Titel: Ökad innovationsledningsförmåga genom partnerskap i offentlig sektor.-En studie om hur partnerskapet LOFT kan stödja kommunledningar i deras utveckling mot ökadinnovationsförmåga och tillämpning av innovationsledning.Forskningsfrågor: F1. Hur fungerar innovationspedagogiken inom ramarna för LOFT?F2. Vilka eventuella möjligheter och utmaningar finns med att utöka partnerskapet LOFT för att ökainnovationsförmågan inom offentlig sektor i Sverige?Syfte: Syftet med studien är att undersöka eventuella möjligheter och utmaningar med att användapartnerskapet LOFTs innovationspedagogik i samtliga 290 kommuner i Sverige, för att på så sätt kunnaåstadkomma innovationsförmåga och tillämpning av innovationsledning i Sveriges alla kommuner.Metod: Studiens riktning, forskningsfrågor och syfte har tagits fram genom samproduktion med studiensuppdragsgivare RISE. Med utgångspunkt i forskningsfrågorna antogs sedan en fallstudiedesign för attstudera partnerskapet LOFT. Den kvalitativa metoden föll sig således naturligt och en abduktiv ansats hartillämpats. Data har samlats in genom observationer, semistrukturerade intervjuer och reflekterandeprojektdagbok. Triangulering har tillämpats för att kontrollera resultat och därmed höja trovärdigheten förstudien och dess resultat.Slutsats: Innovationspedagogiken inom ramarna för LOFT utgår från partnerskapskommunerna och derasbehov. Innovationspedagogiken och partnerskapet utgör en struktur som ger kommuner möjlighet arbetalångsiktigt med innovationsledning. Innovationspedagogiken omfattar stödjande insatser, nätverk,kunskapshöjande insatser, kreativt klimat och bidrar till lärande i den egna organisationen.Innovationspedagogiken bygger även på en grundtanke om att skapa en psykologiskt tillåtande och tryggmiljö, där partnerskapskommunerna vågar testa, dela med sig av utmaningar tillsammans med andra ochdra lärdomar för att utvecklas.Innovationspedagogiken inom ramarna för LOFT utgör ett väl utvecklat koncept. Möjligheter att designaoch paketera detta koncept för att på så sätt tillgängliggöra det för flera kommuner har identifierats. Enutmaning som identifierats kopplat till uppskalning av partnerskapet är att det kommer ställas krav på attutöka det team som idag utgör ledningen av LOFT med fler personer för att kunna ha kvar den stödjandefunktionen och fortsätta leverera värde. Vid en uppskalning innebär det att en ny testbädd bör utvecklas iform av “LOFT 2.0”, där den successiva uppskalningen kommer kunna ske. Att ta fram läromedel skullekunna möjliggöra för att nå ut till fler kommuner samt få igång arbetet i den egna organisationen tidigare,då det inte ställer samma typ av krav på resurser från LOFT.Även en rad olika utmaningar har identifierats kopplat till uppskalningen. Hur bibehålls delarna av detrelationella och stödjande partnerskapet som finns idag? Pedagogiken tar idag sin utgångspunkt i denpsykologiskt tillåtande och trygga miljön, vilket är något som inte får gå förlorat. Även utmaningar kringden finansiella delen, både ur ett partnerskapskommun- och projektägarperspektiv. Också det egna arbetetpå hemmaplan, som ställer krav på kommunens vilja, driv och passion för förändring. En uppskalningkräver att samtliga kommuner besitter förmåga och vilja att implementera ett innovationsledningssystem.Stödet som LOFT ger respektive partnerskapskommun grundar sig i genomlysningar gjorda i den enskildakommunen. Ett omfattande arbete som kräver resurser om det ska kunna genomföras på samma sätt i ett större partnerskap. Något som bör undersökas vidare. Vilken typ av organisering kan stötta och bibehålladessa viktiga pusselbitar av innovationspedagogiken som LOFT utvecklat? / Title: Increased innovation management through partnerships in the public sector.-A study about how the partnership LOFT can support municipal management in their developmenttowards increased innovation capacity and application of innovation management.Research questions: RQ1. How does innovation pedagogy work within the framework of LOFT?RQ2. What possible opportunities and challenges are there in expanding the LOFT partnership to increaseinnovation capacity within the public sector in Sweden?Purpose: The purpose of the study is to investigate possible opportunities and challenges with using thepartnership LOFT's innovation pedagogy in all 290 municipalities in Sweden, in order to be able to achieveinnovation capacity and application of innovation management in all of Sweden's municipalities.Method: The study's direction, research questions and purpose have been developed through co-production with the study's client, RISE. Based on the research questions, a case study design was thenadopted to study the partnership LOFT. The qualitative method thus came naturally, and an abductiveapproach has been applied. Data has been collected through observations, semi-structured interviews, andreflective project diaries. Triangulation has been applied to check results and thereby increase thecredibility of the study and its results.Conclusion: The innovation pedagogy within the framework of LOFT is based on the partnershipmunicipalities and their needs. The innovation pedagogy and the partnership form a structure that givesmunicipalities the opportunity