Denna studies syfte är att försöka skapa en bild av hur dagens fritidslärares yrkesidentitet ser ut och konstrueras utifrån teorin identitet som kollektiv ambition och social konstruktion samt därutöver utifrån tidigare forskning och genomförda kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer med sex stycken fritidslärare på olika skolor i Stockholm. Det är den kvalitativa metoden som ligger till grund för insamlandet av data i denna studie. Det finns en viss flexibilitet rörande både intervjufrågorna men också genomförandet av intervjuerna vid kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2002). Forskare i en kvalitativ studie har som främsta syftet att finna svar på de utformade frågorna man har förberett och analyserar därefter och kategoriserar dessa utifrån funna teman eller mönster, vilket jag har gjort. Många av de intervjuade fritidslärarna uttryckte att styrdokumenten är otydliga och majoriteten av de intervjuade fritidslärarna beskrev att det finns en stor variation av arbetsuppgifter under en arbetsdag. Alltifrån att hjälpa till i klassrummet under morgonen, till att ansvara för olika fritidsaktiviteter på eftermiddagen och servera mellanmål. Fem av sex stycken av de intervjuade ansåg att fritidshemmet kompletterar skolan i störst utsträckning och på bäst sätt den sociala fostran vad gäller elevernas utveckling. Bemötandet från omgivningen (kollegor och föräldrar), menade de intervjuade fritidslärarna, är i allmänhet positivt. Fritidslärares yrkesuppdrag är komplext bland annat på grund av otydlighet i styrdokumenten, begränsad handlingsfrihet och ett ständigt pendlande mellan olika verksamheter. Yrkets identitet konstrueras till stora delar av omgivningen, vilket innebär att fritidslärares identitet ses som en social konstruktion.

Syftet är att undersöka gymnasiesärskoleelevers möjligheter att undervisas utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Detta sker genom intervjuer med skolledare. Erfarenheter har visat att det är skillnad på möjligheter till samverkan beroende på om du är inskriven inom det individuella programmet eller det nationella programmet.    I vår studie har vi valt kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats. I hermeneutiken är det en tillgång för forskaren att kunna tolka och förstå genom förförståelse, känslor och intryck. De teoretiska utgångspunkterna är makt, normalitet, avvikelse och stämpling samt integrerings- och inkluderingsbegreppet. Makt finns med i alla relationer och vi ser att eleverna i särskolan ”ligger i händerna” på skolledning och personal som tolkar elevers vilja och välmående, då de inte alltid har förmågan eller makten att uttrycka sin vilja och rättighet.    Resultatet visar att en utbildning för en elev i särskolan kan se väldigt olika ut beroende på i vilken kommun eller skola eleven går. Olikheterna beror bl.a. på fysisk organisation, särskolekultur och människosyn. Skolledare som är nya på sin tjänst är mer kritiska till särskolans verksamhet och de har viljan att utveckla samverkan. Det framkommer att det framförallt har varit, men fortfarande är stora barriärer mellan det individuella programmet och det nationella programmet på gymnasiesärskolan. Den fysiska organisationen är ett hinder. Det individuella programmet är oftare fysiskt segregerat än det nationella programmet. Flertalet skolledare såg att elever i gråzonen mellan två program var problematiskt och att placeringar ofta gick på slentrian. Här kan rättviseperspektivet och likvärdigheten ifrågasättas då eleverna i gymnasiesärskolan får fler möjligheter till samverkan om de går det nationella programmet än om de går det individuella programmet. Här sker diskriminering inom gymnasiesärskolan.

En skola för alla är ett begrepp som är väl känt inom skolans värld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten påvisar vikten av att skolan ska vara en plats där alla barn vistas på lika villkor och får en likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar och behov. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar för att uppnå visionen om En skola för alla. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av läroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjälp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frågeställningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats. Studien visar att skolorna är medvetna om det övergripande målet att uppnå En skola för alla. Det finns skilda uppfattningar kring begreppet inkludering och dess innebörd. En skola för alla har likartad betydelse för samtliga pedagoger. Däremot arbetar skolorna på skilda sätt för att inkludera alla elever i verksamheten och uppnå En skola för alla. Undersökningen tyder på att pedagogerna har olika visioner om hur arbetet ska läggas upp för att tillgodose alla elevers behov.

