Snabbare och effektivare insatser ökar antalet överlevande personer efter ett hjärtstopp. Hjärtstopp är en stor händelse som skapar förändringar i livet. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om personers livsförändringar efter ett hjärtstopp. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar där fokusen var att se hur vardagslivet påverkades samt vad som blev viktigt i livet efter hjärtstoppet. En integrerad kunskapsöversikt utfördes där 17 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Resultatet från första frågeställningen visade att vardagslivet påverkades av känslor som skuld, oro och ångest. Förändringar i kognitiva förmågor, rörelseförmågor, arbetsliv och samliv var även delar i vardagen som påverkades. Resultatet från den andra frågeställningen visade att relationen till andra blev viktigare än tidigare. Det blev även viktigt att ändra sin livsstil för att minska risken för återfall och gå vidare i livet. Att visa sin tacksamhet till livräddarna blev viktigt och visades genom att leva livet fullt ut. Studien bekräftar att det sker livsförändringar hos personer som drabbats av hjärtstopp. Stöd kan komma att behövas i livsförändringar som hjärtstopp medför. Det krävs att händelsen accepteras som en del av livet för att kunna gå vidare.

Till följd av invandring och migration har befolkningen i Sverige ökat de senaste åren. Hälsopanoramat ser annorlunda ut för denna grupp av människor och flyktingar och invandrare söker tre gånger så mycket vård än övriga befolkningen. Detta ställer krav på hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att kunna bemöta och kommunicera med patienter ur dessa grupper. Oavsett patientens ursprung bör hälso- och sjukvården vara tillgänglig för alla och ges med lika villkor. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om kommunikationssvårigheter vid möten i hälso- ochsjukvård ur invandrares och flyktingars perspektiv. För att skapa en bild av hur kunskapsläget ser ut valdes metoden en integrerad litteraturöversikt och syftet besvarades med stöd av tre frågeställningar. Resultatet sammanställdes efter analys av tolv vetenskapliga artiklar med olika metodologiska ansatser. I resultatet framkom nio teman: språkbarriär, svårigheter med tolkning, kulturell barriär, utebliven information, dåligt bemötande, utebliven vård, misstro till sjukvården, kulturellt kompetent personal och tillgodose behov av sociala relationer. Språk- och kulturella barriärer var de främsta faktorerna som ledde till kommunikationssvårigheter vilket påverkade invandrare och flyktingar genom att information uteblev. Detta ledde i sin tur till att missförstånd uppstod, att dem kände sig nonchalerade och väckte misstro till hälso- och sjukvårdssystemet. Åtgärder som föreslogs för att förebygga kommunikationssvårigheter var behovet av kulturellt kompetent vårdpersonal, vilken kunde underlätta de negativa känslor som följde av kommunikationssvårigheter.Resultatet diskuterades utifrån en mångkulturell bedömningsmodell och Speech CodeTheory. Slutsatsen som dragits av resultatet är att i och med att kommunikation är grunden för att skapa relationer mellan vårdpersonal, flyktingar och invandrare är det viktigt att arbeta för kulturell kompetens bland vårdpersonalen. Teorier och modeller kan vara hjälpmedel för att uppnå detta och Giger och Davidhizars mångkulturellabedömningsmodell föreslås som intervention i praxis.

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem runt om i världen och uppskattningsvis kan cirka 50 procent av dessa undvikas. Dessa medför stora kostnader för hälso- och sjukvård och samhälle samt ett stort lidande hos patienter. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet av rutiner i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvård. Tolv artiklar från databaserna Cinahl och PubMed analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultatet visade att följsamhet till förebyggande rutiner påverkades av olika faktorer. De faktorer som framkom var vilken attityd och förhållningssätt sjuksköterskor hade, utbildning och kunskap, säkerhet, arbetsbelastning samt arbetsmiljö och ledarskap. Sjuksköterskor hade svårt att identifiera avvikande beteenden hos sig själva. Att ha en involverad ledare ledde till ökad följsamhet av handhygienrutiner och generellt kunde det ses brister i sjuksköterskors följsamhet av rutiner, men detta var något som förbättrades vid konstaterade infektioner. Hög arbetsbelastning och underbemanning sågs vara hindrande faktorer i det förebyggande arbetet mot VRI. Svårigheter att komma åt handfat och produkter som placerats på otillgängliga platser var en vanlig orsak till låg följsamhet. Det framkom att användning av strategier, såsom kommunikation och utbildning var avgörande för att höja patientsäkerheten. Omvårdnadsarbetet kan utvecklas genom att följsamheten för rutiner mot vårdrelaterade infektioner kan förbättras om sjuksköterskor är medvetna om vilka faktorer som kan påverka dem. Även patientsäkerheten kan förbättras genom en minskad smittspridning om rutinerna kring vårdrelaterade infektioner efterföljs av sjuksköterskor.