to work long-term with innovation management. The innovation pedagogyincludes supporting efforts, networks, knowledge-raising efforts, creative climate and contributes tolearning in the own organization. The innovation pedagogy is also based on a basic idea of creating apsychologically permissive and safe environment, where the partnership municipalities dare to test, sharechallenges together with others and learn lessons to develop.The innovation pedagogy within the framework of LOFT is a well-developed concept. Opportunities todesign and package this concept in order to make it available to several municipalities have beenidentified. A challenge identified in connection with scaling up the partnership is that there will bedemands to expand the team that currently makes up the management of LOFT with more people to retainthe supporting function and continue to deliver value. In the case of a scale-up, this means that a new testbed should be developed in the form of "LOFT 2.0", where the successive scale-up will be able to takeplace. Developing teaching materials could make it possible to reach out to more municipalities and getwork started in the own organization earlier, as it does not place the same type of demands on resourcesfrom LOFT.Several different challenges have also been identified linked to the scale-up. How are the elements of therelational and supportive partnership that exist today maintained? Pedagogy today takes its starting pointin the psychologically permissive and safe environment, which is something that must not be lost. Alsochallenges around the financial part, both from a partnership municipality and project owner perspective.Also, the own work at home, which places demands on the municipality's will, drive and passion forchange. Scaling up requires that all municipalities possess the ability and willingness to implement aninnovation management system. The support that LOFT provides to the respective partnership  municipality is based on reviews carried out in the individual municipality. Extensive work that requiresresources if it is to be carried out in the same way in a larger partnership. Something that should beinvestigated further. What type of organization can support and maintain these important puzzle pieces ofthe innovation pedagogy that LOFT developed?

Measuring innovation as a strategic objective allows companies to gauge their performance and  stay competitive. This study examines how the introduction of a metrics-oriented governance  tool can be used to strengthen the innovation performance in an industrial setting. Key  dimensions of capabilities for innovation are identified, and the role of measurement in allowing  a company to become more innovative is discussed. The core findings of the study suggest that  the most prominent innovation capabilities are cross-functional collaboration, organisational  culture, knowledge integrating mechanisms and the existence of a formulated innovation strategy.  These capabilities should not be measured or analysed separately as they depend on each other.  Therefore the set of metrics proposed in this study are meant to provide a holistic view of the  wide range of capabilities that together form the basis for the companies innovativeness.   From a practice-oriented perspective, the thesis aims to build on these two sets of analysis to  propose a set of metrics for the monitoring of innovation capabilities at a specific large,  Swedish-based industrial company. The analysis of the innovation capabilities at the case  company serves as a diagnostary basis for understanding the issues regarding the organisations  innovativeness. A need for further research on how the innovation strategy can be aligned with  the business strategy of the company would be beneficial is also identified. / Genom att mäta innovation som ett strategiskt mål kan företag utvärdera sin prestationsförmåga  samt vidhålla sin konkurrenskraft. Den här studien undersöker hur introduktionen av ett  mätorienterat styrmedel kan stärka innovationsförmågan hos ett företag, verksamt i en industriell  miljö. Därav identifieras nyckelfaktorer som utgör ett företags innovationsförmåga samt  diskuteras rollen som mätning spelar i företagets innovationsarbete. Studien lyfter fram  tvärfunktionellt samarbete, organisationskultur, kunskapsintegrerande mekanismer samt att ha en  formulerad innovationsstrategi som de viktigaste faktorerna för företagets innovationsförmåga.  Dessa faktorer bör inte mätas separat då de till stor del beror av varandra. Därför ämnar de  mätetal som föreslås i den här studien att skapa en holistisk bild av den mängd faktorer som  tillsammans utgör företagets innovationsförmåga.  Praktiskt innebär detta att studien tar avstamp i två analysområden för att föreslå en samling  mätetal som kan användas för att överblicka innovationsförmågan hos ett specifikt större  industriellt företag. Analysen av faktorerna bakom företagets innovationsförmåga bygger en  teoretisk bas för tolkandet av identifierade innovationsproblem inom organisationen. Författarna  identifierar även ett behov av vidare studier som undersöker hur företagets innovationsstrategi  kan sammanlänkas med affärsstrategin.

