Många företag och industrier arbetar idag ständigt med att utveckla mindre miljöbelastande sätt att arbeta på, det beror på hårdare lagar och regler än tidigare angående utsläpp till miljön. Företag inventerar mycket resurser på ny forskning och ta fram nya metoder, allt för att bidra till en hållbar utveckling. St1 är ett av de företagen som vill vara med i arbetet för en hållbar utveckling och främst av förnybara bränslen. St1 har utvecklat en ny metod för framställning av etanol utav restråvaror från livsmedelsindustrin. Det bildas även drank som är en biprodukt som man kör ut till lantbruk för att använda som djurfoder eller vid produktion av biogas. Metoden benämns som Etanolix och den nya anläggningen på St1 Refinery AB är den senaste som fått namnet Etanolix 2.0. Syftet med rapporten är att visa hur integrering kan göras med en ny anläggning tillsammas med en redan befintlig och hur man kan ta till vara på outnyttjade resurser. I rapporten beskrivs de olika hjälpsystem som är integrerade med Etanolix 2.0 som processvatten, kvävgas samt ånga och kondensat. Det beskrivs också hur första året med Etanolix 2.0 i drift har gått och vad som varit utmaningarna vid uppstarten. Slutsatsen vi kom fram till är att Etanolix metoden bidrar till en hållbar utveckling och steget närmare att skapa framtida förnybara bränslen. Projekt Etanolix 2.0 är fortfarande i uppstartningsfasen och behöver ytterligare utveckling innan optimal produktion av etanol kan ske.

Socialtjänsten och tidigare forskning beskriver att anhörigas integrering i missbruksvården är bristfällig. Trots detta understryker allt mer forskning att denna integrering är en viktig och betydelsefull del i missbruksvården. Utifrån detta ämnade vi undersöka hur anhöriga integreras och vilken betydelse integreringen hade för de anhöriga, för missbrukaren samt för missbruksvården och behandlingen. Studien genomfördes genom fyra kvalitativa intervjuer med socialsekreterare och missbruksbehandlare som var verksamma inom Socialtjänstens vuxenenhet. Resultaten utifrån hermeneutisk tolkning, empowerment- och systemteori visade att anhörigas integrering i ett professionsperspektiv är en självklar del i arbetet med missbrukaren och att integreringen har stor betydelse för såväl missbrukarens tillfrisknande som för anhörigas livskvalité. Integreringen skapade kunskap och förståelse bland de anhöriga så att de frångick sin roll som möjliggörare för missbruksbeteendet och lärde sig sätta gränser gentemot missbrukaren. För att missbrukarens tillfrisknande skulle vara hållbart var således förutsättningen att missbruket sattes i förhållande till ett större sammanhang, missbrukarens sociala nätverk. / The social services and previous research has argued that the integration of relatives and close family to addictive health care is lacking. Despite this, an increasing number of researchers underline its importance and meaningfulness in addictive health care. Building on this, our aim was to investigate how relatives and close family are integrated in addictive health care and what implications it has for the relatives, the addict, as well as the addictive healt care and the treatment. The study is based on four qualitiative interviews with social workers and treaters of addictive behaviors. The results based on heremenutic interpretation, empowerment- and systems theory showed that the integration of relatives from a professional perspective is an obvious part of the work with the addict and that the intregation have a great impact on the addict’s recovery as well as on the quality of life for the relatives. The integration built on knowledge and understanding among the relatives, enabled them to divert from their role as enablers of addictive behavior, and instead being able to set boundaries against the addict. In order to make the addicts recovery durable, a prominent condition was thus that the addiction was put into a bigger frame, i.e. the addict’s social network.

