Denna studie undersöker hur lärare arbetar med läsning i klassrummet samt vilka faktorer lärare anser är betydelsefulla för att främja läslust i undervisningen. I inledningen av arbetet beskrivs läsningens betydelse i skolan samt de bakomliggande orsakerna till varför vi har valt att undersöka ämnet. Frågeställningarna som behandlas i arbetet är följande: Hur arbetar lärare med läsning i klassrummet? Vilka faktorer anser lärare är betydelsefulla för att främja läslust i klassrummet? I metoddelen redogör vi för vårt val av metod vilken är en kvalitativ forskningsmetod där insamlingen av data sker genom semistrukturerade intervjuer. Genom fem utvalda artiklar samt tre kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi lyckats få ökad kunskap kring läslust och hur det kan utvecklas i klassrummet. Vi har sammanställt tidigare forskning vilket inte bara tar upp läsning inom svenskämnet utan är applicerbara på flera olika ämnen och språk vilket gör dem relevanta. I resultatdelen görs en beskrivning av vilka strategier för läsning som lärare använder för att utveckla läslust. Dessa kopplas till det teoretiska perspektivet för inre och yttre motivation, läslust, läsflyt och läsförståelse. Bland flera exempel som tas upp av respondenterna, nämns textbearbetning i samband med läsningen som en väsentlig del i utvecklandet av läslust hos elever. Vidare förklaras vikten av att som lärare, verka som läsande förebild för att föregå med gott exempel i klassrummet. En tanke kring framtida forskning skulle vara att vidare undersöka hur läslust väcks i skolor där tillgång till läsmaterial kan vara begränsat.

Elever tenderar ha en negativ inställning till religionskunskapsämnet. Det övergripande syftet är att identifiera faktorer hos elever på högstadiet som skulle kunna öka intresset för religion som kunskapsämne. Frågeställningar som ställs är; Vilken inställning har elever till religionskunskapsämnet i skolan? Vad uppfattar elever som intressant samt ointressant med religionsämnet? Vad enligt eleverna skulle motivera dem själva till en positivare attityd till religionsämnet? Hur vill eleverna förändra religionskunskapsämnet för att göra det mer intressant och motiverande? Uppsatsen lutar sig mot en premiss att elever har en negativ inställning till religionskunskapsämnet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tretton nionde klass elever och utifrån motivationsteori, synnerhet medbestämmandeteorin analyseras detta. Resultatet visar att eleverna vill och behöver få påverka undervisningssättet och sättet de undervisas på. Analysen visar att eleverna motiveras av en inre motivation till största del och den uppnås när eleverna känner ett intresse för det de gör och att aktiviteten blir viktigare än beröm eller andra yttre incitament. Inre motivation ökas genom anpassning av innehåll, mer valmöjligheter för eleverna samt ett ökat elevinitiativ. Läraren har en stor roll i att detta genomförs.