Innovation measurement is one of the most essential aspects in building innovation capability as it allows organisations to capture their current innovation capabilities and understand where they need to direct their efforts to improve. Further, measuring the innovation capability enables a data driven and insightful steering management. To succeed, incumbent organisations need to understand the KSF for innovation capability and internalise them.The purpose of this study is to investigate how incumbent telecom firms can use innovation measurement to improve their innovation capability. This was done through identifying KSF for innovation capability, reviewing existing innovation measurement frameworks and then, compare and analyse the findings to empirical data - from a case study at a major telecom operator.This paper is of an interdisciplinary nature and combines the theories of innovation capability, service innovation and innovation measurement. The methods used are qualitative, including a literature review, a focus group and 19 semi-structured interviews. The thesis resulted in six KSF for innovation capability in incumbent telecom firms, which was applied in an innovation measurement framework. The main challenges associated with these KSF are also identified and concrete proposals, for improving the innovation capability through using innovation measurement, are presented. Major contributions are of both theoretical and empirical character.The thesis contributes to the research field of how innovation capability can be measured and improved, through using multidimensional metrics, in incumbent firms working with high-tech service innovation. It also provides valuable empirical data around how innovation measurement can be interpreted and used, to improve innovation capability in an industrial context. / Innovationsmätning anses vara en av de viktigaste aspekterna för att bygga en stark innovationsförmåga eftersom det ger en förståelse för den nuvarande innovationsförmågan och för hur organisationer kan prioritera resurser och aktiviteter för att förbättra innovationsförmågan. För att lyckas behöver dessa företag förstå vilka som är de avgörande faktorerna för innovationsförmåga och sedan internalisera dessa.Syftet med studien är att förstå hur stora, etablerade telekombolag kan använda innovationsmätning för att förbättra sin innovationsförmåga. Detta har gjorts genom att först identifiera de avgörande faktorerna för innovationsförmåga, granska existerande ramverk för att mäta innovation. Sedan har detta jämförts med undersökningsresultatet från den genomförda fallstudien på ett ledande, svenskt telekombolag. Studien är av interdisciplinär natur och kombinerar teorier inom innovationsförmåga, tjänsteinnovation och innovationsmätning.Studien resulterade i sex avgörande faktorer för utveckling av innovationsförmåga i stora, etablerade företag inom telekomsektorn. Dessa tillämpas sedan i ett ramverk för innovationsmätning. De huvudsakliga utmaningarna kopplade till dessa faktorer har också identifierats och konkreta förslag för att förbättra innovationsförmågan genom tillämpning av innovationsmätning presenteras.Bidragen från denna studie är av både teoretisk och empirisk karaktär. Studien bidrar till forskningen kring hur innovationsförmåga hos traditionella företag som arbetar med högteknologiska tjänster kan utvärderas och förbättras genom att använda flerdimensionella mätvärden. Den bidrar även med viktiga empiriska data kring hur innovationsmätning kan förstås och användas för att förbättra innovationsförmåga i en industriell kontext.