Vårdtagare med svårläkta bensår är en stor grupp av vuxna individer. Sjuksköterskor möter dessa vårdtagare ibland under flera år och att leva med ett svårläkt bensår är en stor utmaning som kan leda till förlust av självständighet och/eller kontroll. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen lyfter båda fram delaktighet och självbestämmande som viktiga grundprinciper. Lagarnas intentioner ger uttryck för en människosyn som innebär att människor kan fatta egna beslut om sin behandling och kan ta ansvar för sig själv och andra efter den egna förmågan och med stöd av professionell vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som påverkar vårdtagarens delaktighet vid behandlingen av svårläkta bensår och utgick från frågan: Vilka faktorer påverkar vårdtagares delaktighet i behandling av svårläkta bensår? För att besvara syftet valdes Whittemore och Knafls metodartikel för integrerad litteraturöversikt. Författarna gjorde en fritextsökning i fem databaser och två av dessa gav relevanta träffar. Tretton artiklar valdes ut för analys och resultatet presenterades i fyra kategorier: fysiska och psykosociala faktorer; interventionsrelaterade faktorer; utbildning och kunskapsrelaterade faktorer; relationer och kommunikationsrelaterade faktorer. Delaktighet har stor betydelse för vårdtagare med svårläkta bensår och har en stor inverkan på deras livskvalitet. Genom att ta hänsyn till de olika faktorerna som påverkade delaktigheten kan följsamheten öka och delaktigheten förbättras. Resultatet visade att en holistisk syn på vårdtagaren och deras situation främjade delaktighet. Det vill säga att man fick anpassa interventionerna till vårdtagarna, se till att de fick relevant och adekvat information och att man hade ömsesidig respekt för varandra och ett gemensamt mål. Behandlingen bör fortsätta efter bensåret har läkt genom regelbundna uppföljningar. Detta stödjs av sjuksköterskeutbildningen där man ska arbeta utifrån ett personcentrerat och holistiskt perspektiv.

Sjuksköterskebrist är ett stort problem och rekrytering är särskilt svårt i glesbygden. Vårdarbete i glesbygden är komplext, där sjuksköterskor behöver vara flexibla och mångsidiga. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om vad som påverkar arbetstillfredsställelse för sjuksköterskor som arbetar i glesbygd. En integrerad litteraturöversikt utfördes där 19 vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk databassökning och som därefter ingick i analysen. Av dessa hade elva kvantitativ ansats, fyra kvalitativ ansats och fyra hade mixad metodansats. Tre kategorier och nio subkategorier av faktorer som påverkade arbetstillfredsställelse framkom i resultatet. De kategorier som framkom var social förankring i glesbygden, sjuksköterskeprofessionen, samt organisation och vårdgivare. För att kunna rekrytera sjuksköterskor till glesbygd behövs kunskap om villkoren för att utföra omvårdnad i glesbygd, ett lyhört ledarskap, kontinuerlig fortbildning och adekvata resurser för sjuksköterskor så att de kan tillgodose patienters behov av vård och omvårdnad. Förslag på ytterligare forskning är att belysa sjuksköterskors arbetsvillkor i skandinaviska glesbygdsmiljöer för att få kunskap om möjligheter att bedriva vård och omvårdnad med god kvalitet i glesbygd.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör den största andelen av vårdskador, både globalt och i Sverige. Ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner, vilket orsakar extra vårddagar, extra kostnader, lidande och kan i värsta fall leda till att patienten dör. Följsamheten till hygienriktlinjer inom hälso- och sjukvården är därför en viktig preventiv åtgärd för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots omfattande evidens för sambandet mellan vårdrelaterade infektioner och följsamheten till hygienriktlinjer hos hälso-och sjukvårdpersonal förekommer brister i följsamheten till dessa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som påverkar följsamheten till hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan inom den somatiska vården av vuxna patienter i industrialiserade länder. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Resultatet som framkom visar att sjuksköterskors följsamhet påverkas av en rad olika förutsättningar. Vissa av dessa förutsättningar kan sägas handla om hela organisationen, så som tiden och arbetsbelastningen, tillgången och tillgängligheten av material och organisationskulturen. Andra förutsättningar kan sägas handla om sjuksköterskor på en mer individuell nivå, så som kunskap och utbildning, den egna säkerheten och det egna ansvaret. Slutsats: Flera förutsättningar påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer. Genom att medvetandegöra dessa förutsättningar kan sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer förbättras, vilket i sin tur leder till att patienter löper mindre risk att drabba av VRI.