Berggren, Jan (2013). Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser. (English teaching in upper secondary school and mobilization of young people's life chances). Linnaeus University Dissertations No 156/2013, ISBN: 978-91-87427-64-0. Written in Swedish with a summary in English. English is a school subject which every Swedish upper secondary student is required to take. The selection and dissemination of knowledge among students attending upper secondary programmes carries the intention of social integration as well as specialization. The aim of this dissertation is then to show how perspectives on education in English elicited from teachers’ and students’ responses in interviews as well as Swedish education policy (SOU, directives, propositions) contribute to the conditions for the selection of knowledge and teaching, on and between programmes. Inspired by Basil Bernstein’s theories of educational sociology (1990, 2000) and Fairclough och Chouliaraki’s critical discourse analysis, CDA (1999), albeit adjusted to the aim of this study in pedagogics, the focus is on teachers’ and students’ views on teaching and knowledge in English classes on four vocational and academic programmes, establishing varying discourse practices on the different programmes. Moreover, perspectives on upper secondary teaching in Swedish education policy texts are analysed following the same methodology. Results indicate that education policy texts at the time of the interviews strive for adjustment of course content in English teaching to the programme (termed ‘infärgning’ in Swedish). Reflecting this trend in education policy, teachers and students on programmes speak of aspirations for English teaching as being either adapted for mainly academic purposes, or vocational and everyday-life purposes. On the basis of these aspirations it is argued that teachers and students establish either academically oriented discourse or vocational and everyday-life oriented discourse as the dominant pedagogical discourse on the individual programme. Thus, education policy as well as teachers and students reflect each other in striving for knowledge to be adapted for the programme. The two discourses contribute to a movement in favour of differences between programmes, though some of the vocational students complain on not being offered possibilities to analyse and discuss current problems in society. This is to say they complain that they do not receive an education in line with the academically oriented discourse, which is offered to students on academic programmes. At the same time, vocational students are dissatisfied in not gaining adequate knowledge in vocational English. Finally, these perspectives indicate discursive conditions for the selection of knowledge and the organization of teaching in English classes on different programmes. In the last chapter of the dissertation these varying perspectives on programmes concerning the selection of knowledge are analysed but now with a focus on the relationship between programmes. Consequences of the varying dominant pedagogical discourses on the programmes are discussed with regard to how they can be understood to mobilize life chances of young people differently, creating conditions for social integration and differentiation.   Keywords: Selection of knowledge, upper secondary education, English, education policy, critical discourse analysis, sociology of education, social integration, social differentiation

<p><p>Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk.</p><p>I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar språkstörning och betonar faktorer som främjar ett fungerande arbetsätt för barn med detta funktionshinder.</p><p>Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krävs för att bli antagen till en språkskola. I studien framkommer även att pedagogerna säger sig tillrättalägga både miljö och sina metoder för att det språkstörda barnet ska få den hjälp som den är i behov av. Logopederna använder sig av på förhand standardiserade tester som till största del utförs enskilt. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn. Studien visar också att skolorna arbetar olika, den ena utifrån ett inkluderande perspektiv och den andra utifrån ett segregerande perspektiv.</p></p>

Sammanfattning Syftet med föreliggande arbete är att utifrån en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig själv och sin situation i skolan vid de olika tillfällena och hur förändras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?     Hur förstår och uttrycker Alice sig själv och sin identitet?    Hur hanterar och förstår Alice sin situation i skolan?    Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?    Hur förstår och förklarar hon sina problem?    Hur förstår och påverkas hon av skolans berättelse om henne? För att besvara syftets frågeställningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfällen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrån aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.       Sammanfattningsvis framträder några generella drag och aspekter särskilt under Alices skoltid.    För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under årskurs två tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina känslor medan hon under senare år strävar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.        För det andra hur den strävan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, både fysiskt och verbalt som syns under tidigare år senare näst intill försvunnit.           För det tredje syns en skillnad i hur hon förklarar och förstår sin autism.  Från att ha en endast verbal förståelse av autismen som en smittsam sjukdom uppfattar hon den efterhand allt mer som en del av sig själv.    Gemensamt för ovanstående aspekter är att de uttrycker delar av hur hon uppfattar och förstår sig själv och sin relation till omgivningen. Medan hon som liten skiljer tydligt mellan sitt subjekt och objekt utvecklar hon med åren en alltmer konfliktfylld självbild där hon inte längre håller fast vid sitt inre själv. Sammanblandningen av subjekt och objekt färgas av andras uppfattningar om henne och hennes autism.             Alla de här aspekterna står i relation till skolans pedagogiska linje och påverkas av skolans bild av vem Alice är och vad som är rätt för henne.

Syftet med denna litteraturstudie är att skapa en bild av vilken påverkan utomhuspedagogik har på undervisningen. Studier visar att lärare och pedagoger upplever utomhuspedagogik som främmande och obekvämt, och irrelevanta argument hör till vanligheten. Detta trots att forskning visar på att elever utvecklas positivt både socialt och kunskapsmässigt ute i naturen. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ litteraturstudie där forskning från främst Sverige har analyserats. Vi valde framförallt svensk forskning då vårt intresse varit den svenska skolan och dess läroplan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas efter varje enskild individs behov och erfarenheter. Utomhuspedagogik kan vara en sådan anpassning och resultatet vi fått fram pekar på att arbetssättet till störst del gynnar elevernas utveckling, både socialt och kunskapsmässigt. Både det sociokulturella- och det konstruktivistiska perspektivet av lärande talar för att utomhuspedagogik kan vara till stor fördel när det gäller kunskapsinhämtning för elever. Samhället blir allt mer mångkulturellt och detta syns även i klassrummet där det talas mer än bara ett språk. Vår studie prövar därför även hur utomhuspedagogik kan vara stöd vid integrering av nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska språket. Slutsatsen är att lärare måste bli medvetna om utomhuspedagogikens fördelar. Att använda sig av naturen som redskap gynnar såväl den enskilda eleven som hela gruppen. Studien avslutas med en diskussion där resultatet jämförs med de tidigare erfarenheter och kunskaper vi har. Resultatet vi erhållit har gjort att vi båda funnit ett intresse för utomhuspedagogik och vi hoppas kunna applicera detta på vår framtida roll som lärare i årskurs 4–6.

