Design for Environment (DfE) promotes the systematic consideration of environmental aspects during product design and development. Despite the maturity of concepts and tools in literature, efficient implementation in industries is reported to be low. A need to bridge this gap is identified with studies that look on DfE practices as well as the use and potential of DfE tools. This thesis is part of a research project that investigates DfE practices and the use of tools during vehicle design and development. The aim is to investigate the ways that environmental constraints can be efficiently integrated into product development processes thus assist in improving the environmental performance of products from a life cycle perspective. The scope of the study includes four vehicle manufacturing companies in Sweden. The development and utilization of tools has been also investigated aiming to increase the opportunities for effective use within this product category. Case study methodology, research interviews and literature reviews constitute the research strategy followed in this work. The empirical results presented in this thesis indicated that vehicle manufacturing companies in Sweden are continually working to improve the environmental performance of their products and meet legal and costumer demands. Despite similarities regarding the type of environmental requirements considered, the companies studied have adopted different ways to identify and integrate environmental requirements into their product development process and use DfE tools to different extents. Such variations reflect differences in the success and maturity levels of the DfE practices adopted. A need for increased and more systematic use of tools is identified for all studied companies and especially for analytical tools. Results from the literature review showed that a variety of tools are available that have the potential to support vehicle design processes. However, only a few cover a broad set of aspects identified to be relevant from a vehicle design perspective. For DfE tools to become effective and be used during product development, they need to cover aspects that are relevant for the company and product designers. A need towards the development of tools that assist vehicle or product designers in general, to make informed and comprehensive choices based on a variety of requirements associated to the product, is identified. / Coupling Materials Environmental Analysis - Environmental Effects

I klädindustrin är materialval och beslut om produkter en viktig del av produktutvecklingsprocessen som påverkar design, kostnad, känsla samt estetik i en produkt. Materialvalsprocessen har blivit mer komplex och utseende samt kvalitet konkurrerar nu också med hållbarhet. Många aspekter är därför viktiga att balansera vid beslutsfattande. Det finns metoder, men om och hur de används av svenska klädföretag är relativt outforskat. Artificiella intelligenta-system som kan användas i beslutsfattandet finns tillgängliga idag och används redan i olika områden inom klädindustrin. Det finns också AI-system för materialval, men ännu inte i klädindustrin. Syftet med denna studie är att studera beslutsfattande inom svenska klädföretag avseende hållbara produkt- och materialval samt om AI skulle kunna stödja processen. Semistrukturerade intervjuer genomförda med två svenska klädföretag användes i denna studie för att besvara två forskningsfrågor kopplade till syftet tillsammans med en iterativ litteraturstudie. Studien visar att svenska klädföretag inte använder några speciella verktyg eller kända metoder vid beslutstagande gällande material och produkter för att uppnå deras hållbarhetsmål. Ofta är det intuition och erfarenhet som ligger bakom beslut och val men det finns även kravspecifikationer för varje produkt med krav som måste vara uppfyllda för att beslutet om materialval ska tas. I dag använder företagen inga AI-system men enligt teorin finns det några AI-metoder som skulle kunna implementeras inom material- och produktbeslut där det gäller kvantitativa aspekter, exempelvis vattentäthet. Dock kan inte något AI-system i dag ersätta människans förmåga att ta beslut vad gäller mer kvalitativa egenskaper, såsom känslan av ett material. / In the apparel industry, material choice and decisions regarding products are an important part of the product development process, influencing design, cost, feeling and aesthetic of a product. The material choice process is becoming more complex and look along with quality now also competes with sustainability. Many aspects are therefore important to balance when making decisions. There are methods, but it is unclear if and how they are used by Swedish apparel companies. Artificial Intelligence systems that can be used in decision making are available today, and already in use in different areas within the apparel industry. There are also AI-systems for material choice, but not yet in the apparel industry. The purpose of this study is to study decision making within Swedish clothing companies regarding sustainable product and material choices and whether AI could support the process. Semi structured interviews conducted with two Swedish apparel companies were used to answer two research questions, together with an iterative literature study. The study shows that Swedish apparel companies do not use any special tools or known methods while making decisions regarding material and products in order to achieve their sustainability goals. Often intuition and experience is behind making a decision or choice, but also specifications regarding each product with requirements that have to be fulfilled. Today the asked companies do not use AI-systems for making decisions regarding materials or products, but according to literature, there are some methods that possibly could be implemented regarding quantitative aspects such as water permeability. However, there does not seem to be any AI-systems today that can replace human’s ability to make decisions concerning the qualitative aspects such as the feeling of a material.

