Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva och analysera hur medarbetarna på Swedbank upplevt den organisationsförändring som en ny affärsmodell medfört, vad gäller att förstärka personalens motivation. Affärsmodellen syftar till att decentralisera beslutsfattandet och stärka ansvaret samt formalisera yrkesroller hos den enskilde på kontoret. Detta blir intressant att undersöka då det enligt senare motivationsforskning visat att faktorerna autonomi, kompetens och samhörighet ska verka för optimal arbetsmotivation vilket liknar Swedbanks affärsmodell. Vi utgår från ett explorativt tillvägagångssätt där vi, för att besvara vårt syfte, har utfört semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från tre lokala bankkontor i Uppsala. Undersökningen resulterade i att personalen har övergripande upplevt ökad lagkänsla, berikande arbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket de mottagit positivt och engagerande. Vi har dragit slutsatsen att det även behövs en viss typ av formalisering inom autonomibegreppet för att individen ska uppleva arbetsuppgifterna optimalt tillfredsställande.

Datum: Juni 2011   Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp    Författare: Nathalie Johansson, Michaela Toth och Linda Westin   Handledare: Esbjörn Segelod   Titel: Belöningssystem- en fallstudie på Volvo CE om vad de anställda anser om företagets förmåner samt vilka faktorer som motiverar dem.   Nyckelord: Belöningssystem, motivation, inre belöningar, yttre belöningar, förmåner & behovsteorier   Problem: Företagen har idag blivit allt mer beroende av sina anställda för att kunna drivas effektivt och överleva på lång sikt. Det är viktigt att de anställda arbetar mot verksamhetens mål men det är även viktigt att de anställda ser företaget som en attraktiv arbetsgivare, dels för att få behålla medarbetare och dels för att kunna rekrytera. För att säkerställa att det sker använder sig företag av belöningssystem. Inom belöningsbegreppet ingår olika sorters belöningar som fungerar som verktyg till företagen så att de ska kunna uppfylla sitt syfte. Individer motiveras av olika faktorer vilket gör det komplicerat för företag att veta vilka belöningar som är de optimala. Utifrån detta valde vi att undersöka om de anställda på Volvo Construction Equipment, Volvo CE, Eskilstuna anser att företagets belöningar gör företaget till en mer attraktiv arbetsgivare, vilka belöningar har störst påverkan på motivationen och vet de ens om vilka förmåner som finns?   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om de anställda på Volvo CE vet om de förmåner som företaget erbjuder samt om de motiveras av dem. Vi ska även undersöka om de anställda anser att Volvo CE:s förmåner gör företaget till en mer attraktiv arbetsgivare.   Metod: Vi har utfört en fallstudie som baserats på en djupintervju samt enkäter. Intervjun gjordes med ansvarig för lön och förmåner på Volvo CE Eskilstuna, Curt Bäckström. Till enkäterna gjordes ett urval på 285 anställda.   Resultat: Våra slutsatser är att belöningarna skapar en motivation hos de anställda samt bidrar till att Volvo CE betraktas som en mer attraktiv arbetsgivare. Dock finns det belöningar som vissa av de anställda inte är medvetna om.

Sammanfattning   Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare.   Följande frågeställningar besvarades i studien:   Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter? Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare? Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem?   Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap.   Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.           Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap. / Abstract The purpose of this study was partly to investigate how leaders motivate their employees according to intrinsic and extrinsic motivational aspects, partly to see which style of leadership that leaders exercise based on transformal and transanctional leadership with regard to how they motivate their employees. The following issues are addressed in my study:  How do leaders motivate their employees according intrinsic and extrinsic motivation aspects?  How can the leaderships be described from transformal as well as transanctional leadership depending how leaders motivates their employees?  Are there differences between how the interviewed leaders create motivation among their employees? If there are differences, how would you characterize them? I answered the questions by using a qualitative inquiry in the form of five interviews. As analysis tools I have used the terms intrinsic and extrinsic motivation, transformal and transanctional leadership. My conclusion is that there are differences in how leaders motivate their employees, but they all use both internal and external motivation aspects.The greatest part of transformal leadership among the leaders its shown in how leaders motivate their employees, but some of the leaders also show a certain amount of transanctional leadership based on how they create motivation.   Keywords : motivation, intrinsic and extrinsic motivation, transformal and transanctional leadership

Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades. I resultatet fann vi tre teman som utgör grunden i ett motivationsarbete; relation, individuellt samt process.