Syftet med studien var att undersöka hur elever på gymnasiet i årskurs 1-3 anser sig bli motiverade till att delta i ämnet idrott och hälsa. Visionen med ämnet i skolan är att få eleverna till ett livslångt fysiskt aktivt liv. Vi ville undersöka om de blev motiverade med inre eller yttre faktorer av lärarna. Tidigare forskning visar att eleverna anser att betygen är till för andra än de själva. De ansåg att lärarna snarare använde betygen för att kontrollera eleverna och informera föräldrarna. Betygen ansågs dock vara en motivationsfaktor men som skapade mycket stress. Teorier som använts är självbestämmande teorin och Vallerands motivationsteori. Genom att dela ut enkäter till 121 elever kunde vi analysera svaren där vi fann att motivationsfaktorerna till deltagandet i idrott och hälsa skiljde sig mellan eleverna. Vi fann att de elever med lägre betyg tenderade svara att betyg var en motivationsfaktor, att de elever som inte intresserade sig för någon form av idrott eller motion på fritiden samt elever i årskurs 2 och årskurs 3 på gymnasiet tenderade att anse att de motiveras med betyget. Resultaten vi fann visade att eleverna fokuserade mest på betyget samtidigt som att ha roligt på idrotten spelade en stor roll. Slutsatsen vi kunde dra var att eleverna såg betygen främst som en motivationsfaktor snarare än en urval-, information-, kontroll-, och disciplineringsfunktion. Det är viktigt för praktiker inom ämnet att fundera över resultatet som vår undersökning visar. Att motivera med betyget innebär att vi hämmar en framtid med fysisk aktivitet hos dagens elever. / The aim of the study was to investigate how students in high school in grades 1-3 consider themselves to be motivated to participate in physical education. The vision of the subject in school is to get students to a lifelong physically active lifestyle. We wanted to investigate whether they were motivated by internal or external factors of the teachers. Previous research shows that students think that grades are for others than themselves. They felt that teachers rather use grades to control students and inform parents. The ratings, however, considered being a motivating factor, but created a lot of stress. Theories used are self-determination theory and the Vallerand's motivation theory. By handing out questionnaires to 121 students, we could analyze the responses which we found that motivational factors for participation in sport and health differed between students. We found that those students with lower grades tended to respond more to ratings than to motivation, the students who are not interested in any form of sport or physical activity during leisure time tended to respond more to ratings and that student in grade 2 and 3 in high school tend to consider that they were motivated by the rating. The results we found were that students focused mostly on the rating while having fun in the sport also played a big role. The conclusion we could draw was that students saw the grades primarily as a motivating factor rather than a choice-, information-, control-, and discipline-function. It is important for practitioners in the subject to consider the results as our study shows. Motivating with the rating means that we inhibit a future physical activity among today's students.

Sedan jag började min utbildning på lärarutbildningen hösten 2005 har elevers lärande varit det som fångat mitt intresse. Jag har träffat många elever som inte har velat lära sig något och tyckt att skolan varit tråkig. Jag ville undersöka vad det är som driver en person till att lära sig, så att skolvardagen kan bli bättre för både elever och lärare.Min studie bygger på möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vårterminen 2007 träffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre år senare har jag åter fått möjligheten att träffa eleverna. I min studie har jag undersökt elevernas lärande: med fokus på hur inre och yttre motivation har påverkat deras lärande i och utanför skolan. I mitt arbete har jag utgått ifrån tre teman: Motivation, Lärande och Skola. Under vårterminen 2010 har jag genomfört åtta kvalitativa intervjuer med de tre eleverna. Resultatet visar att skolan inte till fullo utnyttjar alla läroprocesser som möjligen skulle kunna motivera fler elever. En skola med fokus på yttre motivation lyckas inte alltid övertyga alla elever om skolans olika ämnens viktighet. Trots detta har de elever jag studerat visat att de på egen hand utvecklat kunskaper inom musik och därigenom kunnat inspirera andra samt fungera som mentorer på skolan. På detta sätt har skolan indirekt medverkat till att ge eleverna inre motivation. Eleverna upplever att lärandet blir mer meningsfullt för dem genom inre motivation.Under utförandet av denna studie samt under min praktik i skolan har jag dock märkt att det i skolan idag saknas medvetenhet om den inre motivationens betydelse. Med denna studie vill jag föra en diskussion om möjligheten till integration av inre motivation och läroprocessen i dagens skola.

The aim of this study is to gain a better understanding of children’s tendencies when searching information, by exploring how their motivation and information searching capabilities are affected and shaped depending on whether the assignment derives from internal or external motivation. These tendencies will be analysed by examining what different tools the children use as well as how the information is gained. The empirical data was collected by semi-structured interviews with six pupils in grade six, in a Swedish school. The data was coded and analyzed using Ryan’s and Deci’s sub theory Organismic Integration Theory and Savolainen’s ELIS-model. The result of my study shows that children use varying tools depending on the situation. In school, they use their computers and the search engine Google. External factors regulate the devices used in school. During their free time they use their phones since they are easily accessible, and a greater variety of tools than they use in school. The children use distinct strategies to evaluate and contrast information; mostly in school but also during their free time. An elevated understanding of children’s motivation towards searching information could help school and society to support children and the younger generation in their search for information. They could be given help regarding what tools to use, and how to search, choose and evaluate information.