Under de senaste åren har företag försökt utforma sina kontorsmiljöer till en som uppmanar till mer kommunikation både inom och mellan olika funktioner i produktutvecklingsprocessen. Då produktutvecklingsprocessen omvandlar en produkt från idé till lansering anses en stor utmaning vara att integrera de involverade funktionerna med varandra. Därav har många företag implementerat aktivitetsbaserat kontor. Genom att implementera detta förväntar sig företagen att kommunikationen ökar och i sin tur, påverkar produktutvecklingsprocessen positivt. Däremot är forskningen omstridd angående hur aktivitetsbaserat faktiskt påverkar processen. Syftet med den här studien är att studera hur kommunikationen ser ut på aktivitetsbaserade kontor och hur samarbetet påverkas inom team och mellan funktioner under produktutvecklingsprocessen. Studien har utförts genom att inledningsvis genomföra en litteraturstudie för att få en ökad förståelse inom området. Därefter utfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med fyra respondenter från två olika företag. Båda företagen hade implementerat aktivitetsbaserat kontor och arbetar med produktutvecklingsprocesser. Studien visar att vid implementering av aktivitetsbaserat kontor har de informella mötena ökat i frekvens och samverkan mellan funktioner har förbättrats. Inom team har dock det fysiska avståndet ökat vilket har resulterat i att interaktionen ansikte mot ansikte har minskat och mer kommunikation sker med digitala verktyg. När man inom teamet inte är samlokaliserade krävs mer struktur i arbetet vilket varit en positiv utveckling. Produktutvecklingsprocessen genomförs mer tvärfunktionellt mellan funktionerna vid implementering av aktivitetsbaserat kontor, ABW. / In recent years, companies have tried to design their office environments into one that calls for more communication both within and between different functions in the product development process. As the product development process transforms a product from idea to launch, it is considered a significant challenge to integrate the functions involved with each other. As a result, many companies have implemented activity-based offices. By applying this, companies expect communication to increase and, in turn, have a positive impact on the product development process. However, research is controversial as to how activity-based affects the process. The purpose of this study is to study how communication looks at activity-based offices and how collaboration is affected between functions during the product development process. The study was carried out by initially conducting a literature study to gain an increased understanding of the field. Subsequently, a qualitative semi-structured interview survey was conducted with four respondents from two different companies. Both companies have implemented activity-based offices and are working on product development processes. The study shows that in the implementation of activity-based offices, informal meetings have increased in frequency and collaboration between functions. The physical distance between team members has increased, which has led to less face-to-face interaction and more use of digital tools. When the team is not co-located, more structure is required, which has been a positive development. The product development process is worked more cross-functionally between the functions when implementing an activity-based workplace, ABW

Under de senaste åren har digitaliseringen av fysiska produkter ökat, och allt fler företag har därmed börjat implementera digitala komponenter i sina produkter. Att implementera mjukvara i en analog produkt innebär nya utmaningar för produktutvecklingsteam som tidigare arbetat med att ta fram analoga produkter. Många företag har i och med digitaliseringen valt att anpassa sina produktutvecklingsmetoder med målet att integrera de digitala och analoga produktutvecklingsprocesserna med varandra. Syftet med studien är att undersöka hur produktutvecklingsprocesserna ser ut idag på produktutvecklande företag som har genomgått en digitalisering. De aspekter som har tagits extra hänsyn till är projekttid, produktutvecklingsmetod, företagets organisering och struktur samt insamling och implementering av användardata i produktutvecklingsprocessen. Företag som utvecklar uppkopplade produkter för hemmet är exempel på företag som just nu genomgår en digitalisering av tidigare analoga produkter, därför har företag med detta spår valts som inriktning vid denna studie. Studien har utförts genom en inledande litteraturstudie följt av kvalitativa intervjuer med fyra responderande företag, som samtliga utvecklar uppkopplade hemprodukter vilka innehåller IoT-teknologi. Studien visar att företagen strävar mot ett agilt arbetssätt, men att det finns svårigheter med att integrera hårdvaru- och mjukvaruutveckling i produktutvecklingsprocesserna. Trots detta upplevs utvecklingstiden i projekt som oförändrad jämfört med innan digitaliseringen. Det framkommer även att tvärfunktionalitet hos utvecklingsteamen är en fördel i samspelet mellan de digitala och analoga delarna av produktutvecklingen. Studien visade slutligen att kunddata som samlas in via digitaliserade produkter används av företag som ett verktyg för att effektivisera produktutvecklingen. / In recent years digitalization of physical products has increased, and many companies has therefore started to implement digital components in their products. To add software to an analog product creates new challenges for the product development teams, which up until then mainly have been developing analog products. Many companies have, as a result of the digitalization, chosen to adapt their product development methods to manage the integration between digital and analog development processes. The purpose of this study is to investigate what the product developing process looks like today in companies that have digitalized their products. The aspects that are specifically considered are; project duration, product development method, organizational structure of the company, and implementation of big data in the product development process. Companies that develop products for home use is one example of companies that are going through a digitalization process of their previously analog products, which is why this branch of companies is targeted in this study. The study was conducted through an initial literature study, followed by interviews with four responding companies, who all develop connected home products containing IoT-technology. The study shows that the companies aim for a more agile work procedure, but that there are problems with integrating hardware and software development in product development processes. Nonetheless, the time duration of the projects does not appear to have changed significantly in comparison to pre-digitalization. It is also revealed that cross-functional teams are an advantage within the collaboration between the digital and analog parts in the development process. The study finally shows that big data, collected through digitalized products, is used by the companies as a tool for increasing the effectiveness of the product development.

