grundas i Partner X:s utmaningar med att lansera en innovativ ersättning till armeringsjärn på den svenska marknaden. Swedish Construction Sales AB arbetar för att introducera produkten och studien syftar till att hjälpa Swedish Construction Sales AB utveckla en effektiv försäljningsprocess för att sprida denna innovation. Många företag står inför liknande utmaningar, ofta på grund av brist på försäljningserfarenhet. Denna forskning har fokuserat på tillämpningen av diffusion of innovation teori i en försäljningsprocess för att se om det kan hjälpa till att sprida innovativa produkter. För att få svar på denna fråga blev ett experiment genomfört med två delar som därefter analyserades och jämfördes med varandra. Det visade sig att genom att erbjuda kunden möjligheten att testa produkten, lyfta upp dess fördelar på ett tydligt sätt, visa att produkten är kompatibel i kundens användningsområde  och att den inte är komplex i användningen ökar engagemanget för produkten. Dock behövs det mer forskning för att se om den ökade responsen faktiskt leder till ökad försäljning över tid. Forskarnas studie ger en bra överblick för att se om teorier kan tillämpas praktiskt för att förbättra och underlätta försäljningsprocessen, vilket bidrar till att fördjupa förståelsen av hur teorier om diffusion of innovation kan användas för att främja kommersiell framgång för att sprida innovativa produkter till nya marknader.

Innovation är inte längre endast en väg till nytta av olika slag, utan är avgörande för organisationers överlevnad. Techbranschen är en bransch som förändrar sig i rekordfart och för att kunna överleva och ha möjlighet att konkurrera i denna bransch krävs ett framgångsrikt innovationsarbete. Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka faktorer som möjliggör digital innovation i techbranschen. För att komma fram till detta har organisationer verksamma i techbranschen undersökts angående hur de arbetar för att driva innovationsarbete. För att samla in data har fem öppna individuella intervjuer använts. Resultatet visar på att det krävs att organisationer lägger tid, engagemang, resurser och kraft på innovationen. Genom att använda sig av en postindustriell organisationsstruktur så främjas många andra möjliggörare för innovation ur detta. För de organisationer som använder sig av en programvara eller IT-tjänst eller som produkt är det väsentligt att använda sig av fenomenet Hackathon för att driva på den radikala innovationen. Sammanfattningsvis går det att konstatera att digital innovation är ett komplext fenomen och för att organisationer ska lyckas bedriva det är det många faktorer som de behöver fokusera på. Studien visar dock på att vad en organisation väljer att lägga det främsta fokuset på varierar från organisation till organisation. / Innovation is no longer just a path to benefits of various kinds but is crucial to the survival of organizations. The tech industry is an industry that is changing at record speed, and to survive and can compete in this industry, successful innovation work is required. The purpose of the study is to investigate and describe which factors enable digital innovation in the tech industry. To arrive at this, organizations operating in the tech industry have been examined regarding how they work to drive innovation work. To collect data, five open individual interviews have been used. The result shows that it is required that organizations spend time, commitment, resources, and energy on innovation. By using a post-industrial organizational structure, many other enablers of innovation are promoted from this. For those organizations that use a software or IT service or as a product, it is essential to use the Hackathon phenomenon to drive the radical innovation. In summary, it can be stated that digital innovation is a complex phenomenon and for organizations to succeed in pursuing it, there are many factors that they need to focus on. However, the study shows that what an organization chooses to put the focus on varies from organization to organization. This study was conducted in Swedish.