Det har på senare tid växt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsväsendet och det verkar som att satsningarna på den här typen av utbildningar kommer att fortsätta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsväsendet innebär att många elever och lärare i dagsläget har genomgått någon formav entreprenörskapsutbildning. Frågan som jag vill kasta ljus på i den här studien är: Hur utvecklas elevers företagsamma förhållningssätt genom entreprenörskapsutbildning? Till min hjälp har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat elever och lärare som genomgått entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lärarna. Ett aktörssynsätt utifrån ett bottom-up perspektiv används för att besvara studiens forskningsfråga och syfte. Vidare används en multipel fallstudie där jag analyserar varje fall var för sig och avslutar sedan med en jämförande analys mellan fallen från vilken slutsatserna dras. Det teoretiska ramverket fungerar som teoretiska utgångspunkter och innehåller begrepp och modeller från teorier om entreprenörskap och lärande. Dessa teoretiska utgångspunkter har utvecklats utifrån studiens angreppssätt som är abduktion eller den gyllene medelvägen. Centrala teoretiska begrepp som används i studien är lärandesituation, lärandeprocesser och lärandenivåer vilka sammanfattar studiens teoretiska referensram. Det huvudsakliga syftet med studien är att baserat på det teoretiska ramverket bidra med djupare förståelse för hur elevers företagsamma förhållningssätt kan utvecklas genom entreprenörskapsutbildning. Slutsatserna för denna studie är att utvecklingen av ett företagsamt förhållningssätt bestäms av olika inre och yttre lärvillkor i lärandesituationen. Lärandeprocesserna för de olika aktörerna kategoriserades som kognitiva (kunskapsmässiga), psykodynamiska (emotionella) och sociala (samarbetsmässiga). Lärandenivåerna som berördes av eleverna kategoriserades som: know-me, know-what, know-when, know-how, know-who och know-why.

Motivation är viktigt för människor, både i arbetslivet och livet generellt. Motivation kan huvudsakligen indelas i inre och yttre motivation, beroende på vilken avsikt individen haft med sina handlingar. En individ som drivs av inre motivation till en handling, utför den eftersom själva aktiviteten upplevs som intressant eller tillfredsställande. Handlingar baserade på yttre motivation har sin grund i något annat än själva aktiviteten, exempelvis ekonomisk belöning. Syftet med studien var att jämföra möjliga skillnader mellan manliga respektive kvinnliga högskolelärare avseende inre och yttre motivation. I studien undersöktes även om typen av motivation som ansågs som viktig samtidigt upplevdes som väl uppfylld eller inte. Studien var kvantitativ och utgick ifrån Deci och Ryans teori om självbestämmande (SDT) vid utformningen av enkätfrågorna. I studien ingick 296 högskolelärare och svarsfrekvensen var på 47 %. Studiens resultat visade att kvinnorna värderade samtliga motivationsfaktorer utom en signifikant högre än männen. Därmed var Ekonomisk belöning den enda motivationsfaktor där skillnaderna inte var signifikanta. Resultatet visade också att de deltagare som värderade en motivationsfaktor som viktig och samtidigt uppfylld i hög grad var i klar majoritet. Väldigt få deltagare värderade en typ av motivationsfaktor som viktig och samtidigt uppfylld i låg grad. / Motivation is important for people, both in work-life and life in general. Motivation can mainly be divided into intrinsic and extrinsic motivation, which depends on the intentions behind the individual’s actions. An individual with intrinsic motivation performs an activity because it is based on interest and satisfaction. Actions based on extrinsic motivation are founded on something other than the activity itself for example economic reward. The aim of the study was to compare possible differences between male and female university teachers regarding intrinsic and extrinsic motivation. The study also examined whether a type of motivation was valued as important and at the same time fulfilled. The study had a quantative approach and the design of the questions in the questionnaire was based on Deci and Ryan’s theory of self-determination (SDT). The study included 296 university teachers and the response rate was 47 %. The results of the study showed that the women valued all but one of the motivational factors significantly higher than the men. Thereby the motivational factor Economic reward was the only one where the differences were not significant. The results also showed that the participants who valued a motivational factor as important and at the same time were fulfilled to a high extent were in a large majority. Very few of the participants valued a type of motivational factor as important and also were fulfilled to a low extent.