Die Anwendung agiler Arbeitsweisen rückt zunehmend in den Interessensfokus unterschiedlicher Bereiche in produzierenden Unternehmen. Eine erhöhte Reaktionsfähigkeit auf unvorhergesehene Veränderungen im Kontext, Steigerung der Transparenz bezüglich Arbeitsinhalt und Auslastung im Entwicklerteam sowie das erschaffen und Vorantreiben einer übergeordneten Teamvision und damit verbundene Performancesteigerungen sind nur einige der positiven Effekte, die hierdurch erzielt werden sollen. Da die genutzten Ansätze jedoch meist auf Best Practices aus der Branche der Softwareentwicklung resultieren, stellen sie die Bereiche in produzierenden Unternehmen vor neue Herausforderungen, wie den Umgang mit Normen und Standards im agilen Arbeiten, Datenschutz bei der Erfassung von Arbeitsaufwänden und den Umgang mit physischen Produkteigenschaften. Damit die Einführung von Agilität in die Abläufe produzierender Unternehmen nachhaltig erfolgt, wurde eine Methodik entwickelt, mittels derer ein individueller Prozess bestehend aus agilen und strukturierenden Elementen abgeleitet werden kann. Im vorliegenden Beitrag soll diese Methodik hinsichtlich ihrer Zweckmäßigkeit untersucht werden, um daraus in zukünftigen Forschungsarbeiten eine Weiterentwicklung dieser Methodik abzuleiten. Dies erfolgt in einem realen Anwendungsfall – dem Änderungsmanagement eines deutschen OEMs in der Automobilindustrie. Hierzu wurde der hier existierende Prozess beobachtet und erfasst, Interviews mit betroffenen Mitarbeitern geführt und Potentiale für eine Prozessverbesserung durch die Integration agiler Elemente definiert. Diese wurden im Anschluss ebenfalls im Zuge der Methodik zur Entwicklung der individuellen agilen Prozesslösung durch eine zum Anwendungsfall passende Gesamtmethode realisiert. Die Evaluation des Vorgehens hat gezeigt, dass der Anspruch der Individualität der entwickelten Gesamtmethode gegeben ist, jedoch noch kleinere Verbesserungspotentiale bestehen.