Bakgrund: Fastighetsbranschen klassificeras som en stabil bransch med fastigheter som fortsatt kommer behöva driftas och förvaltas, vilket har lett till få incitament att driva innovation i branschen. Spridningen av innovationer i branschen utgör en brist, även om tillgänglighet av innovationsmöjligheter finns. Medvetenhet om nödvändigheten av innovation inom fastighetsbranschen har dock ökat under de senaste decennierna, vilket har lett till att fastighetsbolagen gjort satsningar på att driva innovation i högre grad. Innovationsarbetet i fastighetsbranschen påverkas av flera externa och interna faktorer. Här råder det en kunskapslucka, då innovationsprocessen i fastighetsbranschen inte är tillräckligt studerat.   Syfte och Frågeställningar: Studiens syfte är att med hjälp av en komparativ studie utforska skillnader och likheter i olika fastighetsbolags innovationsarbete. För att besvara detta syfte har följande frågeställningar använts: “Vad är drivkraften till innovation för fastighetsbolagen inom branschen?” samt “Hur ser processen ut för innovationsskapande för aktörer inom fastighetsbranschen och finns det några skillnader samt likheter?”  Metod: Denna kvalitativa studie har en abduktiv ansats eftersom studiens teoretiska ramverk har utformats utifrån förintervjuer och en litteraturstudie. Empiriska data har samlats in genom primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med fem olika fastighetsbolag vilka sedan har analyserats med en tematisk analysmetod.  Slutsats: Vad som driver innovation inom branschen visade sig vara följande områden: omvärldsanalys, hållbarhet, kunder, samarbeten samt intern vilja och drivkraft. Processen för innovationsskapande för de olika bolagen ser olika ut och processerna är individuella för bolagen. Bolagen har flertalet likheter i sina innovationsprocesser med tanke på medarbetarnas involvering, pilotprojekt och hur de mäter om en innovation har uppnått sitt syfte. Olikheter i processerna grundar sig ofta i initiativet till varför bolaget bedriver innovation och hur innovationsprocessen startas. Studien tyder på att de finns olika samarbets-nätverk kopplat till innovation. Samarbetet inom branschen är en viktig komponent i bolagens innovationsprocess och driver innovation i branschen. Ur intervjudatan framkommer det att hinder för branschen framför allt är den stora kapitalintensiteten och att incitament till innovation saknas på grund av den stabila konjunkturen i branschen. / Introduction: The real estate industry classifies as a stable industry with properties that will still need to be operated and managed, which led to few incentives to drive innovation in the industry. The spread of innovations in the industry constitutes a deficiency, even though there is an availability of innovation opportunities. Awareness of the necessity of innovation in the real estate industry has increased in recent decades which has led real estate companies to make efforts in pursuing innovation to a greater degree. The innovation work in the real estate industry is affected by several external and internal factors. There is a knowledge gap here because the innovation process in the real estate industry has not been sufficiently studied.   Purpose and research questions: The purpose of the thesis is to explore differences and similarities in the innovation work of different real estate companies through a comparative study. To answer this purpose, the research questions used are: “What are the driving forces for innovation for real estate companies in the industry?” and “What does the process look like for innovation creation for players in the real estate industry and are there any differences and similarities?”.   Method: This qualitative study has an abductive approach, which has meant that the study has designed a theoretical frame of reference based on preliminary interviews and a literature review. This qualitative study has an abductive approach. The empirical data has been collected through primary data in the form of semi-structured interviews with five different real estate companies which then have been analysed using a thematic analysis method.   Conclusion: What drives innovation in the industry turned out to be the following areas: external analysis, sustainability, customers, collaborations, and internal will and drive. The process of creating innovation for the different companies looks different and the processes are individual for the companies. The companies have several similarities in their innovation processes in terms of employee involvement, pilot projects, and how they measure whether an innovation has achieved its purpose. Differences in the processes are often based on the initiative for why the company conducts innovation and how the innovation process is started. The study indicates that there are various collaborative networks linked to innovation. Collaboration in the industry is an important component in the companies' innovation process and drives innovation in the industry. The interview data shows that obstacles for the industry are primarily the large capital intensity and that incentives for innovation are lacking due to the stable economic situation in the industry.