Sjuksköterskan är en yrkeskategori som finns tillgänglig under dygnets alla timmar. Nattarbete utförs under särskilda förhållanden med utmaningar som trötthet och dygnsrytmsanpassning. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskan för att kunna arbeta patientsäkert. Syftet med arbetet var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och utgick från två frågeställningar: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskan att arbeta patientsäkert nattetid? samt Vilka strategier kan sjuksköterskan använda för att arbeta patientsäkert nattetid? Litteratursökningen gjordes i två databaser och resulterade i sexton artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att de faktorer som påverkar möjligheten att arbeta patientsäkert nattetid var bemanning, rutiner, arbetstider och sjuksköterskans arbetsförhållanden. Strategier som sjuksköterskan kan använda för att arbeta patientsäkert nattetid var tupplur under nattrasten, planering av nattarbetspasset och kontroll av ljusexponering. Slutsatser som drogs av arbetet var att ett systematiskt patientsäkerhetsarbete skulle kunna öka förutsättningarna för sjuksköterskan att arbeta patientsäkert. Interventioner som nattsjuksköterskan skulle kunna använda riktas på att minska risk för misstag och undvika nödsituationer, vilket  är aktuellt under nattskift då sjuksköterskan kan vara trött och sömnig, samt bemanningstätheten är lägre.

No description available.

Background: Being close to someone with bipolar disorder can have a major impact on dailylife. It can be about the difficulties of meeting and dealing with the patient's mood withoutruining the relationship or having to take great responsibility to minimize the negativeconsequences that can come with this. At the same time, for example, work and family life mustcontinue and function as usual. Aim: The aim of this study was to compile knowledge aboutwhat it is like to be close to someone with bipolar disorder. Method: We used the matrixmethod to compile results from 15 included articles, which resulted in three themes:Responsibility and stress, Community and participation and Managing everyday life. Results:The results showed that it is a great strain on one's everyday life and that it is important to getsupport so that the responsibility does not become too heavy to bear. Conclusion: Ourconclusion is thus that the social network and healthcare can play an important role both interms of information and education, but also physical relief. Keywords: bipolar disorder, informal caregivers, lived experience, integrative review

Samverkan i team vid akutmottagningar är essentiellt för att främja en god, patientsäker vård. En fungerande teamsamverkan påverkas av flera faktorer. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer som påverkar teamsamverkan vid akutmottagningar. En integrerad litteraturöversikt genomfördes och två frågeställningar formulerades, vilka faktorer främjar respektive motverkar teamsamverkan. 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. I resultatet framkom fem grupper med faktorer som främjade teamsamverkan, god kommunikation, tydligt ledarskap, respekt och förtroende, positiv inställning och teamträning. Fyra grupper med faktorer som motverkade teamsamverkan framkom, bristande kommunikation, hierarki, bristande kompetens och personalbrist. Slutsatsen drogs att kommunikation är nyckeln för en fungerande teamsamverkan och denna kan stödjas genom teamträning. Vikten av fortsatt forskning inom området teamsamverkan anses betydande för att öka vårdkvalitet och patientsäkerhet.