Under det senaste decenniet har artificiell intelligens fått allt större uppmärksamhet. Företag väljer att implementera system med kognitiva egenskaper för att kunna reglera energianvändning och därmed reducera det ekologiska fotavtrycket. Fyra stora internationella företag har intervjuats för att undersöka hur AI i produkter påverkar det ekologiska fotavtrycket och hur integreringen av ekologiska faktorer tas i beaktande under produktutvecklingsprocessen. Utöver intervjustudien har en kvalitativ litteraturstudie genomförts för att både belysa hur företag arbetar kring ämnet men också för att återspegla olika synvinklar från olika forskare. Studien visar att respondenterna delar en likvärdig mening om att ekologisk hållbarhet innefattar tillvaratagandet av resurser över hela produktutvecklingsprocessen. Företagen tillämpar både linjära och cirkulära modeller för hållbarhet. Verktygen som används för att integrera ekologisk hållbarhet förhåller sig både storskaligt på hela produktionskedjan och småskaligt på specifika produktegenskaper. Det visar sig att metoderna inte är säregna för AI-baserade produkter utan snarare för ekologiskt hållbara produkter. Drivkrafterna till att implementera denna konstgjorda intelligens är att systemet möjliggör för hantering, sortering och utplockning av meningsfull data som används för att optimera produkter under längre användning. Dessutom kan produkter agera självorganiserat, självstyrt och vara fullt anpassningsbar vilken kan möjliggöra tjänstefiering. En förutsättning för att AI-baserade produkter ska bidra till reducering av det ekologiska fotavtrycket, jämfört med applikationer utan artificiell intelligens är integrering av den kognitiva beslutsfaktorn. Tillämpningen av AI-baserade produkter bygger främst på teknisk acceptans, att användaren tillåter systemet att ta beslut. / In the last decade, artificial intelligence has received increasing attention. Companies are choosing to implement systems with cognitive properties to be able to regulate energy use in order to reduce the environmental footprint. Four large international companies have been interviewed to explore how artificial intelligence in products affects the environmental footprint, and how integration of environmental factors is taken into account during the product development process. In addition to the interview study, a qualitative literature study was conducted to elucidate how companies work on the subject but also to reflect different viewpoints from different researchers. The study shows that the respondents share an equal opinion that environmental sustainability includes the utilization of resources throughout the product development process. The companies apply both linear and circular models for sustainability. The tools used to integrate environmental sustainability relate to large-scale operations throughout the production chain and small-scale to specific product traits. It turns out that the methods are not specific for AI-based products but rather to environmentally sustainable products. The driving forces in implementing artificial intelligence is that the system enables the managing, arranging and extraction of meaningful data that can be used to optimize products for longer use. In addition, products can act self-organizing, self-running and fully adapting which can enable the products being remotely. A prerequisite for AI-based products to contribute to reducing the environmental footprint, compared to applications without artificial intelligence, is the integration of the cognitive decision-making factor. The application of AI-based products is mainly based on technology acceptance, that the user allows the system to make decisions.

Produktutvecklingen speglar samhällets teknologiska framfart och utveckling, med ständigt ökande krav på kortare ledtider, mer högteknologiska och avancerade produkter samt en högre grad av pålitlighet hos produkten. Det innebär att de processer och verktyg som styr och ligger till grund för den moderna produktutvecklingen konstant måste förnyas och förbättras för att kunna möta de ökande kraven från såväl konsumenter som företag. Det finns många olika digitala verktyg som används inom produktutveckling idag och det som tidigare endast varit ett valbart komplement är idag en nödvändighet för att kunna utveckla och tillverka de komplexa produkter och komponenter som efterfrågas. Generativ design är ett av dessa verktyg som innefattar en rad olika datorstödda verktyg som CAD, CAE, FEM och CFD. Syftet med studien är att undersöka möjligheter och utmaningar med generativ design samt hur det påverkar produktutvecklingsarbeten och ingenjörens roll i designprocessen. De aspekter som har tagits hänsyn till är projekttid, effektivitet och slutresultat. Studien har utförts genom en inledande litteraturstudie följt av fyra semistrukturerade intervjuer genomförda med två svenska företag med internationell anknytning. Studien visar att företagen går mot att implementera fler digitala verktyg och förändra sina produktutvecklingsprocesser med avseende på detta. Även då många möjligheter och fördelar förekommer vid implementering av avancerade program som kan bidra till framtagningen och utvecklingen av mer komplexa produkter så finns det utmaningar som måste tas hänsyn till. Kommunikationen mellan de olika grupperna inom utvecklingsprocessen och inte minst kompatibiliteten hos de program som används är avgörande. Slutligen visar studien på en indikation att ingenjörens roll kommer att genomgå en förändring de närmsta åren, i takt med att datorstödda verktyg blir mer avancerade och kan ta över stora delar av arbetsprocesserna. / Product development reflects society's technological progress and development, with ever-increasing demands for shorter lead times, more high-tech and advanced products and a higher degree of reliability of the product. This means that the processes and tools that are controlled and form the basis for modern product development must be constantly renewed and improved in order to meet the increased demands from both consumers and companies. There are many different digital tools used in product development and what was previously an optional complement is today a necessity for developing and manufacturing the complex products and components that are in demand. Generative design is one of these tools that includes a variety of computer-aided tools such as CAD, CAE, FEM and CFD. The purpose of this study is to investigate opportunities and challenges with generative design and how it affects product development and the role of the engineer in the design process. The aspects that have been considered are project time, project efficiency and end results. The study was conducted through an initial literature study followed by four semi-structured interviews conducted with two Swedish companies with international connections. The study shows that the companies are moving towards implementing more digital tools and changing their product development processes with regard to this. Even though there are many advantages and opportunities in implementing advanced programs that can contribute to the production and development of more complex products, there are challenges that must be considered. The communication between the different groups in the development process and not least the compatibility of the programs used is crucial. Finally, the study shows an indication that the role of the engineer will undergo a change in the next few years, as computer-aided tools become more advanced and can take over large parts of the work processes.