Syfte: Att utveckla ett starkt varumärke är ett sätt för företag att utmärka sig från mängden, vilket idag är nödvändigt på grund av den ständigt ökande konkurrenssituationen. Varumärket anses vara ett av företagens mest värdefulla tillgångar men är problematiska att värdera. Problematiken beror bland annat på att värdet på varumärken påverkas av flertalet olika faktorer, däribland företagets innovationsförmåga. Utifrån denna bakgrund har studiens syfte utformats: att undersöka hur värdet på företags varumärken påverkas av deras innovationsförmåga. Metod: Vi har gjort en sekundärdataundersökning, där data tänkts samlas in från databasen Retriever och, eftersom det visade sig att kvalitén i den var bristfällig, från företagens årsredovisningar. P.g.a bristerna i Retrievers databas och otydlig information i årsredovisningar kompletterades studien med tre semi-strukturerade intervjuer. Studien genomfördes på Stockholm Nasdaq OMX om omfattade de största 250 företag som hade minst ett registrerat varumärke. Företag med irrelevant data för studiens syfte eliminerades. Data analyserades genom Pearsons korrelationsanalys och linjär regression. Intervjusvaren analyserades med hjälp av ”well-grundad teori”. Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar på att det finns ett positivt samband mellan varumärkesvärdet och FoU. De kompletterande intervjuerna bidrog till att vi uppmärksammandes på skillnaderna mellan praktikers och forskningens syn på väsentligt redovisningsinformation och att bristerna som standarderna har ger företagen möjligheten att kringgå rekommendationerna. Studiens slutsats är att företags varumärken påverkas positivt av företagets innovationsförmåga. Förslag till fortsatt forskning: På grund av begränsade resurser och databasens låga kvalitet har begränsat möjligheten att samla in tillfredsställande data. Därför är ett förslag till fortsatt forskning att genomföra studien på en annan börs än Stockholm Nasdaq OMX. Uppsatsens bidrag: Främst bidrar denna studie till att belysa problemet med att den information som företagen idag redovisar inte är tillräcklig för att ge kunskap om företagens innovations- förmåga och immateriella tillgångar. Ett bidrag är även att det finns ett samband mellan företags varumärken och deras innovationsförmåga hos de företag som undersökts, men på grund av den begränsade datamängden är det svårt att dra några generella slutsatser om detta samband. / Aim: Developing an strong brand is a way for companies to stand out of the crowd, which today is necessary to conquer on the competitive market. The brand value is one of the most important assets in annual reports, but there are difficult to estimate an reliable value. It depends on the fact that the brand value is affected by few different factors, including innovativ-eness. Due to the thesis background the purpose enunciate: The purpose of this thesis is to investigate it there is a correlation between companies brand value and innovation capacity. Method: We have done a secondary data analysis, with help from the database Retriever. The combination of faint information and lack of quality in Retrievers capacity it contributed that we had to use semi-structured interviews as an complement to full follow the purpose. The paper per- form at Stockholm Nasdaq OMX and included de 250 largest companies that at least had one registered brand value. Companies with inapplicable data for the purpose of the study was elimi- nated. As a final the data was analysed by dint of linear regression, Pearsons correlation analysis, and interviews thru ”well-grounded theory”. Result & Conclusion: The result of the study indicated that there are positive relation between brand value and R&D. The complemented interviews contributed that the authors observed diff- erences between practitioners and researchers on the perception of between essential accounting information and the opportunities to provide principles to circumvent the recommendations. The conclusion of the study is that companies brand value are positively affected by the innovativeness. Suggestions for future research: Due to the lack of resources and qualitative database it wasn’t possible to satisfy the purpose of the study. Consequently our suggestion for future research will contain the recommendation to do the study on another stock exchange. Contribute of the thesis: Mainly this study contributes to illuminate the fact of accounting information: companies doesn't inform sufficient information to increase knowledge for there own business innovativeness and immaterial assets. Which can be seen as a problem. Second contribute comprises that there is, hence small or implicit, relation between brand value and their companies innovativeness at the researched companies. Consequently the results gets difficult to draw general conclusion from.