Syftet med studien var att få fördjupade kunskaper om vad som motiverar elever att läsa. Studiens metod bestod av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 3 som deltagare. Studien baserades på tidigare forskning om läsmotivation samt självbestämmandeteorin som behandlar inre och yttre motivation. Resultatet visade att elevernas läsintresse kunde kopplas till antingen inre eller yttre motivation, där samband kunde ses inom de olika motivationerna. Eleverna med inre motivation visade antingen ett intresse för själva läsaktiviteten eller intresse för ett specifikt ämne att läsa om. Eleverna med yttre motivation läste i sin tur av anledningen att de kände sig tvingade till det, för att undvika oönskade konsekvenser eller för att få belöningar. Dessutom visade resultatet att eleverna hade tankar om hur undervisningens sammanhang kan utformas för att deras motivation till att läsa ska öka. Eleverna beskrev bland annat att deras läsintresse skulle öka om de fick besöka ett nytt bibliotek eller fick tillgång till ett bredare urval av böcker.

This thesis aims to study how teachers develop pupils' motivation to read. Using qualitative interviews, three Swedish middle school teachers describe their experiences regarding pupils' motivation to read. They comment on how they attempt to stimulate motivation and the conditions and circumstances they experience while carrying out their work. As a basis for the teacher interviews, their pupils completed a web based survey about how they value reading as an activity and how they see themselves as readers. An analysis of the interviews raises several issues for discussion: pupils have different needs, good readers are described through their abilities, not through their experiences or reading habits, and teachers feel they can be limited to implement the teaching they think is necessary to promote reading abilities. The discussion of these results will consider the role of intrinsic and extrinsic motivation and consider who is responsible for motivating pupils to read. / SoSyfoftotetot momedod exoxamomenonsosarorbobetotetot äror atottot sostotudoderora hohuror lolärorarore arorbobetotaror foföror atottot fofrorämomjoja elolevoverorsos loläsosmomototivovatotionon. GoGenonomom kokvovalolitotatotivova inontoterorvovjojueror bobesoskokrorivoveror totrore sosvovenonsoskoklolärorarore popå momelollolanonsostotadodietot sosinona erorfofarorenonhohetoteror ocochoh arorbobetote foföror atottot fofrorämomjoja loläsosmomototivovatotionon, sosamomtot dode foförorutotsosätottotnoninongogaror dode upoppoplolevoveror atottot dode hoharor foföror atottot gogenonomomfoförora sosådodanon unondoderorvovisosnoninongog. SoSomom unondoderorlolagog totilollol lolärorarorinontoterorvovjojuerornona bobesosvovaroraror doderorasos elolevoveror enon wowebobbobasoseroradod enonkokätot omom hohuror dode vovärordoderoraror loläsosnoninongog sosomom akoktotivovitotetot ocochoh hohuror dode soseror popå sosigog sosjojälolvova sosomom loläsosarore. Anonalolysosenon avov inontoterorvovjojuerornona lolyfoftoteror etottot foflolerortotalol fofrorågogoror foföror dodisoskokusossosionon: elolevoveror hoharor ololikoka bobehohovov, gogododa loläsosarore bobesoskokrorivovsos vovia foförormomågogoror ocochoh inontote loläsosinontotroresossose elolloleror loläsosvovanonoror, ocochoh lolärorarornona momenonaror atottot dode kokanon kokänonnona sosigog bobegogroränonsosadode atottot gogenonomomfoförora dodenon unondoderorvovisosnoninongog dode totycockokeror äror nonödodvovänondodigog foföror atottot fofrorämomjoja loläsosutotvovecockoklolinongog. DoDisoskokusossosiononenon avov roresosuloltotatotetot rorefoflolekoktoteroraror övoveror inonrore ocochoh ytottotrore momototivovatotionon ocochoh vovemom sosomom äror anonsosvovarorigog foföror atottot momototivoverora elolevoveror totilollol loläsosnoninongog.