The purpose with this essay was to study the knowledge of children today between six and eight years old about the human body and its function. A second purpose was to study how junior-level educationalist were carrying through there tuition about the human body. I wanted to investigate if the children today hade another knowledge about the human body than children that participated in previous similar investigations. I wanted to investigate this because today we live in another society than before with  more access to information. My first question was to find out what children thought that we humans looked like inside the body and how its works. My second question was how junior-level educationalist do carry out  their tuition. Ten children and tree junior-level educationalist participated in qualitative interviews, interviewed one by one. During the interviews the children were given a picture with a contour of the human body where they could fill in different organ. The most common organs that the children painted on their pictures of the human body where brain, heart, stomach, skeleton and lungs. The children also had some knowledge about the different organs like the skeletons function was to make the body hard, the hearts function was to pump the blood around in our body, the brain control the whole body and the stomach purpose was to take care of the food we eat. The educationalist replied that they used a lot of concrete material and they tried to have miscellaneous tuition. The result of this study is that the children today don’t have so much more knowledge of the human body than children that have been interview in older days. The result also showed that the way the educationalist were teaching hade a positive influents on the students learning. / Syftet med undersökningen var att se vad barn mellan sex och åtta års ålder idag hade för tankar om hur vi människor ser ut inuti vår kropp och hur det fungerar inuti oss men också att undersöka hur lågstadiepedagoger går tillväga vid undervisningen om människokroppen. Jag ville undersöka om barnen idag hade mer kunskap om människokroppen än de barn som ingått i liknande studier tidigare, eftersom vi idag lever i ett informationssamhälle. Min första frågeställning blev att ta reda på barnens tankar om människokroppens inre och hur det fungerar inuti oss. Min andra frågeställning blev hur lågstadiepedagoger gick tillväga med sin undervisning om människokroppen. Tio barn och tre lågstadiepedagoger har medverkat i kvalitativa intervjuer där de intervjuades en och en. Under intervjutillfällena fick barnen en bild med människokroppens kontur för att fylla i olika organ. De vanligaste organen som barnen ritade var hjärna, hjärta, magsäck, skelett och lungorna. Barnen berättade också bl.a. att skelettets funktion var att göra kroppen hård, hjärtat pumpade runt blod i kroppen, hjärnan styrde kroppen, magen tog hand om vår mat. Pedagogerna svarade att de använde mycket konkret material och att de försökte ha en så varierad undervisning som möjligt. Resultatet från denna studie visade att barnen idag inte har så mycket mer kunskap än de barn som ingått i liknande studier från förr. Resultatet visade också att det sätt pedagogerna undervisade på hade en positiv inverkan på elevernas lärande.

Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet. Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet. Senioruniversitetet startade sin verksamhet 1979 och har idag ca 2400 medlemmar bara i Uppsala. Vårt mål var inte att kunna generalisera vårt resultat till äldre i allmänhet utan att nå våra informanters personliga berättelser och tankar. Vi utförde semistrukturerade intervjuer då vi ville att våra informanter skulle få utrymme för egna reflektioner men samtidigt kunna styra samtalet mot våra frågeställningar. Våra intervjufrågor är delvis kopplade till vad som motiverar våra informanter till studier/medlemskap på Senioruniversitetet. Vi frågade även om informanternas bakgrund för att se om det finns något samband mellan deras utbildnings- och arbetsbakgrund och deras motivation till lärande på äldre dagar. Vårt resultat visade på mycket likartade svar. Informanternas berättelser skilde sig åt på många ställen men var mycket lika angående motivation till studier och vi kunde se tydliga kopplingar till deras bakgrund. De största motivationsfaktorerna till medlemskap vid Senioruniversitetet är att hålla sig aktiverad (både fysiskt och mentalt), lära sig nya saker, personlig utveckling, ta vara på och repetera tidigare kunskaper och att få sociala kontakter och social stimulans. Informanternas bakgrund, så som utbildning och arbetsliv, men även deras föräldrars yrken och syn på utbildning har haft en påverkan på deras val att studera och val av kurser. Teorier om social reproduktion, livslångt lärande och olika motivationsteorier lägger vi stort fokus på när vi presenterar, analyserar och belyser dessa individers berättelser.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förändringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat på en av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda män i åldrarna 23 – 55 år med straff på fyra år till livstid. Studien har tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien också använt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förändringsprocesser från retreaten. Resultaten påvisade att deltagarna utvecklat och förstärkt inre resurser, som emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade. Slutsatserna i studien är att deltagarna erhåller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över värderingar och vad som är viktigt i deras liv. Upplevelsen av retreaten resulterade i viktiga livsstilsförändringar och resurser för fortsatt främjande av personlighetsutveckling för framtiden.

Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gång har haft samt hur de motiverar sina anställda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebär att främja och motivera de anställda att arbeta mot gemensamma mål. Idag använder sig företaget av fast månadslön och tänker inte införa något bonussystem på väldigt länge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anställda. I dagsläget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nämns i förbifarten. De anställda söker idag efter inre motivation för att kunna tillfredställa sina behov och arbetssituationer. Syftet med uppsatsen är att se hur de anställdas motivation har påverkats då det kollektiva belöningssystemet existerade och då det togs bort. Det handlar även om att ge förslag på förbättringar för att de anställda ska känna motivation till att arbeta och stanna kvar inom förtaget. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, där sju anställda från GN-industri fick besvara på ett antal utförliga frågor. Slutsatsen jag kom fram till var att det kollektiva bonussystemet var misslyckad, eftersom de anställda inte påverkades prestationsmässigt av det. Respondenterna var negativt inställda till det kollektiva bonuslönen, för det skapade ständiga konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lönesystemet var inte så motiverande som företaget hoppades på att det skulle vara.