Sammanfattning Titel: Honungsbi-ledarskap i e-handelsföretag i Sverige - en studie av hållbart ledarskap Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Cecilia Rosen och Amarvir Singh Handledare: Kristina Mickelsson och Agneta Sundström Datum: 2019 - januari Syfte: Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur företagsledare inom e-handelsföretag i Sverige hanterar hållbarhet genom honungsbi-ledarskap, riktat mot innovationsförmåga, miljö och socialt ansvar samt investering i personal. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen. En jämförande design har använts för att finna likheter och skillnader mellan de två utvalda e-handelsföretagen där totalt 10 semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer och fem medarbetare. Varje respondent har fått en egen anonymitetskod för att inte kunna spåras tillbaka till dem. Empiri: Intervjuerna har kodats i 4 olika teman och 3 kategorier har arbetats fram ur varje tema för att på ett enklare sätt redovisa resultatet av studien. Dessa har sedan fått varsin rubrik i empirin för att på ett enklare sätt kunna följa vad som framkommit i studien. Slutsats: Studien visar att företagsledare inom e-handelsbranschen arbetar genomgående med innovationsförmåga och personalinvesteringar, dock inte lika utmärkande när det kommer till miljö och socialt ansvar. Det finns ett behov att utveckla organisationernas gemensamma miljömässiga mål samt även förmedla dessa på ett bättre sätt inom sin organisation. Ett av företagen behöver även utveckla sin förmåga att utbilda sin personal då de saknar en stark utbildningskultur. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ökad förståelse för hur enskilda principer inom honungsbi-ledarskap kan studeras inom e-handelsorganisationer. Vår studie har även medverkat till ett bidrag om hur e-handelsledare investerar i sin personal genom att rekrytera och arbeta med personal som kan ta eget ansvar. Förslag till fortsatt forskning: För att stärka vår studie rekommenderar vi att den replikeras och jämförs mellan andra e-handelsföretag med utgångspunkt i samma tre principer. En mer övergripande studie om e-handelsföretag som inkluderar flertalet eller alla principer än de vi har valt ut skulle även vara av nytta för att få en helhetsbild av hur principerna påverkar varandra och hur e-handelsföretag arbetar med honungsbi-ledarskap. Nyckelord: Honungsbi-ledarskap, Hållbart ledarskap, E-handel, Innovationsförmåga, Investering i personal, Miljö och Socialt ansvar. / Abstract Title: Honeybee leadership in e-commerce businesses in Sweden - a study of sustainable leadership Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Author: Cecilia Rosen and Amarvir Singh Supervisor: Kristina Mickelsson and Agneta Sundström Date: 2019 - January Aim: The aim of the study is to gain further knowledge of how business leaders in e-commerce businesses in Sweden handle sustainability through honeybee leadership, aimed at innovation, environmental and social responsibility, and through investment in employees. Method: This study uses a qualitative method based on the hermeneutic approach. A comparative design is applied to compare the two selected e-commerce companies where 10 semi-structured interviews have been conducted with five managers and five employees. Respondents have received their own anonymity code in order not to be traceable back to them. Empirics: The interviews have been coded into 4 different themes with 3 categories developed from each theme to present the result of the study in a simpler way. These themes have received a separate headline to follow more easily, what has been found in the study. Conclusion: The study shows that business leaders in the e-commerce industry work consistently with innovation and personnel investments, but not as distinctive when it comes to environmental and social responsibility. There is a need to develop the common environmental goals of the organizations and to convey these in a better way within their organizations. One of the companies also showed the need to develop their ability to train their staff as they lack a strong educational culture. Contribution of the thesis: The study has contributed to an increased understanding of how individual principles in honeybee leadership can be studied within organizations. Our study has also contributed to an insight on how e-commerce managers invest in their staff by recruiting and working with staff who can take responsibility. Suggestions for future research: To strengthen our study, we recommend it to be replicated and compared with other e-commerce companies based on the same three principles. A more comprehensive study of e-commerce companies that include the majority, or all principles than those we have chosen, would also be useful to get an overall picture of how the principles affect each other and how e-commerce companies work with honeybee leadership. Key words: Honeybee Leadership, Sustainable Leadership, E-commerce, Innovation,Investment in Personnel, Environment and Social Responsibility.