Under hösten 2018 kom alarmerande siffror från Folkhälsomyndigheten gällande studenters psykiska ohälsa där framför allt juridikstuderande är den största riskgruppen. Betygshets och sociala krav skapar stress och minskad motivation. Bristande motivation är ett allvarligt problem och en av det största utmaningarna för dagens lärare. Den här studien syftar till att undersöka om lusten att lära förändras för juridikelever under åren på gymnasiet. Samt att se vad den största anledningen till motivation är samt vad som ur elevernas synvinkel personifierar en bra lärare. Studien har utförts med en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats för att undersöka elevers skilda uppfattningar gällande studiens frågeställningar. Datainsamling har skett genom enkäter till fyra klasser inom ekonomiprogrammet, inriktning juridik. Resultatet visar att motivationen ändras under gymnasietiden – både vad gäller förbättrad motivation och försämrad motivation. En stor betydelse för motivationen har elevernas driv och intresse samt själva undervisningens upplägg sett till variation och utmaning.

Denna studie syftar till att studera utvecklingen av andelen tidsbegränsat anställda på den svenska arbetsmarknaden och se huruvida eventuella trender i andelen även kan anses ha påverkat individers arbetsmotivation och välbefinnande. För att undersöka detta behandlas frågeställningarna 1) om andelen anställda med tillfälliga kontrakt ökat eller minskat över tid i Sverige sedan 2000-talet, 2) om andelen med motivationsproblem eller lägre välbefinnande ökat eller minskat i Sverige sedan 2000- talet samt 3) om det finns skäl att tro att andelen tidsbegränsat anställda kan påverka arbetsmotivationen och välbefinnandet inom arbetskraften. Studien tillämpar en kvantitativ ansats där befintlig statistik används från Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsundersökningar och Arbetsmiljöundersökning. För att besvara studiens frågeställningar tillämpas ett teoretiskt ramverk, bestående av krav- och resursmodellen samt självbestämmandeteorin, med syfte att beskriva hur motivation och välbefinnande skapas i arbetet. Det empiriska underlaget baseras på studier som genomförts gällande tidsbegränsade anställningars effekter på de berörda anställda. Empirin delas in utifrån dess infallsvinklar och resultat i neutralare, optimistiska och pessimistiska studier. Resultatet av vår studie visar på en trendlös fluktuation i andelen tidsbegränsat anställda, samtidigt som negativa trender syns i vissa mått på arbetsmotivation och välbefinnande. Studien kommer således fram till att de negativa trenderna i arbetsmotivation och välbefinnande inte kan härledas ur trender i andelar med olika anställningsformer. Studien riktar därefter in sig på alternativa förklaringar för att söka svar på de negativa trenderna, där vi identifierar en eventuell obalans mellan krav och resurser för individer på den svenska arbetsmarknaden. En obalans i krav och resurser torde leda till försämrad arbetsmotivation och försämrat engagemang hos individer, vilket lämnar utrymme för vidare forskning inom området.

Syftet med denna studie var att diskutera hur musiklärare arbetar för att motivera sina elever till att vilja lära sig musik. För att på bästa sätt få reda på detta användes en kvalitativ metod med intervjuer av tre musiklärare på tre olika skolor. Intervjusvaren belystes sedan utifrån valda teoretiska perspektiv på motivation. Resultatet visade att de intervjuade musiklärarna arbetar frekvent med att bedriva en motiverande undervisning utifrån de olika förutsättningar som de har. De använder sig av olika strategier för att uppnå detta och bland annat så betonade samtliga lärare vikten av att ha en god relation till sina elever. Det framkom även att elever motiveras av både inre- och yttre faktorer, har de mindre av den inre motivationen krävs extra stöd av någon yttre faktor för att de ska prestera och/eller uppnå sina mål.