Min studies syfte är att studera hur elever i behov av stöd involveras i verksamheten på fritidshemmet, samt personalens uppfattning om deras kunskap och utbildning är tillräcklig för att dagligen bemöta dessa elever på ett professionellt och för eleven utvecklande sätt. Genom en metoddesign ingår kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer och enkäter. Studien utgår från ett assistentperspektiv där assistenterna får möjlighet att utrycka sin arbetsdag med dess möjligheter och motgångar via en-till-en intervjuer. Genom enkäter får även övrig fritidshemspersonal möjlighet att medverka i undersökningen och ge sina upplevelser av mötet med elever som är i behov av stöd på fritidshemmet. Studien genomförs dels genom intervjuer med sju assistenter på en skola och dels genom en enkät som besvarats av 26 respondenter ur flera personalkategorier på flera skolor. I resultatet framgår både vad respondenterna upplever som positivt men det framgår också en del motgångar i arbetet med eleverna som är i behov av stöd.

BakgrundI dagens samhälle är diagnos är ett sätt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter från vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser så som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. Vår teoretiska utgångpunkt är det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv på segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den här undersökningen är att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi på om barnet upplevs få en sämre/ bättre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj. Detta genom att ta del av vårdnadshavares berättelser och erfarenheter. Frågeställningar vi vill besvara genom vårt arbete är: Hur upplevs diagnosen påverka barnens tillgång till resurser? Hur upplevs diagnosen skapa möjligheter respektive hinder för individen? Hur upplevs en diagnos och diagnosens symptom påverka familjens vardag?MetodStudien är av kvalitativ art och vi har genomfört den med hjälp av informantintervjuer. Vi harintervjuat fem vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser.ResultatVårdnadshavarna lyfter att det saknat stöd från förskola/skola samt samhälle under processen med barnens diagnostisering. De beskriver även att diagnos är en förutsättning för att de skall tilldelas resurser. Vårdnadshavarna lyfter även vilka möjligheter och hinder som diagnosen har gett dem. / Program: Lärarutbildningen

Inkludering är ett omdiskuterat ämne i dagens skola och det diskuteras på flera nivåer. Dock har det visat sig vara oklart vad man egentligen menar med begreppet och det blir då lätt att man talar förbi varandra. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur lärare talar om begreppet inkludering och vad begreppet innebär för dem. Studien gäller inkluderingen av utåtagerande barn i behov av särskilt stöd, och hens assistent i det gemensamma klassrummet. För att kunna uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra erfarna lärare i årskurs 1–3. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Detta för att studera vad det är som tas förgivet i skoldebatten och vad som osynliggörs, genom hur det beskrivs och debatteras i samhälle och skolan. Resultatet av studien visar att samtlig idag talar om begreppet inkludering likställt med integrering. Skolans personal och lärare delar inte heller uppfattning om vad man menar med de olika begreppen. De slutsatser som dragits utefter att ha studerat den skoldiskurs som råder i samhället, är att man måste förändra skolans struktur och kultur från grunden. Om man istället skulle utgå ifrån att alla elever är olika och därför behöver olika lärandeprocesser och lärmiljöer, skulle detta inte vara främmande för eleverna. I skolans läroplan står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov (Lgr11, 2011, 2017a, s 6). Därför ska det också finnas olika vägar till att nå målen. Skolan måste också enas om innebörden av begreppet inkludering.

<p>Detta arbete handlar om integrering av barn i behov av särskilt stöd och vilka förutsättningar som är viktiga för att integreringen ska bli lyckad. Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer med verksamma pedagoger ta reda på några viktiga förutsättningar som påverkar själva integreringen. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer där fyra pedagoger med olika lång erfarenhet deltog. Resultatet av arbetet visar på att en viktig förutsättning för en lyckad integrering är pedagogers förhållningssätt och attityder till barn i behov av särskilt stöd men även för integreringen i stort. Vidare framkom även vikten av stöd från ledningen, betydelsen av handledning i arbetet, behovet av en extra resurs och ett gott samarbete med föräldrarna.</p>