Constant development of new technologies in a rapidly changing and globalized world decreases product life cycles. Time-to-market is crucial for commercial success. This development requires resources to create new knowledge and skills within organizations and together in networks with other firms. Open innovation is an alternative for developing innovative products and services that takes advantage of external knowledge and give access to new market channels. Even though services is vital for economic growth and fits well with the open innovation model, there is little research on open service innovation. The purpose of the thesis is to extend knowledge on how service innovations emerge and evolve in open innovation nets in industrial networks. It also aims to follow the development from idea to a commercial service. The thesis describes organization for service innovations to emerge and develop in open service innovation nets. It also explains the actors involved and their different innovator roles in the development from idea to commercial services. The present research provide insights how the organization of the development work might differ between incremental and radical service innovation. there is a range of organizing templates (archetypes) that fit different types of development work. Where previous research on open service innovation has focused on radical service innovation present research suggests that open service innovation also can be a strategy for incremental service innovation. Present research shows how actors take on multiple innovator roles in the innovation process of open service innovation. The more radical changes, the more roles each actor takes on. Present research add a new innovator role to previous research, The Constitutional Monarch. The Constitutional Monarch has a central position in all archetypes, but as the name implies, has no decision power. The research also sheds light on how the hub firm deploys not one but a portfolio of network orchestration processes dependent on the archetype used for open service innovation. / The development of new technologies in a rapidly changing and globalized world decreases product life cycles, time to market is crucial. Firms can no longer rely solely on internal knowledge in new product-/service development. They require external resources to create new knowledge and skills within their organizations. Developing innovative products and services that takes advantage of external knowledge and give access to new market channels is labeled open innovation. Even though the open innovation model is well known and widely spread, there is little research on open service innovation. The aim of the thesis is to understand and describe how service innovations emerge and evolve in open innovation nets (groups) in industrial networks, and to follow the development from idea to a commercial service. The thesis describes organization for service innovations to emerge and develop in open service innovation nets. It also explains the actors involved and their different innovation roles in the development of service innovations in open service innovation nets. The present research provide insights how the organization of the development work might differ between incremental and radical service innovation. It suggests that open service innovation can be a strategy not only for radical but also for incremental service innovation. The thesis also present a new innovator role to add to existing research, The Constitutional Monarch. The Constitutional Monarch has a central position as third-party facilitator catalyzing the innovation process but has no decision power.

For the past decades, sustainability enhancement has become a necessity for ensuring a brighter future for the coming generations. Promoting technologybased innovation is seen as the main path for reaching the ambitious sustainable development goals. However, the academic literature about innovation highlights the need for an open innovation approach because sustainable innovations require consideration of complex issues throughout the entire product life cycle. Building on previous research on external collaboration and radical sustainability-oriented innovation, this qualitative single case study aims at extending the knowledge by particularly focusing on collaborative capabilities in the early development stages of publicly funded networks. The empirical findings were obtained through nine semi-structured interviews, and they were supported by available documentation, from the selected European research and development consortium within smart paper-based electronics. The outcome of the thesis is a framework summarizing success factors and challenges for the identified themes; capability, expectation, disposition, communication, management, commitment, and experience. Furthermore, the findings suggest that decision-making, preconditions, resourcing, and commitment, are the four main differences when comparing to collaborative capabilities in small and medium-sized enterprises, and large companies. Concerning managerial implications, top-level managers should carefully consider the strategic objectives of participating in networks, to guarantee organizational and personal commitment. / Under de senaste decennierna har hållbarhetstänket blivit en nödvändighet för att säkerställa en ljusare framtid för kommande generationer. Att främja teknikbaserad innovation ses som en huvudväg för att nå de ambitiösa målen för hållbar utveckling. Akademisk litteratur om innovation framhäver emellertid behovet av en öppen innovationsstrategi, eftersom hållbara innovationer kräver överväganden av komplexa problem under produktens hela livscykel. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring externt samarbete och radikal hållbarhetsinriktad innovation, syftar denna kvalitativa fallstudie till att utöka kunskapen genom att särskilt fokusera på samverkansförmågor i de tidiga utvecklingsstadierna av offentligt finansierade nätverk. De empiriska resultaten erhölls genom nio semistrukturerade intervjuer och stöttades av tillgänglig dokumentation, från den utvalda europeiskt forsknings- och utvecklingskonsortium inom smart pappersbaserad elektronik. Resultatet av avhandlingen är ett ramverk som sammanfattar framgångsfaktorer och utmaningar för de identifierade teman; förmåga, förväntning, disposition, kommunikation, ledning, engagemang och erfarenhet. Dessutom tyder resultaten på att beslutsfattande, förutsättningar, resurser och engagemang är de fyra största skillnaderna när det gäller samarbetsförmågor i små och medelstora företag samt stora företag. Vad gäller ledarskap, bör chefer på toppnivå noga överväga de strategiska målen för deltagande i nätverk, för att garantera organisatoriskt och personligt engagemang