Studien är uppbyggd och inspirerad utifrån det hermeneutiska perspektivet. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande ungdomars upplevelser av hur deras integration i samhället ser ut, samt vad för olika copingstrategier ungdomarna använder sig av i de svårigheter och motgångar som kan möta dem under och efter deras asylprocess. Människor som flyr från sina hemländer på grund av till exempel krig är inte något nytt fenomen. Detta har förekommit tidigare och så länge oroligheter finns i olika länder kommer det troligen inte att stanna av den närmaste tiden. Ensamkommande ungdomar som kommit till Sverige för att söka asyl är en stor grupp och det sociala arbetet med att integrera dem pågår ständigt i samhället. Eftersom ungdomarna kan hamna i situationer som kan vara svåra att hantera så kan de i dessa situationer använda sig av olika copingstrategier. I studien har jag valt att intervjua afghanska pojkar, där fokus låg på att få reda på deras upplevelser utifrån en intervjuguide. Analysen av studien har genomförts med inspiration från den hermeneutiska cirkeln utifrån hur ungdomarna använder sig av copingstrategier. Tidigare forskning har även kopplats till min studie som har visat på likheter men även olikheter inom forskningen av ensamkommande ungdomar, forskningen som har använts kommer från både Sverige och några andra länder i Europa. Det framkommer i resultatet att ensamkommande ungdomar har liknade upplevelser av hur deras integration i samhället ser ut och vad de själva anser är problemområden som behöver ändras på. Det framkommer även att de använder liknande copingstrategier och att de är aktiva i att ständigt förändra sin situation till någonting bättre och att de trots motgångar och svårigheter ser ljust på framtiden. / unaccompanied adolescents, refugees, integration, coping strategies, social network, social work

Title “Meeting between children from different types of schools and peer relationships”  – A study of an elementary special school, that is integrated in an elementary school.   Health and Society   The purpose of this study is to investigate the potential of children with intellectual disabilities to be involved in school activities if their special school is located in the same building as the elementary school. The focus is on the opportunities for interaction between children from compulsory school and children from other school types and their peer relationships. The study was done in a school that had a special school in the same building as the elementary school. The study included four students from special school, their special education teacher and an assistant principal. Observations and interviews were used to gather information. Time geography were used both as a method and theory. Results were interpreted with the central time geography’s concepts resource restriction and projects. The results show that the students are treated differently depending on which school they attend even though the goal is another. Collaboration between different types of schools is done on a project basis, and the school offers co-operation across different types of schools. This does not lead to that children from the primary school get peer relationships with children from elementary school. Key-words: Basic learning disabilities, integration / inclusion, participation, relationship, comrades.

The purpose of this study is to contribute with new experiences on how friendship and the social interaction for integrated students with intellectual disability looks like. There is research showing both positive and negative effects of inclusion and the integration of students with disabilities. With this study we want to fill the gap in the research field that we consider to be about the companionship and social interaction of integrated special school pupils. To investigate the situation at the schools, we have used two different methods, sociograms and observations. The result showed that the pupils with intellectual disabilities had few mutual relationships in the classroom and the social interaction with other students was very limited. Friendship and social interaction with other classmates seemed to diminish with age. Some difference was also discernible between the sexes, where the boys had more social interaction than the girls. Although the purpose of the study was not to explain why it looks like it did, we could see that the adults who are supporting the students have a major role to play in successful integration and inclusion of students with intellectual disability.

Syftet med denna studie är att undersöka personalen på fritidshemmet och skolledningens attityd till fysisk aktivitet, samt hur planering läggs upp för att integrera fysisk aktivitet inom fritidshemmets arena. Den metod som jag valt att använda mig är intervjuer med personalen som är jobbar inom fritidsverksamheten och även skolledningen för att få två olika perspektiv. De som jag valt att intervjua är fyra stycken som är utbildade till fritidspedagoger och även en skolledare vars titel är biträdande rektor med inriktning mot fritidshemmet. Frågeställningarna jag utgår från är Vad har fritidslärare och skolledningen för attityder till fysisk aktivitet i fritidshemmet? Hur ser planeringen ut för att integrera fysisk aktivitet på fritidshemmet? Svaren har tolkats och analyserats i resultatet genom olika teorier för att nå mitt syfte med denna studie. Det som framkommer i studiens resultat är att attityden till fysisk aktivitet på fritidshemmet är positiv med det som är problem för att kunna genomföra det med kvalité är ramfaktorers påverkan.