Utifrån en föränderlig omvärld har allt fler organisationer insett att de inte kan agera oberoende av omgivningen. Förändringarna beskrivs ofta i termer av mer intensiv konkurrensen, kortare livscykler för produkter och tjänster samt ständig teknikutveckling. Internet och den digitala transformationen har dessutom skapat en övergång till den digitala ekonomin vilket omvandlat grundläggande antaganden för flertalet affärsmodeller. Den intensifierade konkurrensen, teknologiska utvecklingen och ökade rörligheten av kunskap har resulterat i att allt fler organisationer måste analysera sitt sätt att organisera och styra innovationsarbetet för att öka innovationsförmågan. Mot bakgrund av de förändrade spelreglerna bör det ifrågasättas om interna innovationsprocesser är den mest framgångsrika strategin för att generera förutsättningar för en ökad innovationsförmåga. I linje med detta visar en tydlig trend under de senare åren att allt fler organisationer utforskar och efterfrågar kunskap från ett omfångsrikare spektrum av källor än tidigare. Detta åskådliggörs genom hur allt fler organisationer utnyttjar kunskapsflöden från nätverk utanför den egna organisationens gränser. Innovationsprocesser som fångar kunskapsflöden utifrån ett nätverkssynsätt ger upphov till nya potentiella fördelar för innovationsförmågan. En av de möjliga fördelarna beskrivs som kombinationen av interna och externa kunskaper. Förskjutningen från interna till mer öppna innovationsprocesser, innebär dock att innovationsstyrningen måste förändras. Med öppna innovationsprocesser har det uppdagats nya utmaningar, något som till stor del grundas i den bärande idén om involvering av flertalet individer. En central utmaning handlar om att styra öppna innovationsprocesser utan formell auktoritet över samtliga individer. Syftet med denna studie har därmed varit att identifiera och analysera vad som kännetecknar öppna innovationsprocesser och styrningsaspekterna för att öka innovationsförmågan. Utifrån en litteraturstudie upprättades ett styrningskoncept för att analysera, förklara och utveckla begrepp inom öppna innovationsprocesser. Styrningskonceptet kan beskrivas som ett paraply under vilket författaren samlar praktiska aspekter som kan utnyttjas på olika sätt för att styra en öppen innovationsprocess med målsättningen att öka innovationsförmågan. Den empiriska delen omfattar en fallstudie innehållande nio stycken intervjuer av innovationsstyrningen inom Lindholmen Science Park. Det är en internationell samverkansmiljö för forskning och innovation. Resultatet påvisar vikten av en flexibel styrning där fokus riktas mot ständig följsamhet gentemot den externa kontexten. Dessutom poängteras ledningen av till synes oförenliga paradoxer, där vikten av att vara ”både och” för att hantera olika motsatsförhållanden konstateras som viktigt. Dessutom fastslås betydelsen av ledare som frigör den inneboende innovationskraften genom nyfikenheten att lära och ett varaktigt fokus på att etablera relationer för att bygga tillit. / Based on a changing environment, more organizations have realized that they cant act independently of the environment. The changes are often described in terms of more intense competition, shorter life cycles for products and services and constant technology development. Internet and digital transformation has also created a transition to the digital economy which transforms assumptions for most business models. Intensified competition, technological development and increased mobility of knowledge, has resulted in that more organizations need to analyze the way they organize and manage innovation efforts to increase the capacity for innovation. In view of the changing rules of the game, it should be questioned whether internal innovation processes are the most successful strategy to generate conditions for increased innovation capabilities. In line with this, a clear trend in recent years points out that more organizations explore and demand knowledge from a wider range of sources than before. This is illustrated by how more organizations utilize knowledge flows from networks beyond the boundaries of their own organization. Innovation processes that capture knowledge flows based on a networking perspective gives new potential benefits for the innovation capabilities. One of the possible benefits is described as the combination of internal and external knowledge. However, the shift from internal to more open innovation processes, means that the innovation management must change. With open innovation processes, new challenges has been discovered, largely based on the supportive idea of involving more individuals. A central challenge is to control open innovation processes without formal authority over all individuals. Thus, the purpose of this study has been to identify and analyze what characterizes open innovation processes and governance aspects in order to increase the innovation capabilities. Based on a literature study, a management concept was established to analyze, explain and develop concepts in open innovation processes. The management concept can be described as an umbrella under which the author brings together practical aspects that can be utilized in different ways to manage an open innovation process with the aim of increasing innovation capabilities. The empirical part comprises a case study containing nine interviews of the innovation management within Lindholmen Science Park. It is an international environment for research and innovation. The result demonstrates the importance of flexible governance, focusing on constant compliance with the external context. In addition, the management of seemingly incompatible paradoxes is poached, where the importance of dealing with different opposites is found important. In addition, the result underline the importance of leaders who releases the inherent power of innovation by curiosity for learning and a sustained focus on establishing relationships to build trust.