Elever med funktionsnedsättning har under sin skoltid varit med om många förändringar. En del av dem har börjat i grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i särskolan, andra har från tidig ålder fått sin diagnos och mottagits direkt i särskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet ändrats.  Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstånd bara får tillhöra särskolan om de även har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta är att grundskolan fått ta emot elever med autism eller autismliknande tillstånd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse. Syftet med arbetet är att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning.  Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att ständigt vara med och påverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillåtande lärmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmågor och växa som människor. En elev som får vara delaktig och inkluderad, i enlighet med Skollagen (2011), ges möjlighet till att bli en inkluderad samhällsmedborgare. Resultatet visar också att vi måste samtala och ta del av elevernas upplevelser av sin lärmiljö och studiesituation för att skapa miljöer som fungerar för eleverna.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ”vanlig” förskola med tanke på alla rutiner och resurser dessa barn är beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis läste vi in oss på området och litteraturen har vi sedan använt vid analyser av vår empiri. Det vi kommit fram till med denna studie är att informanterna enligt vår tolkning är positiva till att integrera autistiska barn i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på högstadiet upplever och tänker om att ha individintegrerade särskoleelever i sin klass på högstadiet. Vilka för- och nackdelar de upplever och hur de anser att stödet ska utformas kring dessa elever. Intentionen var också att skapa förståelse och kunskap utifrån lärarens vardag, vilket skulle kunna bidra till att utveckla ett proaktivt kring individintegrerade särskoleelever. Samspelet med individintegrerade särskoleelever framkallar tankar och funderingar hos lärare hur de i vardagen ska få helheten att fungera för läraren själv och för den individintegrerade eleven. Utifrån hur vårt utbildningssystem är uppbyggt kan det vara centralt att studera hur detta dilemma tar sig i uttryck i skolan, för att försöka förstå verksamhetens olika trångmål och för att kunna möta det. Claes Nilholm (2007) uttrycker att dilemman alltid kommer att finnas i skolan och därför måste studeras för att möjliggöra lösningar. Begrepp som är centrala är integrering och inkludering och fungerar som teoretisk ram i studien. Metoden som används för att genomföra studien är en kvalitativ intervjustudie där Kvale och Brinkmanns (2009) metodologiska process med de sju stadierna (se bilaga 4), kom att utgöra grunden för organisationen av detta arbete. I de olika stadierna beskrevs utförligt processen, som ett sätt att försöka uppnå struktur och tydlighet. 8 högstadielärare deltog i intervjustudien, alla med erfarenhet av individintegrerade särskoleelever i sin undervisning. Resultatet visade att lärarna upplever det som positivt att särskoleelever har möjlighet att individintegreras. Flertalet upplever dock svårigheter med det då t.ex. tid inte räcker till och viss ovisshet kring hur man ska gå tillväga finns. Respondenterna kan se både för- och nackdelar med individintegrerade särskoleelever på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Respondenter beskriver också att de behöver stöd på olika sätt kring dessa elever. Studien kan utgöra ett bidrag till ytterligare reflektion kring hur man som specialpedagog kan möta upp, handleda, samordna och fördela resurser.   Nyckelord: integrering, inkludering, individintegrering av särskoleelever, lärare, lärarintervju.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2005.

Syftet med denna studie har varit att belysa estet- och ämneslärares uppfattningar gällande estetisk integrering dels utifrån reformen Lgy 11 och dels utifrån vilka faktorer som påverkat deras förutsättningar att arbeta med estetisk integrering. Genom kvalitativa intervjuer samlades empirin in. Sedan analyserades det insamlade materialet utifrån de frågeställningar som följde på syftet, samt utifrån studiens teoretiska perspektiv, Ramfaktorteorin. Tidigare forskning påvisade att det var svårt att bedriva estetisk integrering. Andra studier framhöll att det fanns positiva följder med estetisk integrering. I denna undersökning visade det sig att lärarna var positiva till integrering, men hade olika syn på vad estetisk integrering innebar. Ett antal faktorer stod i vägen för att kunna integrera. Läroplanerna, skolledningen, tid, schemaläggning, intressen och lokaler var av yttersta vikt för att kunna integrera över huvud taget. En av slutsatserna var att lärarnas synsätt på estetisk integrering var mångfacetterad. Nyckelord: Estetisk integrering, intervjuer, ramfaktorer, läroplaner, skolledning.