Es besteht weitgehender Konsens darüber, dass Designer mit anderen Beteiligten gemeinsam bereits in frühe Phasen von Innovations- und Entwicklungsprozessen eingebunden werden müssen. Unterschiedliche Ausbildungsformen, Begriffe, Methoden und Fachkulturen von Designern und den traditionell in Technologieentwicklung involvierten Ingenieuren und Naturwissenschaftlern erschweren oder verhindern in der Praxis oftmals eine effektive Zusammenarbeit. Dieses Buch widmet sich in diesem Kontext dem bislang nur unzureichend gelösten Problem der Akquise des für den Designentwurf relevanten Wissens aus dem individuell verfügbaren Repertoire: Während diese bei Experten weitgehend intuitiv abläuft ist, stellt sie insbesondere für ingenieurwissenschaftlich vorgebildete Designnovizen ohne spezifische methodische Unterstützung ein Problem dar. Um geeignete Methoden auswählen und entwickeln zu können, wird in einem umfangreichen theoretischen Teil untersucht, wie dieses individuelle Designwissen charakterisiert ist. Auf Grundlage einer umfassenden Definition von Designwissen werden potenziell geeignete Methoden zur Unterstützung dessen Akquise dargestellt und bewertet. Reflexive Methoden auf der Basis generischer Fragelisten sowie narrative Methoden auf Basis von Nutzer-Archetypen (Personas) und normativen Szenarien bilden dabei den Schwerpunkt. Der empirische Teil umfasst vier Untersuchungen. Der tatsächliche Effekt von spezifischen reflexiven und narrativen Methoden bei der individuellen Wissensakquise wird in drei Studien mit experimentellem Charakter nachgewiesen und diskutiert. Eine vergleichende explorative Feldstudie zum Einsatz von Methoden in der beruflichen Praxis von Designern und Konstrukteuren ergänzt die Erkenntnisse und hilft, diese in einen breiteren Kontext einzuordnen.

Es besteht weitgehender Konsens darüber, dass Designer mit anderen Beteiligten gemeinsam bereits in frühe Phasen von Innovations- und Entwicklungsprozessen eingebunden werden müssen. Unterschiedliche Ausbildungsformen, Begriffe, Methoden und Fachkulturen von Designern und den traditionell in Technologieentwicklung involvierten Ingenieuren und Naturwissenschaftlern erschweren oder verhindern in der Praxis oftmals eine effektive Zusammenarbeit. Dieses Buch widmet sich in diesem Kontext dem bislang nur unzureichend gelösten Problem der Akquise des für den Designentwurf relevanten Wissens aus dem individuell verfügbaren Repertoire: Während diese bei Experten weitgehend intuitiv abläuft ist, stellt sie insbesondere für ingenieurwissenschaftlich vorgebildete Designnovizen ohne spezifische methodische Unterstützung ein Problem dar. Um geeignete Methoden auswählen und entwickeln zu können, wird in einem umfangreichen theoretischen Teil untersucht, wie dieses individuelle Designwissen charakterisiert ist. Auf Grundlage einer umfassenden Definition von Designwissen werden potenziell geeignete Methoden zur Unterstützung dessen Akquise dargestellt und bewertet. Reflexive Methoden auf der Basis generischer Fragelisten sowie narrative Methoden auf Basis von Nutzer-Archetypen (Personas) und normativen Szenarien bilden dabei den Schwerpunkt. Der empirische Teil umfasst vier Untersuchungen. Der tatsächliche Effekt von spezifischen reflexiven und narrativen Methoden bei der individuellen