The field of innovation management has gained extensive knowledge; however, there has been a tendency to study its various aspects in isolation rather than with a systems perspective, resulting in a potential oversight of interconnections between important aspects. While systems perspectives have been employed in organization and management research for over half a century, systems perspectives have more recently gained relevance in innovation management research. A sign of the growing relevance is the creation of an international guidance standard for innovation management systems, ISO 56002, published in 2019. Research indicates that implementing innovation management systems, with or without using a standard, has facilitated the transition from ad hoc practices to more integrated ones. Thus, it is interesting to investigate how systems approaches influence innovation capabilities. Furthermore, managing radical and incremental innovation may require different approaches, which presents challenges, particularly for large companies that prioritize projects typically involving incremental innovation. Consequently, studying how incremental and radical innovation are influenced when managing both types within the same system becomes relevant. In this study, the concept of systemicity was used to describe how systemic a system is through three system dimensions comprehensiveness, coherence and correspondence, which overlap with those commonly used in literature to describe and define a system. The purpose of the study was to gain a better understanding of innovation management from a systems perspective by investigating how different systemic dimensions influence and relate to innovation capabilities, analysing these capabilities from a systems perspective, exploring hindrances and opportunities with a systems approach, and investigating the relationship between these systemic dimensions and incremental and radical innovation capabilities respectively. The study was part of a research project with the overarching aim to investigate important future development trends and evaluate the innovation capabilities of the Swedish metallic materials industryto use as a basis to develop strategies for how the industry can support the transition towards sustainability. A multiple-case study of two companies within the metallic materials industry was conducted using an abductive approach, including a literature study, data collection, coding, and analysis. Semi-structured interviews were employed, where interview questions were based on the ISO 56002 standard and its seven system elements. The analysis involved within-case and cross-case analysis. The findings from the study imply that having capabilities related to all seven system elements seem to be important for an organization's overall innovation capability, highlighting the significance of comprehensiveness. The interconnections between elements highlight the significance of coherence, and establishing correspondence between capabilities and goals enhances innovation capability. While exhibiting comprehensiveness, coherence, and correspondence is beneficial, the suitable level of systemicity remains uncertain. Further research is needed to determine the balance between systemicity and flexibility for effective support of innovation capabilities. Furthermore, in relation to managing incremental and radical innovation together, the study indicates the importance of considering systemicity to identify opportunities and hindrances when managing both types in the same system. The analysis of comprehensiveness highlights the need for distinct management approaches and capabilities for each innovation type. The analysis of coherence emphasizes the importance of considering interdependencies between system elements to avoid obstacles resulting from interdependencies being overlooked. The analysis of correspondence suggests separate goal setting for incremental and radical innovation due to their distinct objectives and outcomes. Based on the method and findings, a tentative framework was developed for analysis and evaluation of innovation management systemicity. / Trots att det finns mycket kunskap om innovationsledning har det funnits en tendens