Bilder har under en lång tid använts som ett verktyg att uttycka våra känslor, tankar och åsikter, och även som ett verktyg till att förstå oss själva och samtidigt skapa en förståelse för vår omvärld och den information vi tar del av. Tidigare forskning har visat att bilder förstärker kunskap och gör informationen mer begriplig samt att bildintegrering i undervisningen medför kreativitet och ökad motivation hos elever. Bilder har även använts som ett uttrycksmedel till att beskriva känslor och tankar. Syftet med denna undersökning var att ta reda på om det sker en integrering av bild i de teoretiska ämnena på lågstadiet och hur den gör det, samt vilka skäl det finns för att integrera bilden. Detta undersöktes genom intervjuer med lärare på lågstadiet. Resultatet från intervjuerna har visat att det sker en integration mellan bild och de teoretiska ämnena. De intervjuade lärarna lyfter även fram olika metoder för hur bilden kan integreras i undervisningen samt vilka fördelar denna integration resulterar i. Exempelvis att bilden kan användas som ett uttycksmedel till att beskriva känslor och tankar men även till att förstärka och tydliggöra kunskap i ett annat ämne. Bildintegreringen leder till variation i undervisningen och en balans mellan teori och praktik, samtidigt som detta gör att eleverna blir mer engagerade och kreativa. De intervjuade lärarna menar att det praktiska arbetet i undervisningen väcker elevernas lust och nyfikenhet vilket i sin tur leder till lärande. Bildintegreringen i undervisningen kan definieras som bild som ett redskap för lärande i ett annat ämne, men även som bilden egenvärde och betydelse för människan. Båda definitionerna anses som fördel för lärande och som prioriteras av de intervjuade lärarna i denna undersökning. Om lärare har brist på kunskap om bildens positiva effekter kommer detta förmodligen inte att användas i undervisningen. Därför krävs det att fler lärare får kunskap om de estetiska ämnenas styrkor då detta kan leda till att bilden används mer i undervisningen.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur politiker med skolan som ansvarområde samt skolchefer uppfattar möjligheten att skapa god lärmiljö för elever med utvecklingsstörning i grundskola. Jag har intervjuat sex skolchefer och sex politiker med kvalitativa intervjuer och undersökt hur informanterna ser på möjligheten att elever från särskola får sin utbildning i grundskolan. Jag har även undersökt hur informanterna beskriver arbetet med integrering mellan grundskola och särskola. Resultatet visar att informanterna såg olika på möjligheten för elever från särskola att få sin utbildning i grundskolan. De respondenter som såg det som möjlighet för elever med utvecklingsstörning att få sin utbildning i grundskola, hade annorlunda uppfattningar om skolans mål, elevernas möjligheter till socialt samspel och lärarnas kompetens än de som såg mera hinder. De respondenter som ansåg att det fanns hinder för elever med utvecklingsstörning att få sin utbildning i grundskola, betraktade skolans mål främst i relation till elevers individuella utveckling, de såg svårigheter i socialt samspel och en omöjlighet för lärare att anpassa undervisningen. Respondenterna uppger att kommunerna styrde på olika sätt, antingen genom tydliga politiska mål eller genom ekonomin. Alla informanter ansåg att lärarens kompetens är den viktigaste faktorn för att inkludering ska lyckas. Men även här gick tankarna isär om vad som är möjligt. Några av informanterna såg möjligheterna till kompetensutveckling och att anställa den kompetens som behövs, medan andra såg det som att utmaningarna för lärarna skulle bli för stora ändå. Rektor sågs som den som har ansvar för att kompetensen finns, samt att lärarna får det stöd som behövs. Ingen kommun uppgav ekonomi som en faktor som påverkar om inkludering är önskvärt eller inte. I relation till tidigare forskning om möjligheter för inkludering av elever med utvecklingsstörning, har denna studie om politikers och skolchefers uppfattningar lyft fram flera viktiga aspekter, såsom betydelsen av hur respondenter ser på skolans uppdrag och mål, samt betydelsen av lärares kompetens, stöd till lärare och medveten politisk styrning.