Wissensakquise wird in drei Studien mit experimentellem Charakter nachgewiesen und diskutiert. Eine vergleichende explorative Feldstudie zum Einsatz von Methoden in der beruflichen Praxis von Designern und Konstrukteuren ergänzt die Erkenntnisse und hilft, diese in einen breiteren Kontext einzuordnen.:0 VORWORT v 0.1 Danksagung v 0.2 Anmerkungen zu Form und Sprache vii 0.3 Einordnung der Arbeit in den Designforschungskontext viii 1 EINFÜHRUNG 1 1.1 Wissenschaftliche Problemlage 1 1.2 Methodisches Vorgehen 7 2 THEORETISCHE GRUNDLAGEN 9 2.1 Entwerfen 9 2.1.1 Neues Schaffen 9 2.1.2 Entwurfsdisziplinen 10 2.1.3 Innovation 21 2.1.4 Kreativität 27 2.2 Entwurfsaufgaben als Probleme 33 2.2.1 Entwurfsaufgaben als schwach strukturierte Probleme 34 2.2.2 Entwurfsaufgaben als bösartige Probleme 37 2.2.3 Entwurfsaufgaben als komplexe Probleme 39 2.2.4 Entwurfsaufgaben als wissensreiche Probleme 41 2.2.5 Entwurfsprobleme als Kategorie 43 2.2.6 Zusammenfassung 45 2.3 Entwurfsprozesse 47 2.3.1 Entwerfen als menschliches Problemlösen 47 2.3.2 Entwerfen als reflexive Konversation 53 2.3.3 Entwerfen als psychisch regulierte Tätigkeit 56 2.3.4 Vorgehensmodelle in den Disziplinen 68 2.3.5 Zusammenfassung 72 2.4 Entwurfswissen 74 2.4.1 Eingrenzung des Begriffs 74 2.4.2 Nicht-Wissen und Unsicherheit 80 2.4.3 Vor- und Erfahrungswissen 83 2.4.4 Fakten- und Episodisches Wissen, Sach- und Handlungswissen 86 2.4.5 Soziokulturelles und Alltagswissen 89 2.4.6 Implizites und explizites Wissen 92 2.4.7 Objektives, subjektives, rationales und emotionales Wissen 100 2.4.8 Zusammenfassende Definition 103 2.5 Methoden zur Wissensakquise 108 2.5.1 Markt- und Zielgruppenanalysen 109 2.5.2 Anforderungslisten 113 2.5.3 Brainstorming und Derivate 117 2.5.4 Assoziation und Analogiebildung 119 2.5.5 Entwurfszeichnen und Entwurfshandeln 122 2.5.6 Fragenbasierte Selbstreflexion 124 2.5.7 Narration 126 2.5.8 Persona 129 2.5.9 Szenario 135 2.5.10 Methodenakzeptanz in der Praxis 143 2.6 Zusammenfassung und Auswahl geeigneter Methoden 147 3 EMPIRISCHE UNTERSUCHUNGEN 151 3.1 Methodeneinsatz in frühen Entwurfsphasen in der Praxis von Designern und Konstrukteuren 154 3.1.1 Problem und Fragestellungen 154 3.1.2 Aufbau und Durchführung der Untersuchung 157 3.1.3 Ergebnisse der Untersuchung 160 3.1.4 Interpretation und Diskussion 176 3.2 Unterstützung der Anforderungsermittlung durch fragenbasierte Selbstreflexion 180 3.2.1 Problem und Fragestellungen 180 3.2.2 Aufbau und Durchführung der Untersuchung 183 3.2.3 Ergebnisse der Untersuchung 184 3.2.4 Diskussion und Interpretation 186 3.3 Unterstützung der Akquise von Designwissen durch narrative Methoden 189 3.3.1 Problem und Fragestellungen 189 3.3.2 Aufbau und Durchführung der Untersuchung 192 3.3.3 Ergebnisse der Untersuchung 197 3.3.4 Interpretation und Diskussion der Ergebnisse 205 3.4 Unterstützung der Akquise von Designwissen durch fragenbasierte Selbstreflexion 211 3.4.1 Problem und Fragestellungen 211 3.4.2 Aufbau und Durchführung der Untersuchung 212 3.4.3 Ergebnisse der Untersuchung 216 3.4.4 Interpretation und Diskussion der Ergebnisse 227 4 ZUSAMMENFASSUNG 233 5 AUSBLICK 243 6 VERZEICHNISSE 247 6.1 Literaturverzeichnis 247 6.2 Abbildungsverzeichnis 282 6.3 Tabellenverzeichnis 285 6.4 Abkürzungs- und Symbolverzeichnis 287 7 ANHANG 289