<p>Det övergripande syftet med detta arbete är att få en bild av hur elever med språkliga funktionshinder från språkklass integreras i en grundskoleklass. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar semistrukturerade intervjuer med sju stycken pedagoger vilka tagit emot elever som lämnat språkklasser. I litteraturgenomgången har vi tagit fram skolans syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd under olika historiska tidsperioder. Vi har även belyst några medicinska perspektiv på klassificeringar och graderingar av funktionshindret språkstörning vilken beskrivs i nämnda litteratur. Litteraturen som studerats i studien har framförallt behandlat elever med funktionshindret språkstörning samt faktorer som främjar och hindrar en fungerande integrering/inkludering. Resultatet av den empiriska studien visar att samtliga pedagoger i studien på olika sätt tillrättalägger miljö och metoder för hur barnet med språkliga funktionshinder får den hjälp som behövs. Förhållningssätt, värderingar och bemötande har stor betydelse i arbetet med eleverna. Det är också viktigt med god föräldrakontakt, stöd från skolledning och kollegor samt kontinuerlig kompetensutveckling och handledning. Studien visar på att det finns ett behov av fortsatt uppföljning och kartläggning då det gäller språkligt funktionshindrade elevers skolplacering och integrering i grundskoleklass. Insatser som görs för dessa elever i skolan bör utvärderas och jämföras med verksamheten i en språkklass.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.</p>

<p>Integreringen av sexåringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med årskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplägget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie är att få en bild av hur man väljer att integrera sexåringarna inom ett rektorsområde och hur de arbetar med barnens läs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att få reda på syftet har vi använt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale förespråkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger från två olika skolor. Endast en pedagog var negativ till integreringen, men ingen av pedagogerna menar att integrering påverkar barnens läs- och skrivutveckling, trots en tidigare skolstart. En slutsats från vår sida är att integreringen både har positiva och negativa sidor och om man ska integrera måste man göra det på rätt sätt för att det ska gynna både barn och vuxna i skolan.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ”problembarnen” runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen. Genom samhällsinstitutioner som t.ex. skola, familj, hälsovård, arbetsplatser och fängelser formar makten vår vardag, våra normer, värderingar, handlingar och uppträdande i förhållande till oss själva och vår omgivning. Med denna utgångspunkt undersöker studien hur man sett och ser på problembarnen i skolan. Det som ligger till grund för empirin är framför allt vad som skrevs i Svensk lärartidning och i skolrådsprotokoll runt förra sekelskiftet men även vad som förmedlas via media och litteratur idag. Det gemensamma i de båda sekelskiftenas diskussioner är visionen en inkluderande skola för alla, vilket fått som konsekvens att man ”upptäcker” det vanartade barnet och problembarnet. Sedan dessa definitioner infördes har olika aktörer hävdat sin expertis på området och sagt sig äga lösningen på problembarnets gåta. Studien visar att det finns likheter mellan de båda tidsepokernas diskussioner och att en tolkning av det empiriska materialet kan vara att målet med det inkluderade problembarnet snarare lett till det motsatta: en exkludering av vissa barn och ett integrerat utanförskap för andra.</p>

<p>Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet <i>Barns och ungdomars bästa</i> i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik. Vidare definierar jag begrepp som integrering, segregering och differentiering. </p><p>För att få en bild samt en förståelse av Alfaskolan har jag valt att använda mig av fallstudien som metod med pedagogisk fältforskning som ansats. Inom ramen för min metod har jag sedan utfört samtal, observationer och intervjuer. Samtalen har till stor del förts med Birgitta Sundvall, grundaren av Alfaskolan. Intervjuerna har genomförts med två rektorer, fyra lärare, en assistent och en kurator. Mitt resultat visar bland annat att Alfaskolan är ett mycket personligt projekt ur den aspekten att det är en person, Sundvall, som står bakom idén till projektet. En stor del av metoden och arbetssättet bygger dessutom på Sundvalls egen erfarenhet. Alfaskolan har till syfte att stödja och hjälpa barn som av olika anledningar har svårt att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Viktiga faktorer inom Alfaskolan är bland annat miljön, stämningen, konkretion, variation och stimulans av alla sinnen. Utöver detta ska även pedagoger få kunskap om barns olika inlärningsstilar och alternativa metoder. Ett samarbete Alfaskolan och den ordinarie skolan emellan är en förutsättning. Genom detta vill man nå en uppföljning, samt att barnen integreras i den ordinarie klassen. Resultatet från intervjuerna visar dock på en avsaknad av samarbete.</p>