att studera olika aspekter inom området separat snarare än med ett systemperspektiv, vilket har resulterat i att viktiga samband mellan olika aspekter potentiellt har förbisetts. Systemperspektiv har använts i över 50 år inom organisationsforskning men har på senare år fått ökad relevans inom forskningen om innovationsledning. Ett tecken på denna ökande relevans är skapandet av en internationell vägledande standard för innovationsledningssystem, ISO 56002, som publicerades 2019. Forskning har visat att implementering av innovationsledningssystem genom att använda en standard eller inte, har underlättat för organisationer att övergå från ad hoc till mer integrerade innovationsledningsmetoder. Därför är det intressant att studera hur innovationsförmåga påverkas av att ta en systemansats till innovationsledning. Vidare kan hantering av radikal och inkrementell innovation kräva olika tillvägagångssätt, vilket skapar utmaningar, särskilt för stora företag eftersom de prioriterar projekt som oftast inkluderar inkrementell innovation. Därför är det relevant att studera hur inkrementell respektive radikal innovation påverkas av att hanteras inom samma system. I denna studie används begreppet systemiskhet (eng: systemicity) för att beskriva hur systemiskt ett system är genom tre systemdimensioner: omfattning (eng: comprehensiveness), sammankoppling (eng: coherence) och överrensstämmelse (eng: correspondence), vilka överlappar med dimensioner som vanligtvis används i litteraturen för att beskriva och definiera ett system. Syftet med studien var att få en bättre förståelse för innovationsledning ur ett systemperspektiv genom att undersöka hur olika systemdimensioner påverkar och relaterar till innovationsförmåga, analysera dessa förmågor ur ett systemperspektiv, utforska hinder och möjligheter med en systemansats, samt undersöka förhållandet mellan dessa systemdimensioner och inkrementell respektive radikal innovationsförmåga. Studien ingick i ett forskningsprojekt med det övergripande syftet att undersöka viktiga framtida utvecklingstrender och utvärdera den svenska metallindustrins innovationsförmåga för att använda som grund för att ta fram strategier för hur industrin kan stödja omställningen mot hållbarhet. En flerfallsstudie av två företag inom metallindustrin genomfördes med en abduktiv metod, inklusive en litteraturstudie, datainsamling, kodning och analys. Semistrukturerade intervjuer användes, där intervjufrågorna baserades på ISO 56002 och dess sju systemelement. Analysen gjordes i två steg genom att först analysera varje företag för sig och sedan jämföra de två fallen med varandra. Resultaten visar på vikten av att ha förmågor relaterade till alla sju systemelementen för en organisations övergripande innovationsförmåga, vilket lyfter fram betydelsen av dimensionen omfattning. Sammankopplingarna mellan element framhäver betydelsen av systemdimensionen sammankoppling, och att etablera överensstämmelse mellan förmågor och mål förbättrar innovationsförmågan. Även om studien pekar på att det är fördelaktigt för en organisation att uppvisa omfattning, sammankoppling och överrensstämmelse i sitt arbete med innovationsledning, kan resultaten inte användas för att dra slutsatser om vilken nivå av systemiskhet som är lämplig. Därför behövs ytterligare forskning för att fastställa balansen mellan systemiskhet och flexibilitet för att effektivt stödja innovationsförmåga. I relation till att hantera inkrementell och radikal innovation tillsammans, visar studien på vikten av att ta systemiskhet i beaktning för att identifiera möjligheter och hinder vid hantering av båda typerna av innovation i samma system. Analysen av omfattning belyser behovet av olika hantering och olika innovationsförmågor i relation till varje innovationstyp. Analysen av sammankoppling betonar vikten av att studera beroenden mellan systemelement för att undvika att hinder som uppstår av kopplingarna blir förbisedda. Analysen av överrensstämmelse föreslår separata målsättningar för inkrementell och radikal innovation på grund av deras distinkta mål och resultat. Baserat på metoden och resultaten har ett tentativt ramverk tagits fram i syfte att användas för analys och utvärdering av systemiskhet i innovationsledning.